Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Utbrott av fågelinfluensa i Storbritannien

Den 13 juli 2015 informerades EU-kommissionen av brittiska myndigheter om ett bekräftat utbrott av aggressiv fågelinfluensa subtyp H7N7 i en värphönsbesättning med 170 000 djur i Preston, Lancashire, England.

Cirka 50 000 av de 67 veckor gamla fåglarna hölls utomhus och resterande inomhus. 36 000 fåglar rapporteras ha självdött till följd av infektionen, resterande djur i besättningen avlivas som en del av bekämpningsåtgärderna. Skydds- och övervakningszoner har upprättats. De brittiska myndigheterna uppger att viruset inte liknar det milda H7N7-virus som orsakade utbrott i England i februari i år.

SVA bedömer sannolikheten som försumbar att den svenska fjäderfäpopulationen utsätts för aggressiv fågelinfluensa som direkt följd av utbrottet i Storbritannien.

Myndigheterna i Storbritannien har bedömt att viruset utgör en mycket låg risk för människors hälsa och att det inte finns någon risk kopplad till livsmedel (se länk under "Läs mer hos andra").

SVA:s riskvärdering

150715_Snabb riskvärdering aviär influensa UK (pdf)

Läs mer hos andra

Brittiska myndigheter

Efsarapport om ebolavirus

Statsepizootologen kommenterar en färsk Efsarapport om faktorer som verkar pådrivande för överföring av ebolavirus från djur till människa i Västafrika.

Tre typer av flygande hundar (stora fladdermöss) anses vara reservoar för ebolavirus i Västafrika. De bär på virus men blir själva inte sjuka, och är de enda levande djurslag som ebolavirus kunnat isoleras från. Men det finns indikationer att även andra fladdermusarter kan vara bärare. De vilda djurarter som i likhet med människor setts insjukna och dö av infektionen är gorillor, schimpanser och dykarantiloper.

En expertgrupp bestående av bland andra veterinärer, läkare, epidemiologer, sociologer och biologer har tillsammans analyserat tillgänglig litteratur för att se samband och orsaker till spridning av ebolavirus från möjliga reservoarer. Gruppens breda sammansättning var en förutsättning för det holistiska perspektiv som eftersträvades. På grund av begränsat faktaunderlag kan observationer göras men inga säkra slutsatser dras.

De viktigaste faktorerna för överföring av ebolavirus från reservoarer eller sjuka djur till människa tycks vara skogsavverkning samt jakt. Orsakskedjor som kunde identifieras visade att skogsavverkning ledde till förändringar i ekosystem genom att tillgängligheten till djupare delar av skogen ökade genom trädfällning och vägbyggen. Även uppodling av mark för oljepalm gjorde att arbetskraft strömmade till. Detta betyder att nya kontaktytor för människor och flygande hundar skapats. Ökad efterfrågan på torkat kött som är en billig proteinkälla för fattiga har lett till ökad jakt av vilda djur och tillgänglighet på byte har också ökat genom skogsavverkningen. Både fladdermöss och flera aparter jagas för sitt kött.

En intressant iakttagelse är att grisar som har sitt ”eget” ebolavirus (Reston Ebola virus REBOV) även kan infekteras experimentellt med humanpatogent ebolavirus (ZEBOV), bli kliniskt sjuka och till och med utsöndra virus via utandningsluft. I Kongo har man vid tre olika utbrott, 2007, 2012 och 2014 sett att strax innan sjukdomen bröt ut bland människor så hade mängder av grisar dött. En ökad grisproduktion i skogsnära områden har också det skapat en större kontaktyta mellan grisar och flygande hundar.

Det enda djurslag som man funnit ebolaantikroppar på är hund. Fynd av antikroppar tyder på genomgången infektion, men det finns inga rapporter om att hundar och katter visat kliniska symtom, eller spridit virus till människa. Vare sig i Afrika eller annanstans. Det finns inte heller några experimentella infektioner gjorda på sällskapsdjur. 

Men, förekomst hos djur har en underordnad betydelse för spridning av ebola. Lokal kontakt med reservoardjur eller sjuka djur är endast en startpunkt för en human ebolaepidemi eftersom en infekterad människa då sjukdomen brutit ut snabbt kan sprida virus vidare inom en familj eller till en vidare krets genom att ha hunnit resa till annan plats. 

Läs mer hos andra

Efsa:s rapport Drivers for occasional spillover event of Ebola virus

Epizootisjukdomar i rörelse

Både fågelinfluensa och afrikansk svinpest har varit i fokus vid många tillfällen under de gångna åren, och kommenterats på denna plats. Men situationen i världen har inte förbättrats, utan det är snarare en oroväckande utveckling.

