Gå direkt till innehåll

Piroplasmos (theilerios) hos häst, Theileria equi och Babesia caballi

Babesia caballi (piroplasmos), Theileria equi (piroplasmos)

Häst

Parasitsjukdomen piroplasmos hos häst visar sig framför allt med feber, blodbrist och gulsot. Sjukdomen förekommer inte i Sverige, med undantag av enstaka importfall. Parasiterna sprids med fästingarter som idag inte finns etablerade i landet.

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Hästar, mulor, åsnor och zebror kan drabbas av piroplasmos, som orsakas av två olika parasiter, Theileria equi och Babesia caballi. Normalt förekommer varken parasiterna eller de fästingarter som kan överföra smittan i Sverige, men antikroppar mot parasiterna har påvisats hos enstaka hästar som kommit till Sverige från andra länder.

Sjukdomen förekommer i stora delar av världen och även i Europa. Enligt OIE finns rapporter om ekvin piroplasmos från Sydeuropa mellan 2014 och juni 2021. Portugal rapporterade senast om fall under 2014 och Spanien 2020. Vidare har Italien och Ungern rapporterat om misstänkta fall. Sjukdomen förekommer även i Ryssland och sydliga, tidigare Sovjetstater. Även från Mellanöstern, Asien och Afrika rapporteras om piroplasmos hos hästdjur. Från de länder i Syd- Mellan- och Nordamerika som rapporterar till OIE finns inga fall från 2014 och framåt. Inte heller har Oceanien rapporterat in några fall 2014 och framåt. OIE-statistiken haltar dock eftersom en del länder aldrig rapporterar (gäller inte Europa). Vidare, från 2018 och framåt har en del länder som normalt förser OIE med information inte bidragit (Covid-effekt?).

Överföring av piroplasmos mellan hästar med hjälp av fästingarten Dermatocenter reticulatus har påvisats så långt norrut som i Nederländerna. Fästingarten är etablerad även i Tyskland och Danmark och det förekommer att resande hundar bär med sig fästingen till Sverige. Med varmare klimat i framtiden finns risk att denna och andra fästingarter från sydligare trakter kan etablera sig i Sverige och överföra bland annat piroplasmossmitta mellan hästar. Under 2018 påträffades exempelvis flyttfågelsfästingar (Hyalomma marginatum) på svenska hästar, men inte heller den arten anses ännu etablerad i landet.

Symtom

Inkubationstiden är likartad för de två parasiterna, för T. equi 12-21 dagar och för B. caballi 10-30 dagar. Parasiterna angriper framför allt de röda blodkropparna (erytrocyter) vilket resulterar i olika grad av intravaskulär hemolytisk anemi och följande systemsjukdom. Hur allvarligt sjukdomsförloppet blir beror på mängden angripna och förstörda erytrocyter samt hur kroppens immunförsvar reagerar. Man talar om perakut, akut och kronisk form. Vid mildare förlopp är symtomen ofta ospecifika och piroplasmos kan därför förväxlas med andra sjukdomar.

Infektion med T. equi ger oftast ett allvarligare förlopp än infektion med B. caballi. Det beror på att fler erytrocyter infekteras. T. equi ger också livslångt bärarskap, medan infektion med B. caballi kan kvarstå i ett till fyra år.

Symtom vid akut form av B. caballi:

  • Feber
  • Anemi
  • Gulsot (ikterus)
  • Mag- och tarmkatarr (gastroenterit)
  • Rörelsestörningar

Symtom vid kronisk form av B. caballi

  • Försämrad aptit
  • Nedsatt eller dålig prestation
  • Viktförlust

Symtom vid akut form av T. equi:

  • Feber upp till 40 ºC
  • Anemi
  • Gulsot (ikterus)
  • Nedsatt aptit och AT
  • Ökad andnings- och pulsfrekvens
  • Mindre och torrare träckbollar

Symtom vid subakut form av T. equi:

