Gå direkt till innehåll

Röda hönskvalster hos fjäderfä

Dermanyssus gallinae, Röda hönskvalster, Blodsugande hönskvalster, Poultry red mite (UK), Chicken mite (USA)

Fjäderfä

Röda hönskvalster orsakar klåda, irritation och störd sömn hos angripna fåglar, och vid kraftiga angrepp blodbrist, sänkt äggproduktion och dödsfall. I Sverige är röda hönskvalster en vanlig parasit bland värphöns och hobbyfjäderfä. Även däggdjur, inklusive människor, kan tillfälligt angripas av röda hönskvalster.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Värddjur

Tamhöns och andra fjäderfän och vilda fåglar utgör värddjur för D. gallinae. Däggdjur, inklusive människor, kan angripas tillfälligt.

Förekomst

Det röda hönskvalstret är en vanlig parasit i svenska fjäderfäbesättningar. Den påträffas framförallt bland värphöns och hobbyfjäderfän. Bland värphöns förekommer parasiten i alla produktionsformer. Arten kan påträffas i hela landet.

Kvalsterangreppen är mest uttalade under den varma årstiden men kan även förekomma under andra delar av året. I hobbyflockar är kvalsterangrepp särskilt vanliga och besvärliga under sensommaren och tidig höst eftersom parasitens fortplantning gynnas av värme och fukt.

Utseende

3 st röda hönskvalster
Bild 1. Röda hönskvalster. Foto: SVA

Parasiten varierar i färg från grå till röd och den är upp till en millimeter stor (bild 1).

Var och hur hittar man röda hönskvalster?

Röda hönskvalster finns bara tillfälligt i fåglarnas fjäderdräkt för att inta ett blodmål. Detta sker lättast under natten eftersom fåglarna sitter stilla och vilar/sover, men även ruvande höns kan angripas svårt oavsett tid på dygnet. Under övriga delar av dygnet vistas röda hönskvalster huvudsakligen i hönshuset, till exempel under sittpinnar, i reden, springor och vrår. Ibland upptäcks röda hönskvalster genom att små röda blodprickar syns på äggskalen. Prickarna uppstår genom att ägget rullat över kvalster på inredningen.

Ett sätt att kontrollera om det finns röda hönskvalster i ett hönshus är att stryka på misstänkta ställen, till exempel under sittpinnarna, med fuktigt hushållspapper. Om pappret färgas brunrött av levrat blod kan man misstänka att det finns kvalster i hönshuset. Vid kraftiga angrepp kan man ofta se ansamlingar med kvalster med blotta ögat på inredningen.

Delad wellpapp (kvalsterfälla) med ett stort antal röda hönskvalster och kvalsterägg i kanalerna
Bild 2. Delad wellpapp (kvalsterfälla) med ett stort antal röda hönskvalster och kvalsterägg i kanalerna. Foto: SVA

Kvalsterfällor (bitar av wellpapp) (bild 2) kan placeras på inredningen i hönshuset, gärna där hönsen inte kommer åt dem. Efter ett par dygn lägger man fällorna i en plastpåse frysen i minst ett dygd. Sedan kan fällorna vittjas och kvalster påvisas i kanalerna i wellpappen.

Livscykel

Det vuxna honkvalstret lägger ägg i omgivningen efter ett blodmål. Från äggen kläcks larver som utvecklas till nymfer, vilka i sin tur blir vuxna könsmogna kvalster. Hela livscykeln tar en vecka eller mer. Utvecklingen gynnas av värme och fukt.

Smittvägar

Röda hönskvalster följer lätt med sina värddjur vid inköp men kan också spridas indirekt med utrustning och engångsmaterial. Röda hönskvalster kan även spridas av vilda fåglar, till exempel via fågelbon på utsidan av hönshuset, med denna smittväg anses vara mindre vanlig.

