Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Ylva Persson Statsveterinär, docent ylva.persson@sva.se 018-67 41 62

Huvudman

SVA

Finansiär

Sandbergs fond

Start/Avslut

2019 - 2020

Djurslag

Get

Medlemmar

Mattias Myrenås

Förekomst av MRSA i mjölkgetbesättningar

Foto: Ylva Persson SVA

Målsättning

Målet med projektet är att få kunskap om hur vanligt MRSA är bland mjölkgetbesättningar i Sverige. Denna kunskap kan användas för att bedöma risker för spridning till människor via mjölk och ost som produceras i besättningarna. 

Bakgrund till projektet

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie med zoonotisk potential, och förekomst hos djur har betydelse både för djurs och människors hälsa. MRSA har påvisats i två getbesättningar i Sverige; en djurpark och en mjölkgetbesättning. Det är dock få besättningar som är undersökta. Det saknas alltså information om hur vanligt MRSA är hos getter.

Mjölkgetbesättningar producerar livsmedel i form av mjölk och i många fall gårdsproducerad ost. Osttillverkning från opastöriserad mjölk är inte ovanligt. Hygien är därför viktigt och det är av betydelse att kunna identifiera och bedöma risker för spridning av bakterier från djuren via livsmedel till människor. Vi vet att MRSA kan finnas hos getter utan att djuren är sjuka, men kunskap om omfattningen av denna förekomst är mycket bristfällig. För bedömning av smittrisker till människor och av eventuella åtgärder i besättningar med MRSA är det värdefullt att veta om MRSA är vanligt förekommande bland mjölkgetbesättningar eller bara förekommer i enstaka fall.

Fynd av MRSA hos djur är anmälningspliktigt. Det finns dock ingen författning som reglerar hur MRSA hos lantbrukets djur ska hanteras. För att få en bättre grund för bedömning av relevanta åtgärder är det betydelsefullt att veta hur vanligt MRSA är i den svenska mjölkgetpopulationen. Sådan kunskap behövs för bedömning av de eventuella riskerna för folkhälsan som MRSA hos getter skulle kunna innebära. MRSA är anmälningspliktigt även hos människor och dessutom görs smittspårning som kan, om så anses relevant, inbegripa djur som patienten har kontakt med.

Under 2016 och 2017 har en variant av MRSA som kallas MRSA-mecC påvisats i två getbesättningar (en djurpark och en mjölkgetbesättning) och hos ett fåtal djur med koppling till dessa besättningar. I dessa fall har MRSA inte varit primärorsak till sjukdom och de flesta av getterna har varit helt friska.

Djurparksgetterna har haft direktkontakt med besökare, framför allt barn, varför den zoonotiska risken var mycket viktig att ta hänsyn till. Även i bruksbesättningar finns självklart en zoonotisk risk, men antalet personer som har direkt kontakt med djuren är som regel begränsat. Det är dock ganska vanligt att gårdsmejerierna även har besöksverksamhet som omfattar getterna. I mjölkgetbesättningar finns även en potentiell risk för spridning via livsmedel som mjölk och ost till människa, särskilt i de besättningar som inte pastöriserar mjölken. Kunskap om risker för smitta från djur till människa av MRSA-mecC är bristfälliga. Förekomst hos människor är sannolikt låg, men kunskap om smittrisker och förekomst hos djur är ändå viktigt för att kunna förebygga smitta till människa.

MRSA-mecC har i ett projekt 2015 påvisats hos en stor andel (35/55) av undersökta igelkottar. Den höga förekomsten hos igelkottar har inte kunnat förklaras och den väcker tankar kring om fler djurslag kan bära på denna typ av MRSA i stor omfattning. Fynden hos friska getter gör det intressant att få mer kunskap om förekomst hos getter.

Preliminära resultat i studien visar att samtliga undersökta getbesättningar (22) är negativa för MRSA. 

Läs mer: 

Ingen förekomst av MRSA i mjölkgetbesättningar

No Detection of Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus in Dairy Goats (2021)


Sidan granskades senast : 2024-01-17