Sinläggning och sintidsbehandling av mjölkkor

Mastit (juverinflammation) är en sjukdom som alltför ofta drabbar nykalvade mjölkkor. Flera av dessa sjukdomsfall orsakas av bakterieinfektioner som kommit in i juvret i samband med sinläggning eller under sinperioden. Risken för att detta ska ske påverkas av rutinerna vid sinläggning och under sinperioden. I samband med sinläggning kan det vara lämpligt att behandla vissa kor med långtidsverkande antibiotika i juvret. Urvalet av kor och hur behandlingen genomförs kan påverka resultatet av sådan behandling. 

Huvudsyftet med projektet var att ta reda på användning av, råd om och attityder till sinläggning, sintidsbehandling och sinperiod bland mjölkproducenter, veterinärer och produktionsrådgivare. Vi ville också ta reda på om rutiner och rådgivning varierar inom målgrupp till exempel beroende på besättningsstorlek eller veterinärens erfarenhet.

Under hösten 2019 skickades webb-baserade enkäter till 2 472 mjölkproducenter anslutna till Växa Sverige, Skånesemin eller Rådgivarna i Sjuhärad, 487 veterinärer som behandlade minst ett fall av mastit hos nötkreatur under 2018 eller var anställda vid Växa Sverige, Skånesemin eller Rådgivarna i Sjuhärad samt 77 produktionsrådgivare anställda vid dessa husdjursföreningar. Enkäterna var uppdelade i flera delar med frågor om bakgrundsinformation om mjölkproducenten, veterinären eller produktionsrådgivaren samt frågor om sinläggning, sintidsbehandling med antibiotika, behandling med spenförslutare, sinperioden, inhysningssystem för mjölkkor (endast till mjölkproducenter) och intresse för mer information och rådgivning. Svaren sammanställdes deskriptivt. När så var möjligt gjordes även univariabla analyser av samband mellan svar och bakgrundsfaktorer för mjölkproducenter respektive veterinärer. Antalet deltagande produktionsrådgivare var alltför litet för att sådan analys skulle kunna genomföras.

För varje målgrupp presenteras svaren på frågorna följt av fynd från de statistiska analyserna när sådana genomförts. I en speciell del redovisas jämförelser mellan målgruppernas svar för frågor som var samma eller liknande i enkäterna. Därefter diskuteras svaren relativt de svenska rekommendationerna, skillnader mellan målgrupper och varför vissa bakgrundsfaktorer påverkar mjölkproducenternas och veterinärernas svar. Dessutom redovisas rekommendationer från några andra länder och resultat från vetenskapliga studier för att få en uppfattning om dagens svenska rekommendationer är adekvata. Vi har även inkluderat ett stycke om rutiner med mera i besättningar med automatisk mjölkning i diskussionen. Slutligen diskuteras informationsbehov och -aktiviteter.

De rutiner och råd som används respektive ges av de mjölkproducenter, veterinärer och produktionsrådgivare som svarade på enkäterna är i många fall goda och samstämmiga men svaren visar också att det finns utrymme för förbättring inom flera områden. Vi fann också att befintliga rekommendationer inte alltid är heltäckande och att de behöver uppdateras och förtydligas. Nya rekommendationer har därför tagits fram och presenteras i rapporten. Information om dessa och resultaten av denna rapport kommer att spridas till avnämarna via lämpliga kanaler.