  • Symtom liknande som vid akut form, men lindrigare
  • Viktförlust
  • Ibland intermittent feber
  • Slemhinnorna kan vara blekrosa, rosa eller gulfärgade (ikteriska). Ibland ses punktformiga blödningar (petekier) och/eller större blödningar (ekymoser) i slemhinnorna.
  • Milda koliksymtom kan ses
  • Lindriga ödem i nedre delen av kroppen förekommer

Symtom vid kronisk form av T. equi:

  • Lindrigt nedsatt aptit, nedsatt prestation och viss viktnedgång
  • Mjälten kan vara förstorad, vilket bedöms vid rektalundersökning.

Perakut form är mycket ovanlig och utvecklas mycket snabbt. Hästen hittas död eller döende.

Föl som smittats i livmodern kan födas levande med svår anemi och ikterus.

Rödfärgad urin (hemoglobinuri), ett typiskt symtom för piroplasmos hos nötkreatur, ses sällan hos hästar.

Differentialdiagnoser

De diffusa, milda symtomen kan tolkas som andra sjukdomar, se differentialdiagnoser under rubrik Diagnos.

Smittämne (agens)

Theileria equi (Babesia, Nuttalia equi) och Babesia caballi är de två arter av fästingburna protozoer (ett slags encelliga parasiter) som kan orsaka piroplasmos hos hästdjur. Båda parasiterna infekterar röda blodkroppar (erytrocyter). T. equi infekterar dessutom lymfocyter, vilket är en typ av vita blodkroppar. Det övergripande namnet på sjukdomen, piroplasmos, härstammar från den tid då parasiterna gemensamt benämndes Piroplasma.

Smittvägar

Brokig hundfästing.
Brokig hundfästing. Foto: Anders Lindström/SVA

Parasiterna kan överföras med ett 15-tal olika fästingarter av släktena Dermacentor, Rhipicephalus och Hyalomma. Dessa fästingar har inte kunnat etableras i Sverige. Vissa fynd finns ändå av sådana fästingar och de har troligen kommit hit med djur från andra länder. Överföring av piroplasmos till hästar med Dermatocenter reticulatus (brokig hundfästing) har påvisats så långt norrut som i Nederländerna.

Infekterade hästdjur kan bära på parasiten under långa perioder och därmed fungera som reservoar för smitta till fästingar. Vissa fästingarter kan också fungera som reservoar för B. caballi genom direkt överföring av smitta från fästinghona till äggen (transovarial smitta).

Infekterade kanyler eller blodprodukter är en möjlig smittväg mellan hästar. Under svenska förhållanden är det den enda reella men låggradiga smittrisken i dagsläget, tillsammans med möjligheten för intrauterin smitta av T. equi från infekterat sto till foster.

Patogenes

Fästingar får i sig protozoer från infekterade hästar när de suger blod från dem. Parasiten genomgår en sexuell förökning i fästingen och när de infekterade fästingarna nästa gång tar ett blodmål från en häst överför de parasiter.

T. equi infekterar först lymfocyter och en asexuell förökning sker i dessa, därefter infekteras erytrocyterna. B. caballi attackerar direkt erytrocyterna där deras asexuella förökning sker. Parasiten genomgår alltså olika utvecklingsstadier dels i fästingen, dels i hästen för att uppnå infektionsstadium.

Flyttfågelsfästing Hyalomma marginatum.
Flyttfågelsfästing Hyalomma marginatum. Foto: SVA

Symtom som ses är en följd av att erytrocyterna förstörs (hemolys) och komplementaktivering samt inflammationsmediatorer triggas igång och svämmar ut.

Diagnos

Blodutstryk med direkt påvisande av parasiten eller serologi för påvisande av antikroppar mot parasiten är de tester som erbjuds.

I den akuta fasen kan organismen ses i blodutstryk, men ju mer subakut och kronisk fas desto färre organismer och svårare att hitta. I kronisk fas hittas de sällan. Under ett feberskov i kronisk fas ökar emellertid chansen att påvisa parasiten i utstryk.

