Gå direkt till innehåll

Karta över fågelinfluensa

Vi undersöker vilda fåglar som hittas döda i naturen och skickas in till oss. På kartan ser du undersökta vilda fåglar sedan sex månader tillbaka. Nedanför kartan finns en graf som visar antalet provtagna fåglar per månad sedan 1 januari 2016.

Utbrott av fågelinfluensa har inträffat med oregelbundna intervall på alla kontinenter. HPAI finns i fjäderfäpopulationen i vissa delar av Asien och Afrika, vilket lett till att viruset även smittat och orsakat sjukdom och dödlighet bland vilda fåglar. HPAI påvisades för första gången i Sverige i februari 2006 hos två vildlevande viggar. Då var det virus av typen H5N1. I mars 2015 påvisades återigen HPAI i samband med rutinmässig provtagning av döda svanar som skickats till obduktion. Dåav typen H5N8 vilket cirkulerade i viss mån Europa under vintern. Under vintern 2016-2017 fick H5N8 mycket stor spridning i Europa med fall hos både vilda fåglar och tamfjäderfä i många länder, inklusive Sverige. Under vintern 2017-2018 var det H5N6 som cirkulerade och gav fall på både vilda fåglar och hos tamfjäderfä, dock i mycket mindre utsträckning än vad H5N8 orsakade.

Karta

Uppdaterad: 2020-03-28 kl. 06:14

Smittvägar

Aviära influensavirus kan introduceras i fjäderfäflockar från symtomfria smittbärare bland vilda fåglar. De vilda fåglarna infekteras via näbben när de äter eller dricker alternativt via kloaken direkt in i tarmen. Virus utsöndras med träck och kan överleva länge i vatten. Smitta mellan vilda fåglar och tamhöns kan ske vid utevistelse eller genom att vilda fåglar kommer in i hönshuset, men sannolikt oftare indirekt genom att vildfågelträck kommer in i fjäderfähus via ventilation, utrustning eller smutsiga skor.

Smittspridningen mellan fjäderfäbesättningar sker sedan huvudsakligen via leverans av fåglar, transportfordon, redskap, kläder, foder, damm, fjädrar och personer som besökt smittade flockar. Smittspridning via luft kan ske över korta avstånd.

Senast uppdaterad : 2019-12-09