Mark, foder och vatten i ett förändrat klimat
Klimatförändringen kan leda till kraftiga regn och översvämningar i vissa delar av landet och torka i andra. Båda scenarierna kan ha negativ inverkan på beten och foderproduktion men kan samtidigt medföra längre betesperioder och möjlighet att odla nya sorters grödor. Klimatförändringen kan också påverka tillgången till vatten av god kvalitet vilket är en grundförutsättning i animalieproduktionen. Förändringar i miljön kan också gynna spridning av smittor eller farliga ämnen.

Förändrade markförhållanden
Torka eller kraftiga regn kan leda till sprickbildningar, ras och skred, vilket gör att smittämnen och farliga kemiska ämnen kan frigöras och påverka djur på bete eller förorena vatten. Kraftiga regn och översvämningar kan föra med sig en mängd olika kemiska föroreningar, bland annat salter, tungmetaller, bekämpningsmedel och industriella föroreningar, och kan även resultera i ökad spridning av smitta som en följd av ökad risk för ytavrinning från mark till vatten och vattendrag. Smittämnen som salmonella och kryptosporidium kan på så sätt förorena betes- och odlingsmark samt vattenkällor och leda till infektioner hos djur. Förändrade markförhållanden kan även gynna överlevnaden av vissa smittämnen i miljön. Exempelvis vet vi att översvämningar gynnar överlevnaden av mag-tarmparasiter i miljön.
Förändrade förhållanden på bete
Tillgång och kvalitet på betesmark påverkas av ett förändrat klimat. Till följd av en förlängd vegetationsperiod ökar betesperiods längd. Samtidigt kommer betesdjuren att utsättas för en ökad exponering för smittor i miljön, såväl vektorburna som från vilda djur, mark och vatten. Djuren blir mer utsatta vid extremväder och vid massförekomst av insekter. Blöta betesmarker blir upptrampade och risken för infektioner i juver, klövar och hud ökar. En längre betesperiod skulle dock kunna ge minskad risk för luftvägsviroser som ofta trivs i inomhusmiljöer. Hög värme och ökad luftfuktighet kan medföra en ökad mikrobiell tillväxt i allmänhet och betesparasiter och bakterier i synnerhet. Mildare temperaturer möjliggör även övervintring av olika parasiter på betena. En ökad förekomst av betesparasiter (som stora leverflundran eller stora magmasken) kan bli ett ökande problem för betande idisslare.
Högre temperaturer och torrare väderlek kan gynna andra växter än de traditionella betesväxterna. I värsta fall kan förekomsten av giftiga växter öka, både i antal och spridning över områden. Vid brist på bete ökar risken för att betesdjuren får i sig giftiga växter. Det är viktigt att ha kännedom om vilka växter som finns på betet innan betessläpp. Vid betesbrist är det bra att tillskottsutfodra även på betet för att undvika att djuren äter av giftiga växter.
Förändrad tillgång till foder och vatten av god kvalitet
Förändringar i temperatur- och nederbördsmönster kan påverka näringsämnenas kretslopp och därmed tillgången på viktiga näringsämnen för växters tillväxt, vilket i sin tur försämrar grödors näringskvalitet. Dålig markhälsa kan exempelvis leda till brist på viktiga mineraler som kalcium och fosfor i spannmål, vilket kan ha en negativ påverkan på tillväxten hos betande djur. Torka kan leda till minskad markfuktighet, vilket påverkar växternas tillgång till vatten och näringsämnen. Förändringar i markfuktighet och temperatur kan främja tillväxten av svampar som producerar mögelgifter (mykotoxiner) i grödor. Förekomst av mögelgifter i foder kan leda till leverskador, reproduktionsproblem och försvagat immunförsvar hos djur. Höga temperaturer och/eller ökad luftfuktighet ökar också risken för mögelgifter i lagrat foder.
Läs mer
Senast granskad 2025-07-07