Inverkan på värddjuret

Röda hönskvalster är en besvärlig parasit i fjäderfäflockar. Kvalsterangrepp leder till klåda, irritation, störd sömn och vila hos fåglarna. Ruvlusten kan minska om de blir angripna i redet.
Vid kraftiga angrepp kan fåglarna drabbas av blodbrist och minskad äggproduktionen. Dödsfall förekommer, särskilt under sensommar och tidig höst. Fåglarna kan dö av akut cirkulationssvikt till följd av blodbrist från kvalsterangrepp. Massförekomst av röda hönskvalster kan leda till plötsliga ”utbrott” med ökad flockdödlighet.
Röda hönskvalster kan sannolikt sprida olika mikroorganismer som till exempel salmonella-bakterier, poxvirus och eventuellt rödsjukebakterier (Erysipelothrix rhusiopathiae).

Effekter hos människa och andra däggdjur

Som nämnts ovan kan människor och andra däggdjur tillfälligt angripas av röda hönskvalster, särskilt om antalet kvalster är stort. Parasiterna orsakar klåda och irritation, utslag och eventuellt allergi hos människor. Man kan även få in röda hönskvalster i bostaden med till exempel kläder eller sällskapsdjur. Om man får in röda hönskvalster i bostaden bör man först och främst åtgärda källan (hönshuset). I bostaden kan parasiten bekämpas genom tvätt av textilier i tvättmaskin och dammsugning. Det finns ingen risk att röda hönskvalster etablerar sig permanent i bostaden eftersom parasiten inte kan föröka sig utan tillgång till fågelblod.

I litteraturen finns ett ökande antal rapporter från olika länder om att röda hönskvalster, liksom en annan kvalsterart hos fåglar Ornithonyssus sylviarum, kan invadera inomhusmiljöer och angripa människor. Det rör sig ofta om bostäder eller vårdinrättningar i äldre byggnader i dåligt skick. I sådana fall är källan oftast övergivna fågelbon på fasaden eller vinden där kvalster ger sig ut på vandring för att hitta nya värddjur.

Hästar är mycket känsliga för röda hönskvalster (drabbas av svår klåda) och av denna anledning bör tamhöns och andra fjäderfän inte hållas tillsammans med hästar i samma byggnad.

Bekämpning av röda hönskvalster

Röda hönskvalster är ofta mycket svåra att bli av med eftersom de kan överleva länge utan sitt värddjur (flera månader). Man kan dock med relativt enkla åtgärder minska antalet röda hönskvalster till en så låg nivå att fåglar och människor inte påverkas negativt. Röda hönskvalster kan bekämpas genom åtgärder i hönshuset och med läkemedel som ges till hönsen via dricksvattnet. Kontakta veterinär i närområdet för rådgivning om bekämpning.

Mekanisk bekämpning genom noggrann rengöring av hönshuset med tvättlösning (till exempel såpa eller diskmedel) minskar effektivt antalet röda kvalster i djurutrymmet. Därefter kan man till exempel högtryckstvätta hönshuset, dammsuga noga eller måla insidan av hönshuset med täckande färg. Om man dammsuger så bör man lägga dammsugarpåsen i frysen i ett dygn och sedan kasta den. Kvalstren dör vid höga (cirka 60 °C) och låga temperaturer (frysning), men det räcker inte med en tillfällig exponering för hög/låg temperatur eftersom kvalstren kan sitta skyddade djupt i springor och vrår och därigenom överleva. Flera olika metoder kan med fördel kombineras och åtgärderna måste upprepas flera gånger.

Den finns en rad kiselbaserade produkter (kiselgur) med god effekt mot kvalster. Kiselgur kan användas i sandbad och på inredningen. Även kalkning kan sannolikt ha viss effekt. (Släckt kalk ska inte användas.) Rovkvalster som angriper röda hönskvalster finns att köpa och uppges ha viss effekt. Man kan även använda så kallade kvalsterfällor (se ovan) för att fånga in kvalster och för att följa upp effekten av kvalsterbekämpning.

Det finns ett receptbelagt läkemedel som kan ges via dricksvattnet.

Hitta på denna sida