Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Utbrott av klassisk svinpest i Litauen

Litauiska myndigheter rapporterar idag om ett bekräftat utbrott av klassisk svinpest i en stor svinbesättning med ca 16 000 djur. Besättningen ligger i den mellersta delen av landet. Ett förbud för förflyttning av grisar har införts i hela Litauen. Enligt uppgift har ingen handel med levande djur till EU-länder förekommit från besättningen. Smittkällan är ännu okänd och utredning av denna samt om ytterligare smittade besättningar finns pågår.

Det senaste utbrottet av klassisk svinpest i Litauen var 2009. Då kunde ingen spridning från den smittade besättningen påvisas.

Klassisk svinpest är en mycket smittsam sjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Smittspridning till tidigare fria områden sker vanligtvis via smittat matavfall. Utfodring av grisar med matavfall är därför förbjudet inom EU. Smittan kan även överföras med redskap, transporter och personer som bär smittan i sina kläder varför goda smittskyddsrutiner är av största vikt för att skydda besättningar mot svinpest.

Susanna Sternberg Lewerin, bitr statsepizootolog, SVA

Boskapspesten utrotad i världen

OIE, World Organisation for Animal Health och FAO, Food and Agriculture Organization of the United Nations har vid sina respektive årliga möten nu i maj 2011 antagit enhälliga resolutioner att boskapspesten är utrotad från alla länder och territorier i världen där det finns mottagliga djur.

Det är resultatet av ett världsomfattande arbete som påbörjades 1989 genom ett OIEprogram. 1994 gjorde OIE och FAO gemensam sak i utrotningsarbetet. Samarbetet har varit avgörande för att nå den framgång som programmet rönt och den 25 maj konstaterade FAO att genom gemensamma ansträngningar från regeringar, internationella och nationella organisationer samt veterinärer och forskare så är nu målet nått.

Bekämpning av boskapspest har varit en av FAO:s främsta prioriteringar för att bekämpa hunger och genom att förbättra boskapsförsörjningen förbättra människors liv.

Boskapspest är en smittsam virussjukdom ur familjen Paramyxiviridae och var känd i Europa redan innan Romartiden. Den dabbar många vilda och tama idisslare men buffel- och nötkreatur är speciellt känsliga och drabbade djur har en mycket hög dödlighet, ofta 100 procent. Utbrott av boskapspest har i många länder varit upprinnelsen till etableringen av veterinäryrket och att smittämnet är utrotat samma år som veterinärmedicinen har 250-årsjubileum kan ses som en stor framgång för yrkeskåren.

Marianne Elvander, Statsepizootolog, SVA

Fortsatta utbrott av afrikansk svinpest i Ryssland

De senaste rapporterna från Ryssland visar att Afrikansk svinpest nu spritts till nordvästra delarna av landet och infekterade besättningar har påvisats i tre områden (Oblasts); Murmansk, Arkhangelsk och återigen i Leningrad (St Petersburg).

Trolig smittkälla är att grisar utfodrats med infekterat matavfall (vilket är förbjudet inom EU), men även förflyttning av grisar och att infektionen finns bland vildsvin kan vara bidragande smittkällor. Det är oroande att Afrikans svinpest nu finns längs gränsen till de nordiska/baltiska länderna och att smittspridningen inte tycks vara under kontroll.

Norska veterinärmyndigheter har särskilt varnat för trafik av personer och varor mellan Norge och Murmansk och har skärpt sin gränskontroll. Murmansk ligger bara 25 mil från Norska gränsen och många ryssar arbetar i Norge.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam sjukdom och det är av största vikt att mat- och andra produkter från svin och vildsvin inte tas från infekterade områden (Det är förbjudet för privatpersoner att föra in kött eller köttprodukter och mjölk eller mjölkprodukter för egen konsumtion från länder utanför EU och från smittade områden inom EU). Även personer och redskap mm kan föra in smittan. Utbrottet belyser vikten av god biosäkerhet på gårdsnivå och rengöring av kläder, skor och alla typer av transportfordon för att förhindra eventuell introduktion av afrikansk svinpest till EU.

Mer om vilka regler som gäller finns på Jordbruksverkets webbplats.

Marianne Elvander, Statsepizootolog, SVA

Hur definieras begreppet sjukdomsövervakning och vad ingår?

I de särskilda yttranden som bifogats utredningen Folkhälsa - Djurhälsa, Ny ansvarsfördelning mellan stat och näring (SOU 2010:106) framhålls att sjukdomsövervakning är att hänföra till riskhantering.

Det kan diskuteras och jag har därför i samtal med Christina Greko, Susanna Sternberg Lewerin och Ann Lindberg tagit fram vår syn på begreppen. Övervakning ska enligt ett nyligen framtaget Codex dokument (REP11/AMR)betraktas som en process för att generera information som används av riskvärderare, riskhanterare och i riskkommunikation.

Av praktiska skäl och för att ha den vetenskapliga förankring som krävs av upplägg och analys av övervakningsresultat ligger ansvaret för genomförandet inom EU vanligen hos riskvärderaren. Det är till exempel EFSA som designar, samlar in, analyserar och kommenterar resultaten av zoonosövervakningen.

SVA:s övervakning av sjukdomar och antibiotikaresistens bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Den sjukdomsövervakning av domesticerade djur som kontinuerligt görs på SVA bygger på analys av läget i landet och omvärlden, det vill säga en riskvärdering. Urvalet, som ligger till grund för provtagning, vilar på vetenskapliga beräkningar av både populationer, geografisk hemvist och antal djur och som skall provtas för att kunna säkerställa ett korrekt resultat. I detta ingår även att ta hänsyn till känsligheten av de tester som används. SVA sammanställer resultaten till Jordbruksverket som med detta som underlag kan fatta eventuella beslut i sin roll som riskhanterare.

Marianne Elvander, Statsepizootolog

Smittskyddsrekommendationer med anledning av fall av mul- och klövsjuka i Bulgarien och afrikansk svinpest i Ryssland

Med anledning av de nyligen påvisade fallen av mul- och klövsjuka i Bulgarien och afrikansk svinpest i Ryssland vill SVA påminna om vikten av ett gott smittskydd i samband med kontakter med djur och natur i andra länder. Båda dessa sjukdomar är mycket smittsamma och förekommer i flera länder.

Följande rekommenderas:

  • När man varit i kontakt med djur i ett annat land där mul- och klövsjuka förekommer bör man vänta fem dygn innan man går in i en svensk djurbesättning.
  • När man varit i kontakt med djur i ett annat land där mul- och klövsjuka inte förekommer bör man vänta två dygn innan man går in i en svensk djurbesättning.
  • Har man träffat sjuka djur i ett annat land bör man rådfråga veterinära myndigheter innan man går in i en svensk djurbesättning.
  • Kläder och skor som använts i annat land ska vara rengjorda innan de används där de kan komma i direkt eller indirekt (till exempel via mark) kontakt med djur i Sverige.
  • Ta inte med produkter som kommer från djur hem från utlandet, om du inte kontrollerat att detta är tillåtet.

Mer om vilka regler som gäller finns på Jordbruksverkets webbplats

Susanna Sternberg Lewerin, bitr statsepizootolog, SVA

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.