Fingerborgsblomma är en mycket giftig växt med karaktäristiskt utseende. Den äts sällan av djur, men eftersom redan små mängder orsakar hjärtpåverkan och död kan den förgifta alla husdjur. Förekommer främst i trädgårdar, men även förvildad.
Utseende
Fingerborgsblomma har en ogrenad stjälk som kan bli drygt en meter hög. På stjälken sitter en lång ensidig toppklase med många blommor som kan vara purpurröda, rosa eller vita. Blad finns nedanför blommorna längs med stjälken och har en oval-lansettliknande form. Efter blomning i juli-augusti bildas en äggrund kapsel.
Symtom
Generella symtom vid förgiftning av fingerborgsblomma är hjärtpåverkan så som oregelbunden puls, hjärtklappning, långsam och sedan ökad puls, samt förhöjt blodtryck och ökad urinutsöndring (polyuri). Ansträngd, ibland snabb andning. Skakningar (tremor), kramper, försämrad koordination, oförmåga att stå. Även magtarmpåverkan så som mag-tarminflammation (gastroenterit), blodig-vattnig diarré, kräkningar och kolik förekommer allmänt. Till slut dör djuret av cirkulationssvikt och andningsförlamning.
När väl förgiftning har inträffat kan en del djur utveckla begär efter växten. Fall har rapporterats på får, häst, gris, get, hjort och kalkon.
Så påverkas djuren av fingerborgsblomma
Mycket giftig växt för häst
Giftig vid konsumtion av små mängder.
Osmaklig för häst
Symtom
Huvudsakliga symptom hos häst är påverkan på hjärta och cirkulation med kalla extremiteter samt snabb, oregelbunden och svag puls, kontraherade pupiller, snabb ansträngd andning, oförmåga att stå, kolik, kramper och död inom några timmar.
Skadlig och dödlig dos
Förgiftning har iakttagits hos hästar vid en dos av 200–300 g färska blad eller 24–40 g torkade blad.
En annan källa anger att 100–200 g färska gröna blad, eller 25 g torkade blad är en dödlig dos.
Om ditt djur har ätit växten
Säkerställ att djuren inte kommer åt mer av växten och tillkalla veterinär. Djur som inte ätit en dödlig dos återhämtar sig, även om det tar flera dagar.
Mycket giftig växt för nötkreatur
Giftig vid konsumtion av små mängder.
Osmaklig för nötkreatur
Symtom
Vanliga inledande symtom hos nötkreatur är kräkningar, blodig-vattnig diarré, andningssvårigheter (dyspné), dåsighet, långsam hjärtrytm (bradykardi), som övergår i höga hjärtljud, oregelbunden hjärtrytm (arytmi), vinglighet, skakningar (tremor) och kramper. Slutligen död genom hjärtstillestånd.
Dödlig dos
Dödlig dos för tjur: 160–180 g gröna blad eller 150–200 g torkade blad.
Om ditt djur har ätit växten
Säkerställ att djuren inte kommer åt mer av växten och tillkalla veterinär.
Mycket giftig växt för får
Giftig vid konsumtion av små mängder.
Osmaklig för får
Symtom
Kända symtom för får är nedsatt allmäntillstånd, kolik, diarré, ökad urinutsöndring (polyuri).
Om ditt djur har ätit växten
Säkerställ att djuren inte kommer åt mer av växten och tillkalla veterinär.
Mycket giftig växt för get
Giftig vid konsumtion av små mängder.
Osmaklig för get
Symtom
Vanliga symtom för get är kräkningar, blodig–vattnig diarré, andningssvårigheter (dyspné), dåsighet, långsam hjärtrytm (bradykardi), som övergår i höga hjärtljud, oregelbunden hjärtrytm (arytmi), vinglighet, skakningar (tremor) och kramper. Slutligen död genom hjärtstillestånd.
Om ditt djur har ätit växten
Säkerställ att djuren inte kommer åt mer av växten och tillkalla veterinär.
Vad är giftigt?
Hela växten är giftig, men i synnerhet de delar som växer ovan jord (stammar, blad, blommor och frön). Framför allt ettåriga plantor är giftiga. Koncentrationen av gift är högst vid snabb tillväxt hos plantan.
Bete
Mycket giftig
Ensilage
Mycket giftig
Hö
Mycket giftig
Fryst bete
Okänt
Förekomst
Fingerborgsblomma odlas ofta som trädgårdsväxt och förekommer förvildad på torr, kulturpåverkad mark i stora delar av landet. Naturligt förekommer fingerborgsblomma endast i Bohuslän, där den är sällsynt och växer i skogsbryn och steniga backar.
Giftinformation
Fingerborgsblomma innehåller glykosiderna digitoxin, digitonin, och digitalin, varav de viktigaste är digoxin och digotoxin. De har toxisk effekt på hjärtat genom att förhindra cellmembranens natrium–kaliumpump, vilket resulterar i frekvent och oregelbunden depolarisering av cellen. Det medför en oorganiserad elektrisk aktivitet i hjärtat vilken märks som en variation av onormal hjärtrytm och eventuellt hjärtstillestånd. Glykosiderna agerar också direkt på magtarmkanalen och orsakar blödande tarminflammation (enterit) som resulterar i kolik, kräkningar och diarré.
Sidan granskades senast :
2021-03-01
