Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Fortsatta utbrott av afrikansk svinpest i Ryssland

De senaste rapporterna från Ryssland visar att Afrikansk svinpest nu spritts till nordvästra delarna av landet och infekterade besättningar har påvisats i tre områden (Oblasts); Murmansk, Arkhangelsk och återigen i Leningrad (St Petersburg).

Trolig smittkälla är att grisar utfodrats med infekterat matavfall (vilket är förbjudet inom EU), men även förflyttning av grisar och att infektionen finns bland vildsvin kan vara bidragande smittkällor. Det är oroande att Afrikans svinpest nu finns längs gränsen till de nordiska/baltiska länderna och att smittspridningen inte tycks vara under kontroll.

Norska veterinärmyndigheter har särskilt varnat för trafik av personer och varor mellan Norge och Murmansk och har skärpt sin gränskontroll. Murmansk ligger bara 25 mil från Norska gränsen och många ryssar arbetar i Norge.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam sjukdom och det är av största vikt att mat- och andra produkter från svin och vildsvin inte tas från infekterade områden (Det är förbjudet för privatpersoner att föra in kött eller köttprodukter och mjölk eller mjölkprodukter för egen konsumtion från länder utanför EU och från smittade områden inom EU). Även personer och redskap mm kan föra in smittan. Utbrottet belyser vikten av god biosäkerhet på gårdsnivå och rengöring av kläder, skor och alla typer av transportfordon för att förhindra eventuell introduktion av afrikansk svinpest till EU.

Mer om vilka regler som gäller finns på Jordbruksverkets webbplats.

Marianne Elvander, Statsepizootolog, SVA

Hur definieras begreppet sjukdomsövervakning och vad ingår?

I de särskilda yttranden som bifogats utredningen Folkhälsa - Djurhälsa, Ny ansvarsfördelning mellan stat och näring (SOU 2010:106) framhålls att sjukdomsövervakning är att hänföra till riskhantering.

Det kan diskuteras och jag har därför i samtal med Christina Greko, Susanna Sternberg Lewerin och Ann Lindberg tagit fram vår syn på begreppen. Övervakning ska enligt ett nyligen framtaget Codex dokument (REP11/AMR)betraktas som en process för att generera information som används av riskvärderare, riskhanterare och i riskkommunikation.

Av praktiska skäl och för att ha den vetenskapliga förankring som krävs av upplägg och analys av övervakningsresultat ligger ansvaret för genomförandet inom EU vanligen hos riskvärderaren. Det är till exempel EFSA som designar, samlar in, analyserar och kommenterar resultaten av zoonosövervakningen.

SVA:s övervakning av sjukdomar och antibiotikaresistens bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Den sjukdomsövervakning av domesticerade djur som kontinuerligt görs på SVA bygger på analys av läget i landet och omvärlden, det vill säga en riskvärdering. Urvalet, som ligger till grund för provtagning, vilar på vetenskapliga beräkningar av både populationer, geografisk hemvist och antal djur och som skall provtas för att kunna säkerställa ett korrekt resultat. I detta ingår även att ta hänsyn till känsligheten av de tester som används. SVA sammanställer resultaten till Jordbruksverket som med detta som underlag kan fatta eventuella beslut i sin roll som riskhanterare.

Marianne Elvander, Statsepizootolog

Smittskyddsrekommendationer med anledning av fall av mul- och klövsjuka i Bulgarien och afrikansk svinpest i Ryssland

Med anledning av de nyligen påvisade fallen av mul- och klövsjuka i Bulgarien och afrikansk svinpest i Ryssland vill SVA påminna om vikten av ett gott smittskydd i samband med kontakter med djur och natur i andra länder. Båda dessa sjukdomar är mycket smittsamma och förekommer i flera länder.

Följande rekommenderas:

  • När man varit i kontakt med djur i ett annat land där mul- och klövsjuka förekommer bör man vänta fem dygn innan man går in i en svensk djurbesättning.
  • När man varit i kontakt med djur i ett annat land där mul- och klövsjuka inte förekommer bör man vänta två dygn innan man går in i en svensk djurbesättning.
  • Har man träffat sjuka djur i ett annat land bör man rådfråga veterinära myndigheter innan man går in i en svensk djurbesättning.
  • Kläder och skor som använts i annat land ska vara rengjorda innan de används där de kan komma i direkt eller indirekt (till exempel via mark) kontakt med djur i Sverige.
  • Ta inte med produkter som kommer från djur hem från utlandet, om du inte kontrollerat att detta är tillåtet.

Mer om vilka regler som gäller finns på Jordbruksverkets webbplats

Susanna Sternberg Lewerin, bitr statsepizootolog, SVA

Utbrott av mul- och klövsjuka i Bulgarien och rapport om fall av afrikansk svinpest i Sankt Petersburgsområdet

Det första fallet på tolv år av mul- och klövsjuka har i dagarna påvisats i Bulgarien, som är medlem i EU sedan 2007.

Virus påvisades hos ett vildsvin i den sydöstra delen av landet som gränsar mot Turkiet. Det är ännu inte konstaterat vilken serotyp det rör sig om, men enligt uppgift kan det inte uteslutas att smittan kommer från Turkiet där mul- och klövsjuka är endemiskt förekommande. Det är oroande om mul- och klövsjukevirus cirkulerar i vildsvinspopulationen i norra Turkiet. Vaccinationer av nötkreatur pågår där sedan många år för att förebygga smittspridning till övriga Europa. I Turkiet såväl som i Bulgarien finns stora vildsvinspopulationer.

Ett annat oroande faktum är att afrikansk svinpest återigen rapporteras i Sankt Petersburgsområdet. Enligt uppgift har virus påvisats hos döda grisar som dumpats på en anläggning som producerar hönsgödsel. Det är inte klarlagt på vilken geografisk plats som grisarna dött och om det rör sig om illegal transport eller illegal utfodring med infekterat material. I september 2007 var det ett enstaka utbrott av afrikansk svinpest i samma region orsakat av transport av illegalt material från Kaukasus där sjukdomen bitit sig fast i vildsvinspopulationen. Det som är oroande med förekomst av afrikansk svinpest ca tio mil från gränsen till Estland är risken för spridning västerut. Utbrottet belyser vikten av god biosäkerhet på gårdsnivå och rengöring av alla typer av transportfordon för att förhindra eventuell introduktion av afrikansk svinpest till EU.

Mul- och klövsjuka och afrikansk såväl som klassisk svinpest hör till de mest fruktade sjukdomarna för lantbruket då de sprids snabbt, är svåra att bekämpa och ger stora ekonomiska förluster. De är dock inte zoonoser, det vill säga inte farliga för människor.

Marianne Elvander, statsepizootolog, SVA

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.