Bekämpningsprogram kvarka – Pilotprojekt riskvärdering ridskolor

Kvarka – ett hot mot hästnäringen

Kvarka, en smittsam bakterieinfektion orsakad av Streptococcus equi subtyp equi, är en anmälningspliktig sjukdom hos hästar som kan orsaka stort lidande och stora ekonomiska problem. Efter att en häst har blivit smittad kan den i vissa fall bli en långvarig smittbärare.

Detta projekt genomfördes under 2024–2025 av Svenska Ridsportförbundet tillsammans med SVA. Syftet var att undersöka risken för kvarka hos ridskolor och ta fram kunskap som kan användas i framtida arbete för att förebygga sjukdomen. 

________________________________________

Varför ridskolor är en riskmiljö

Ridskolor är extra utsatta eftersom de ofta tar in nya hästar och har mycket kontakt med andra anläggningar. Många hästar står nära varandra, nya hästar kommer in regelbundet och många människor rör sig i stallet. Dessutom saknar många hästar skydd mot kvarka genom vaccination. Tidigare studier visar att de flesta kvarkautbrott börjar med att en ny häst kommer in i stallet. Samtidigt saknar många ridskolor bra möjligheter att hålla nya hästar helt avskilda i karantän.

________________________________________

Metod och genomförande

I projektet undersöktes bland annat hur vanligt det är att nyinköpta hästar redan har varit i kontakt med kvarka (seroprevalens), vilka riskfaktorer som finns, samt hur karantän och vaccination används. Totalt deltog 51 nyinköpta eller importerade hästar från 19 anläggningar. Informationsmaterial om smittskydd och riktlinjer för hästhållare och ridskolor analyserades. 

_______________________________

Resultat

Förekomst av antikroppar mot kvarka hos nya hästar

Resultatet visade att 23,5 % av de nyimporterade hästarna hade antikroppar mot kvarka, vilket betyder att de någon gång varit smittade. Bland hästar importerade från Irland var andelen ännu högre, 35,5 %. Detta är betydligt mer än hos svenska hästar generellt (cirka 8%). Det tyder på att importerade hästar innebär en större risk att vara smittbärare än hästar som redan finns i Sverige.

________________________________________

Riskfaktorer vid import och transport

Analysen visade att transport och import är viktiga riskfaktorer. Hästar transporteras ofta i flera dagar tillsammans med andra hästar och stannar på olika uppsamlingsplatser. Detta, tillsammans med stress, kan göra dem mer mottagliga för sjukdomar och ökar risken för smittspridning.

________________________________________

Karantänrutiner i praktiken

De flesta ridskolor uppgav att de använder karantän för nya hästar, ofta i minst 21 dagar. De har också rutiner som särskild utrustning, skyddskläder och begränsad kontakt. Men studien visade att rutinerna ibland blir mindre noggranna med tiden, till exempel att man slutar ta tempen på hästarna varje dag.

________________________________________

Exempel från verkligheten – kostnader och konsekvenser

Ett exempel i studien visade att en häst kunde bära på smittan utan att visa symptom. Tack vare extra åtgärder undveks ett större utbrott, men kostnaden blev över 200 000 kronor. Detta visar att förebyggande arbete är viktigt, men också kan vara dyrt.

________________________________________

Betydelsen av goda karantänrutiner

Projektet lyfter fram att bra karantänrutiner är avgörande. Det handlar om att hålla nya hästar helt separerade, använda egen utrustning och noggrant följa hästarnas hälsa. Det behövs också bättre lösningar för till exempel sjukvård och hovvård inom karantänområdet.

________________________________________

Vaccination som förebyggande åtgärd

Vaccination är en annan viktig åtgärd. Det finns vaccin mot kvarka i Sverige sedan 2022, men få hästar är vaccinerade. Vaccination kan göra att färre hästar blir sjuka och att sjukdomen blir mildare om den ändå bryter ut. Det minskar också risken för att smittan sprids vidare. För ridskolor, där hästar ofta byts ut och träffar andra hästar, rekommenderas vaccination som en del av det dagliga smittskyddsarbetet. Vaccinet mot kvarka kan ges tillsammans med andra vanliga vaccinationer, vilket gör det enklare och mer kostnadseffektivt.

________________________________________

Kommunikation och information

Projektet visar att det redan finns bra och tydlig information om smittskydd från både Svenska Ridsportförbundet och SVA. Trots det finns det områden som kan förbättras och lyftas fram mer.

En viktig del är att göra det lätt för ridskolor att följa smittskyddsrutiner i praktiken. Till exempel bör det finnas möjlighet att ta hand om hästar i karantän utan att behöva flytta dem, som att kunna sko dem eller ge veterinärvård direkt i karantänområdet. Det är också viktigt att det finns plats för att byta kläder och tvätta händer i anslutning till karantänstallet, så att smitta inte sprids till resten av anläggningen.

Information till elever, personal och besökare är också avgörande. Tydliga skyltar, information på hemsidor och i sociala medier kan hjälpa till att förklara varför vissa regler finns, till exempel varför man inte får gå in i karantänområden. Detta kan öka förståelsen och minska risken för smittspridning.

Projektet visar också att det finns en rädsla för att bli stämplad som ett “kvarkastall”. Denna oro gör att vissa verksamheter undviker att testa sina hästar. Det är ett problem eftersom det kan göra att smitta inte upptäcks i tid. Därför behövs bättre kommunikation som minskar stigmat kring sjukdomen och i stället uppmuntrar till öppenhet och förebyggande arbete.

________________________________________

Slutsatser och rekommendationer

Sammanfattningsvis visar projektet att importerade hästar utgör en betydande smittrisk för kvarka, och att kombinationen av karantän, vaccination och ökad medvetenhet är avgörande för att minska risken för framtida utbrott.