Gå direkt till innehåll

Mastit orsakad av Staphylococcus aureus

Nötkreatur

Bakterien Staphylococcus aureus (S. aureus) är en vanlig och smittsam juverpatogen. Den kan ge upphov till allt från subkliniska celltalshöjningar till allvarliga akuta kliniska mastiter. Trots att bakterien oftast är penicillinkänslig svarar den dåligt på antibiotikabehandling och det är inte ovanligt att juvret blir kroniskt infekterat med stor risk för smittspridning i besättningen.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

S. aureus är den vanligaste juverpatogenen i Sverige.

Enligt nationella studier av bakterieagens vid mastit orsakar S. aureus 28 procent av akuta kliniska mastiter (studie från 2013/2018) och 19 procent av subkliniska mastiter (studie från 2009/2010).

I samband med kliniska mastiter är S. aureus vanligare i uppbundna besättningar än i lösdrifter och vanligare under vinterhalvåret än sommarhalvåret. Såväl kvigor som lakterande kor och sinkor kan drabbas.

Kliniska symtom

Morbiditeten varierar men kan i vissa besättningar vara relativt hög medan mortaliteten är låg. Symtomen varierar från subklinisk mastit utan kliniska symtom till allvarlig klinisk mastit med hög feber, kraftig juversvullnad och förändrad mjölk. I vissa fall kan S. aureus-infektion leda till gangrän i en juverdel. 

Differentialdiagnoser

Mastit orsakad av andra juverpatogener.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Staphylococcus aureus är en grampositiv koagulaspositiv kock.

Infektionsport:

Spenkanalen

Spridning i djuret:

Lokalt i juvret

Smittvägar:

S. aureus smittar huvudsakligen mellan kor vid mjölkning men kan troligen också smitta från miljön till juvret i vissa fall. I besättningar med S. aureus-problem är bakterien vanligt förekommande på hashud och i sår.

Provtagning och diagnostik

Mjölkprov för bakteriologisk odling tas och odlas på SELMA-platta eller liknande vid klinisk mastit eller skickas till mastitlaboratorium för bakteriologisk undersökning. Mjölkprov kan också analyseras med hjälp av PCR-diagnostik. Användning av kommersiella agglutinationstest för identifiering av bovina S aureus innebär en risk för falskt positiva eller falskt negativa resultat. 

Behandling och profylax

S. aureus är oftast känslig för penicillin men i en mindre andel av klinisk (tre procent) och subklinisk (fyra procent) mastit är S. aureus penicillinresistent genom produktion av betalaktamas. Akuta kliniska mastiter orsakade av penicillinkänsliga S. aureus behandlas snarast med bensylpenicillin (se SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning) och understödjande behandling efter behov. Sjuka kor ska alltid isoleras från friska kor och mjölkas sist. Subkliniska fall kan behandlas med intramammarier vid sinläggning men kroniska fall bör slås ut för att minska risken för smittspridning i besättningen. Vid penicillinresistens rekommenderas alltid slakt.  

Infektionen förebyggs genom strikt gruppering och mjölkningsordning utifrån juverhälsa och god hygien i samband med mjölkning samt genom att inte hålla dräktiga kvigor tillsammans med lakterande kor och sinkor. Om inköp av djur måste ske ska bakteriologisk undersökning av juvret göras för att undvika introduktion av djur infekterade med S. aureus.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2020-02-14

    Publikationer

    logo Rainard et al 2017. Knowledge gaps and research priorities in Staphylococcus aureus mastitis control (pdf) logo Lundberg et al 2016, Udder infections with Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae, and Streptococcus uberis at calving in dairy herds with suboptimal udder health, Journal of Dairy Science, 99, 2102-2117 logo Landin et al 2015, Vaccination against Staphylococcus aureus mastitis in two Swedish dairy herds, Acta Veterinaria Scandinavica 57:81 (pdf) logo Lundberg Å. Mastitis in Dairy Cows Genotypes, Spread, and Infection Outcome of Three Important Udder Pathogens [Doctoral Thesis]. Uppsala. Swedish University of Agricultural Sciences; 2015. (pdf) logo Larsson M 2012, Vaccination mot mastit orsakad av Staphylococcus aureus. Examensarbete inom veterinärprogrammet, SLU (pdf) logo Holmberg M et al 2012, Genetic analyses of pathogen-specific mastitis. Journal of Animal Breeding and Genetics, 1-9 (pdf) logo Capurro A et al 2010, Genotypic variation among Staphylococcus aureus isolates from cases of clinical mastitis in Swedish dairy cows. The Veterinary Journal, 185, 188-192 logo Artursson K et al 2010, An improved method to culture Staphylococcus aureus in milk. Journal of Dairy Science, Journal of Dairy Science, 93, 1534-1538 logo Artursson K and Persson Waller K 2010, Long-time persistence of Staphylococcus aureus in a herd with mastitis problems. Lactation Research in Mammals and Humans: The Mammary Gland in Health and Disease. December 7-8, Uppsala, Sweden, p 26 (pdf) logo Nyman A-K et al 2010, Risk factors associated with the presence of Staphylococcus aureus in milk and on hock skin. 5th IDF Mastitis Conference, March 21-24, Christchurch, New Zealand, pp 247-251 (pdf) (pdf) logo Persson Waller K et al 2010, Agglutinationstest för identifiering av Staphylococcus aureus vid mastit. Svensk veterinärtidning 62(12):17-20 (pdf, 2,2 Mb) (pdf) logo Andersson K 2009, Riskfaktorer för Staphylococcus aureus i mjölk och på has hos mjölkkor. Examensarbete 275, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU (pdf) (pdf) logo Capurro A 2009, Diagnostic and epidemiological studies of staphylococci in bovine mastitis. Doktorsavhandling No 2009:5, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU (pdf)