Mastit orsakad av Streptococcus agalactiae hos nötkreatur

Andra sjukdomsnamn: Mastit orsakad av grupp-B-streptokocker

Nötkreatur

Mastit orsakad av Streptococcus agalactiae (SRA) är en mycket smittsam, juverbunden bakterie som ger upphov till såväl akuta som kroniska mastiter, kliniska som subkliniska. Det finns många genotyper av bakterien varav en del kan infektera både ko och människa.

Juvret är den vanligaste smittkällan hos mjölkkor men hos människa finns bakterierna främst i urogenitalia och tarm. Hos människa är det en mycket viktig bakterie då den hos gravida kvinnor kan gå över till barnet före eller under förlossning och orsaka svåra blodförgiftningar hos barnet. De zoonotiska riskerna är dock inte helt klarlagda.

Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som vare sig epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga.

Epizootisjukdom: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället. Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att genast anmäla misstanke om epizootisjukdom.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

SRA har i flera nationella undersökningar visat sig vara en ganska ovanlig orsak till klinisk och subklinisk mastit (≤1 procent). Under 2000-talet ökade antalet fall i vissa besättningar, främst större lösdrifter samt besättningar med automatisk mjölkning (AMS). I dessa besättningar kunde prevalensen vara så hög som upp till 60 procent smittade kor. Vid nationella tankmjölksundersökningar (PCR) av besättningar med AMS eller mer än 100 kor 2010/2011 och 2013 var andelen SRA-positiva gårdar 5–8 procent. I undersökningar av tankmjölk från alla svenska mjölkgårdar 2016 och 2020 var cirka 4 respektive 3,3 procent av gårdarna SRA-positiva.

Symtom

I drabbade besättningar kan morbiditeten vara hög även om SRA i vanliga fall är en ovanlig juverpatogen. Mortaliteten är låg. Symtomen kan vara både subkliniska och kliniska med förändringar i juver och mjölk samt allmänna symtom.

Differentialdiagnoser

Andra mastiter.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Streptococcus agalactiae är en grampositiv, betahemolyserande kock.

Inkubationstid:

–

Infektionsport:

Spenkanalen.

Spridning i djuret:

Lokalt i juvret.

Smittvägar:

Juvret är den viktigaste smittkällan. Smitta sprids mellan besättningar främst via inköpta djur och inom besättningar främst vid mjölkning men kan även spridas till exempel i liggbås med mjölkläckage. Utfodring av mjölk från infekterade juver till kvigkalvar i gruppbox kan innebära en smittrisk. Människor kan vara symtomlösa smittbärare varför överföring från människa till ko inte kan uteslutas.

Provtagning och diagnostik

Mjölkprov för bakteriologisk odling tas ut och skickas till ackrediterat laboratorium. Mjölkprov kan också analyseras med hjälp av PCR-diagnostik.

Behandling och profylax

SRA är känslig för penicillin, men om mastiten gått över i ett mer kroniskt stadium kan effekten in vivo vara dålig. Återinfektionsgraden är sannolikt hög. Akuta, kliniska mastiter ska behandlas med bensylpenicillin snarast, se SVS:s riktlinjer för antibiotikaanvändning. Subkliniska fall kan behandlas med långtidsverkande intramammarier under sintiden. Kroniska fall bör slås ut.

SRA förebyggs genom noggranna mjölkningsrutiner och god mjölkningshygien. Infekterade djur ska skyddas från friska djur genom gruppering och mjölkningsordning. Hygienen i kalvningsbox och i liggbås ska vara god och risken för mjölkläckage i liggbåsen ska minimeras. Om inköp av djur måste ske ska de komma från fria besättningar samt vara provtagna med ett fyrspensprov. Utslagning av främst kroniskt infekterade djur är en viktig del i sanering av SRA-drabbade besättningar.

Som stöd vid sanering av drabbade besättningar har nordiska riktlinjer tagits fram.