Sjukdomarna kan idag utgöra ett hot mot Sverige och vi följer läget noggrant. Korta sammanfattningar av senaste utvecklingen för båda sjukdomarna ges här.

Oroande global spridning av fågelinfluensa

Spridningen av högpatogen (aggressiv) fågelinfluensa (HPAI) av typen H5N8 som under hösten 2014 och vårvintern 2015 påvisades hos såväl fjäderfä som vilda fåglar från ett antal EU-länder har till synes mattats av, och inga nya fall har rapporterats inom EU efter de infekterade knölsvanar som påträffades i Stockholm tidigare i vår. Globalt pågår dock för närvarande en väldigt omfattande smittspridning av olika typer av HPAI, och sedan årets början har utbrott rapporterats från 30 länder med enorma ekonomiska förluster som följd.

I USA har över fyrtio miljoner höns och kalkoner dött eller avlivats på grund av ett pågående utbrott med HPAI av typen H5N2. Smittan har nu påvisats i 20 stater i vad som beskrivs som det största fågelinfluensautbrottet i USA:s historia. Värphönssektorn är särskilt drabbad, och enligt uppgift har cirka 10 procent av värphönspopulationen avlivats till följd av smittan, vilket har inneburit ett mycket allvarligt avbräck för äggindustrin med påverkan på såväl tillgång som pris.

Samtidigt har HPAI av typen H5N1, den typ av fågelinfluensa som blev känd bland allmänheten när smittan spreds över världen för ca 10 år sedan och bland annat nådde Sverige under våren 2006, åter börjat breda ut sig efter flera års måttligare aktivitet. Egypten, som rapporterat utbrott av H5N1 årligen sedan 2006, har sedan hösten 2014 upplevt en oroande ökning av fall, hos såväl fjäderfä som människor. Från Nigeria rapporterades i juli 2014 det första utbrottet av H5N1 i regionen på över fem år, och smittan har sedan påvisats hos fjäderfä i flera angränsande länder. Sedan årsskiftet sprids H5N1 också hos fjäderfä i Israel och Palestina, och i länderna kring Svarta havet, i synnerhet Turkiet, har ett flertal fall hos fjäderfä såväl som hos vilda fåglar rapporterats. Det är de första fallen av HPAI av typen H5N1 i regionen på många år.

Med denna oroande utveckling i åtanke, uppmanade Världsorganisationen för djurhälsa, OIE, i ett pressmeddelande från den 19 maj, sina 180 medlemsländer att stärka sin förmåga till tidig upptäckt och hantering av sjukdomsutbrott. Man underströk vikten av förebyggande åtgärder, och betonade särskilt betydelsen av god biosäkerhet på gårdsnivå.

I Sverige finns system för övervakning och tidig upptäckt av fågelinfluensa genom bland annat hönshälsoprogrammet för avelsflockar, övervakning av värphöns och vilthägn samt den passiva viltövervakningen för fågelinfluensa. Senast i samband med fyndet av H5N8 hos knölsvan i Stockholm uppmanades svenska fjäderfäproducenter av Jordbruksverket att säkerställa goda smittskyddsrutiner på gårdsnivå.

Rapporterade utbrott av högpatogen fågelinfluensa under det pågående utbrottet av H5N2 i USA. Färgskalan motsvarar fjäderfädensiteten, dvs. antalet fåglar per ytenhet (t.ex. km2), i landet, och mörkare fält motsvarar områden med högre densitet. Källa: EMPRES Global Animal Disease Information System
Rapporterade utbrott av högpatogen fågelinfluensa under det pågående utbrottet av H5N2 i USA. Färgskalan motsvarar fjäderfädensiteten, dvs. antalet fåglar per ytenhet (t.ex. km2), i landet, och mörkare fält motsvarar områden med högre densitet. Källa: EMPRES Global Animal Disease Information System

Fortsatt spridning av afrikansk svinpest

Under 2014 drabbades Estland, Lettland, Litauen och Polen av afrikansk svinpest, och över 300 utbrott rapporterades officiellt under året. Sjukdomen introducerades från smittade områden i Ryssland och Vitryssland, sannolikt via infekterade vildsvin. De flesta rapporterna beskrev också sjukdomsfall hos vildsvin, ofta i gränstrakterna mot Ryssland och Vitryssland. Ett fyrtiotal av utbrotten drabbade dock grisbesättningar, i de flesta fall mycket småskaliga så kallade bakgårdsbesättningar, men också ett fåtal stora kommersiella besättningar.

