Gå direkt till innehåll

Råd om provtagning avseende Brucella canis

Råd om provtagning avseende Brucella canis exempelvis inför import/adoption av hundar från utlandet samt inför parning/insemination, speciellt om parningen/inseminationen innebär kontakt med hundar från andra länder.

Trots upprepade provtagningar kan det vara mycket svårt att avgöra om en hund är infekterad med Brucella canis eller inte. Därför är det också svårt att ge allmängiltiga råd om vilka prover man bör ta för att försäkra sig om att en hund inte är infekterad med B. canis. Generellt kan man säga att ju mera omfattande provtagning man gör utan att bakterien påvisas desto mer sannolikt är det att hunden faktiskt inte är infekterad.

Förslagen nedan baseras på hur stark misstanken om infektion med B. canis är, alternativt på hur säker man vill vara på att hunden ifråga inte är infekterad. Risknivå 1 motsvarar lägsta graden av misstanke/säkerhet och nivå 4 motsvarar högsta graden av misstanke/säkerhet. Provtagning avseende B. canis kan vara aktuellt exempelvis vid import/adoption av hundar från utlandet samt inför parning/insemination, speciellt i de fall parningen/inseminationen innebär kontakt med hundar från andra länder. Som hundägare bör man alltid diskutera med sin veterinär vilken provtagning som är lämplig för den enskilda hunden.

Risknivå

Aktuell situation

Rekommenderad provtagning

1 Främst vid import/adoption av hund. Inga misstankar om Brucella canis. Inga reproduktions-störningar. Blodprov för serologi, två prover med fyra till tolv veckors mellanrum.
2 Parning/insemination om hunden antingen är importerad eller har varit utomlands. Inga misstankar om Brucella canis. Blodprov för serologi, två prover med fyra till tolv veckors mellanrum. Den serologiska undersökningen bör kompletteras med blododling samt odling av sperma eller vaginalprov vid ett tillfälle. Om det är en tik ska odlingen göras då tiken löper.
3 Parning/insemination eller import/adoption av hund, när det finns tidigare förekomst av reproduktionsstörningar. Misstanke om infektion med Brucella canis. Blodprov för serologi, två prover med fyra till tolv veckors mellanrum. Den serologiska undersökningen bör kompletteras med blododling samt odling av sperma eller vaginalprov vid bägge tillfällena. För kastrerad hanhund ersätts spermaprov med urinprov. Om det är en tik ska ett av provtagningstillfällena vara då tiken löper.
4 Parning/insemination med hund från kennel som är infekterad med Brucella canis eller import/adoption av hund från en sådan kennel. SVA avråder från parning och/eller import.

Observera att det kan ta upp till tolv veckor efter infektionstillfället innan antikroppar kan påvisas.

Sidan granskades senast : 2021-01-13