Vid misstanke om bärarskap används i regel serologi på grund av den låga känsligheten vid utstryk.  Serologiska tester är bland annat ELISA och immunofluroescens-test. Den senare kan särskilja mellan T. equi och B. caballi.  Komplementfixeringstest var länge den enda serologiska test som fanns, men den var osäker på grund av falskt negativa testresultat.

Vid obduktion ses i akuta fall ikterus och anemi. Levern är förstorad och mörkt orange-brun. Mjälten är också förstorad (kan palperas rektalt), njurarna är bleka, sladdriga och kan även uppvisa punktformiga blödningar (petekier). Subepikardiella och subendokardiella blödningar ses i hjärtat. Eventuellt kan också lungödem och pneumoni förekomma.

Differentialdiagnoser som nämns i litteraturen är:

Alla differentialdiagnoser är anmälningspliktiga sjukdomar (SJVFS 2021:10, K12).

Provtagning

Blodprov, serumrör utan tillsats för serologi och EDTA-blod för utstryk (i akut skede).

Vid export av hästar till exempelvis USA kan det finnas krav på serologisk undersökning även av svenska hästar. Rekommendera hästägaren att kontrollera vilken/a test/tester importlandet kräver (gäller inte bara denna sjukdom) innan prov sänds till SVA. Kraven kan ändras med kort varsel eftersom förekomsten av infektionssjukdomar i olika regioner kan variera över tid. Uppge på remissen till vilket land exporten ska gå och bifoga en kopia av införsellandets krav. Har testen utförts med icke godkänd analys riskeras  att hästen stoppas och inte får komma in i landet (trots negativ test).

Behandling

Behandling av hästar i Sverige torde inte vara aktuellt då man inte vill ha in smittämnet i landet. I utländsk litteratur anges att man kan behandla mot B. caballi med olika antiparasitmedel, som imidocarb, diminazene diaceturate, phenamidine isethionate eller amicarbalide diisethionate. Det anges att medlen ska eliminera kliniska symtom av B. caballi.
T. equi är mer resistent mot behandling, men till exempel Buparvaquone anges kunna ha viss effekt.
Generellt anses det emellertid osäkert att behandling ska kunna eliminera smittämnet.

Isolering

Förhindrande av fästingangrepp på både friska och smittbärande hästar gör att smittcykeln bryts. Sådana åtgärder är inte nödvändiga i Sverige så länge sjukdomen och de aktuella fästingarterna inte har etablerat sig i landet. Se mer under Profylax.

Stallrengöring och desinfektion

Ingen sanering av stall eller utrustning behövs.

Profylax (förebyggande behandling)

Profylax inriktas på att hålla smittspridande fästingar från hästarna i områden där det finns fästingarter som kan fungera som vektorer. Fästingrepellerande medel och uteslutande av fuktiga biotoper i hagar kan minska risken för smitta. Blodsmitta, exempelvis via blodkontaminerade sprutor, undviks genom hygienrutiner.

Importregler som förhindrar att smittförande hästar kommer in i landet skulle kunna vara en förebyggande åtgärd. Det tillämpas dock inte i Sverige eftersom vektorer saknas, vilket gör risken för smittspridning minimal.
Inget vaccin finns.

Prognos

Prognosen varierar beroende på hur gravt förloppet är, allt från pessima till att hästen kan användas i arbete.

Zoonosaspekt

Theileria equi har eventuellt kopplats till enstaka infektioner hos människa. På Folkhälsomyndigheten webbplats finns framför allt information om människa och Babesia divergens, det vill säga den art som ger sjukdom hos nötkreatur.

Vad säger lagstiftningen?

Sjukdomen är anmälningspliktig enligt Jordbrukverkets föreskrifter (SJVFS2021:10, K12) om anmälningspliktiga sjukdomar.  

Hitta på denna sida