Mot bakgrund av denna problematiska situation bedömdes risken för att afrikansk svinpest skulle spridas vidare inom EU, och även nå Sverige som förhöjd. De drabbade länderna har vidtagit långtgående smittskyddsåtgärder i enlighet med EU:s lagstiftning för att kontrollera utbrotten och för att förebygga vidare smittspridning. Rapporter om utbrott har dock fortsatt under 2015, och överstiger 200 under årets fem första månader. Dock har endast en småskalig grisbesättning drabbats, vilket antyder att vidtagna smittskyddsåtgärder varit tillräckliga för att minska smittsamma kontakter mellan vildsvin och gris. Situationen bland vildsvin är däremot inte under kontroll, vilket är oroande, och en av de frågor som ännu är obesvarade är i vilken grad sjukdomen kan etablera sig hos vildsvin långvarigt och spridas vidare över längre avstånd från en vildsvinspopulation till en annan.

Rapporterade utbrott av afrikansk svinpest under 2015 i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Källa: OIE
Rapporterade utbrott av afrikansk svinpest under 2015 i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Källa: OIE

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och grisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige innebär därför en risk för att svenska vildsvin eller grisar smittas. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. Efterlevnaden av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner i våra grisbesättningar, är en förutsättning för att hålla Sverige fritt från afrikansk svinpest.

Läs mer

Afrikansk svinpest

Aviär influensa

Läs mer hos andra

The OIE recommends stronger farm biosecurity measures to curb the spread of avian influenza worldwide

Kort uppdatering av situationen avseende högpatogen influensa, H5N8

Under december har ytterligare tre utbrott av högpatogen fågelinfluensa av typen H5N8 konstaterats hos fåglar inom EU: ett utbrott hos kalkon i norra Italien, och två utbrott hos kalkon respektive anka i nordvästra Tyskland.

Sedan början av november har sjukdomen därmed konstaterats i tre besättningar i Tyskland, fem besättningar i Nederländerna, en i Italien och en i Storbritannien, samt hos vilda fåglar i Nederländerna och Tyskland. Dessutom har viruset för första gången påvisats i USA, dels hos en jaktfalk i Washington state, och dels i en hobbyhönsflock i Colorado.

Smittstatusen bland vilda fåglar gör att risken för spridning och introduktion via vattenlevande fåglar som roterar i Östersjön under hösten och vintern bedöms som fortsatt förhöjd. På grund av Jordbruksverkets beslut från den 18 november att fortsatt hålla fjäderfä inomhus, bedöms dock sannolikheten att fjäderfä ska utsättas för smittan som lägre än vid tidigare bedömningar och den kan ytterligare reduceras genom att upprätthålla hög biosäkerhet på gårdsnivå.

H5N8 har under 2014 orsakat väldigt stora problem i Östasien, främst i Sydkorea med över 12 miljoner fåglar avlivade, men också med utbrott i Japan och Kina. De virus som nu orsakar problem inom EU och som nu också påvisats i USA, är mycket nära besläktade med virus från Sydkorea. Hur viruset spridits från Östasien är dock fortfarande okänt.

Det finns inga rapporterade fall där människor smittats med H5N8 och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC bedömer risken för att människor ska smittas som mycket låg.

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska fjäderfäpopulationen utsätts för smitta med högpatogen aviär influensa H5N8 till följd av pågående utbrott inom EU (pdf)

Fågelinfluensa

Läs mer hos andra

Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om fågelinfluensa

Kort uppdatering av situationen avseende aggressiv influensa H5N8 i Europa

Ytterligare två utbrott av högpatogen, aggressiv, fågelinfluensa av subtypen H5N8 hos fjäderfä har konstaterats i Nederländerna. Dessutom har man i Tyskland påvisat viruset hos sjöfågel, i en kricka som skjutits i samband med jakt.

Detta är första gången högpatogen H5N8 påvisas hos vilda fåglar i Europa. Det stärker misstankarna om att vilda fåglar kan ha spelat en roll i smittspridningen. I vilken omfattning smittan förekommer bland sjöfågel i området kring Östersjön är dock fortfarande okänd.

Den nya händelseutvecklingen förändrar inte SVA:s bedömning av risken för introduktion av H5N8 till den svenska fjäderfäpopulationen. Smittstatusen bland vilda fåglar gör att risken för spridning och introduktion via vattenlevande fåglar som roterar i Östersjön under hösten och vintern fortfarande bedöms som förhöjd.

För att skydda svenska fjäderfä från eventuell smitta från vilda fåglar har Jordbruksverket därför, med stöd av SVA:s bedömning, beslutat att fjäderfä tillsvidare ska hållas inomhus.

Läs mer

Fågelinfluensa

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.