Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Blogg

Afrikansk svinpest på tamgrisar i Tyskland

Tyska myndigheter rapporterade den 16 juli 2021 att afrikansk svinpest (ASF) har bekräftats i två tamgrisbesättningar, i ett av de områden i östra Tyskland där smittan redan finns i vildsvinstammen.

Karta över de rapporterade fallen av afrikansk svinpest (ASF) hos tamsvin i östra Tyskland (röda trianglar). Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADIS. Blå punkter motsvarar rapporterade vildsvinsfall och röda punkter tamsvinsutbrott senaste året.

Det är de första fallen på tamgris i Tyskland under det pågående utbrottet. Det rör sig om en ekologisk besättning med 200 djur och en hobbybesättning med två djur, i två olika distrikt i förbundslandet Brandenburg nära den tysk-polska gränsen. Alla djur i de två drabbade besättningarna har avlivats och destruerats.

Båda besättningarna ligger inom de områden som redan omfattas av restriktioner på grund av det pågående utbrottet, som hittills omfattat vildsvin i två olika förbundsländer, Brandenburg och Sachsen i östra Tyskland samt vildsvin och tamgrisar i västra Polen. Smittskyddsåtgärderna i området, som omfattar bland annat jaktförbud, insats för att hitta, provta och ta om hand vildsvinskadaver, förstärkta smittskyddsrutiner i grisbesättningar och tillfälligt förbud för lantbruksaktiviteter kompletteras nu enligt EU:s regelverk med skydds- och övervakningszoner runt de drabbade besättningarna.

Tyskland är sedan tidigare den tolfte medlemsstaten att drabbas av spridningen av ASF, som sedan 2014 förekommer inom EU. Övriga medlemsstater som rapporterat utbrott hos tamgris och/eller fall på vildsvin är: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Belgien och Grekland med en enskild rapport om ett utbrott i en småskalig besättning. Tjeckien som 2017 drabbades av en begränsad ASF-introduktion till vildsvin i östra delarna av landet friförklarades officiellt i mars 2019 och Belgien friförklarades i november 2020.

ASF har förekommit i vildsvinspopulationen i Polen sedan 2014, initialt begränsat till landets östra delar. Under senare delen av 2019 sågs en plötslig långväga spridning till landets västra delar där smittan nu fått fäste i vildsvinsstammen, och introduktion till flera tamgrisbesättningar i området skett. Vildsvinspopulationen är stor på båda sidor om den tysk-polska gränsen. Sedan introduktionen till Tyskland i september 2020 har 1 528 vildsvin från Brandenburg och Sachsen befunnits positiva för ASF, de allra flesta i Brandenburg.

Med undantag av Rumänien och till viss del Bulgarien har smittspridningen i EU främst skett i vildsvinspopulationen med sporadiska utbrott i tamgrisbesättningar och då med begränsad sekundär spridning. Spridningen har dels skett successivt och långsamt inom vildsvinpopulationen, dels via långväga spridning av smittade köttprodukter med människans hjälp.

I ett internationellt perspektiv har ASF inte bara spridit sig inom EU. I Europa utanför EU har ASF sedan tidigare rapporterats från Georgien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldavien och Serbien. I augusti 2018 rapporterade Kina sitt första fall av ASF och efter det har sjukdomen fått en omfattande geografisk utbredning i landet. Smittan har dessutom spridits till ett flertal länder i Asien. Kina härbärgerar knappt 50 procent av världens tamgrisar, men också flera av de andra länderna som drabbats i Sydostasien har betydande grisproduktion, dominerad av småskaliga besättningar med mycket låg biosäkerhet. Utvecklingen har fått ekonomiska följder av global omfattning och risken för fortsatt spridning bedöms som mycket hög.

Introduktionerna av ASF till Belgien, Tjeckien och även västra Polen visar att humanmedierad spridning kan ske när som helst och till vilket land som helst, oberoende av avstånd till pågående smittspridning i vildsvinspopulationer. Mot bakgrund av Sveriges geografiska läge, utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att det är en lokal introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige.

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och tamgrisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från ASF.

Bedömningen är att de nya fallen inte påverkar risken för introduktion ytterligare, men att denna fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen. Det krävs en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur, och ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att denna kedja av händelser som krävs till slut inträffar.

Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats:

Rapportera sjuka/döda vilda djur - Rapporteravilt

Kontaktperson för media

Epidemiolog Erika Chenais, tel. 018-674615, e-post: erika.chenais@sva.se

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest till följd av situationen i Europa med introduktion till tamgris i Tyskland.

Högpatogen fågelinfluensa - med anledning av nyligen rapporterat utbrott i Danmark

I veckan rapporterades ett nytt fall av fågelinfluensa i Danmark i en besättning med cirka 40 000 fåglar. Med anledning av utbrottet skrivs denna korta uppdatering av läget och påminnelse om att fortsatt undvika direkt och indirekt kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfän.

Undvik direkt och indirekt kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfän.

Som tidigare har rapporterats här har fågelinfluensasäsongen 2020-2021 varit en av de mest omfattande hitintills i Europa och den hitintills värsta i Sverige. SVA har gjort kontinuerliga bedömningar av läget baserat på rapporterad dödlighet och positiva fynd av fågelinfluensa i Sverige samt lägesrapporter från andra länder i Europa, riskbedömningar som också legat till grund för de beslut som Jordbruksverket fattat om skyddsnivåer för att förhindra att fjäderfän smittas av vilda fåglar. I början av november 2020 infördes skyddsnivå 2 i hela landet vilket bland annat innebar att fjäderfän i kommersiell produktion skulle hållas inomhus. Utifrån en observerad minskning av antal fall på vilda fåglar i Sverige och i omkringliggande länder i kombination med en mer gynnsam väderlek (virus är känsligt för värme och solljus) släpptes skyddsnivåerna den 1 juni. I riskvärderingen som låg till grund för att skyddsnivåerna släpptes betonade SVA att risk fortfarande kvarstod om än en lägre risk. Samt att vi fortsatt kunde förvänta oss fall på vilda fåglar framför allt längs kuster och vid större sjöar. SVA betonade också att djurägare fortsatt bör minimera direkt och indirekt kontakt mellan fjäderfän och vilda fåglar.

SVA följer fortsatt läget både nationellt och internationellt. Det vi noterar är att det fortsatt förekommer rapporter om positiva fall, även om det är i mycket lägre omfattning jämfört med tidigare i våras. Detta skiljer denna säsong från tidigare säsonger, då det varit en ännu tydligare minskning av positiva fall och ovanligt med påvisande av positiva fall på sommaren.  

I Sverige har vi nu i juli konstaterat positiva fall på flera vilda fåglar som provtagits på Stora Karlsö.  I Norge och Finland har fall på vilda fåglar konstaterats i slutet av juni, och i Danmark bekräftades den 5 juli ett utbrott i en stor fjäderfäanläggning. Om vi riktar blickarna söderut har vi sporadiska rapporter om fall på vilda fåglar i Holland och Tyskland från mitten av juni och på fjäderfän i Frankrike i juli.

Det finns alltid en risk att få in smitta (inte bara fågelinfluensa) från vilda fåglar och en generell rekommendation om att undvika direkt och indirekt kontakt mellan fjäderfän och vilda fåglar kvarstår. SVA är fortsatt intresserade av rapporter om döda vilda fåglar och djurägare som noterar ökad dödlighet bland sina fjäderfän ska kontakta veterinär.

Högre risk för introduktion av afrikansk svinpest i vissa områden

I en ny rapport från SVA presenteras en riskartläggning avseende sannolikheten för att afrikansk svinpest (ASF) ska introduceras och etableras i vildsvinsstammen i olika delar av Sverige. Sedan tidigare har vi gjort bedömningen att sannolikheten för introduktion till landet är förhöjd men på en låg nivå, och den bedömningen kvarstår. Resultaten från riskkartläggningen visar dock att det finns stora skillnader mellan olika delar av landet, och att det går att identifiera geografiska områden för vilka sannolikheten är högre. 

SVA har identifierat riskområden för spridning av ASF.

Sedan introduktionen till EU år 2014 har ASF fortsatt spridas långsamt i vildsvinspopulationen, samt med vissa snabba spridningshopp med människans hjälp. I Tjeckien och Belgien skedde en punktintroduktion till vildsvinspopulationen, smittan upptäcktes relativt tidigt och ingen spridning skedde till tamgrispopulationerna. Introduktionerna till Belgien, Tjeckien och även västra Polen visar att sådan humanmedierad spridning kan ske när som helst och till vilket land som helst, oberoende av avstånd till pågående smittspridning i vildsvinspopulationer. Mot bakgrund av Sveriges geografiska läge utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige, och det är det scenariot som är utgångspunkten i rapporten.

Smittkedjan

För att en introduktion av ASF till Sverige ska ske, leda till etablering i den svenska vildsvinsstammen och eventuell vidare överföring till tamgrispopulationen krävs att en lång kedja av händelser inträffar. En sådan kedja inleds med att smittämnet efter att ha förflyttats från ett smittat område i omvärlden i någon form (t.ex. en bit icke värmebehandlat fläskkött), hamnar i miljön i Sverige och tas upp av ett mottagligt vildsvin under den tid som viruset fortfarande är aktivt. För att kedjan ska fortsätta måste sedan vildsvinet insjukna, utveckla viremi, och i sin tur smitta ett annat vildsvin innan dess (eller dess kadavers) infektiösa period är över. För att smittan ska etableras i vildsvinspopulationen behöver detta sista led upprepas flera gånger. För att överföring till tamgrispopulationen sedan ska ske krävs ytterligare händelser i smittkedjan som inbegriper att smittämnet förs från vildsvinspopulationen (djuren) eller habitatet (miljön), korsar en eller flera biosäkerhetsbarriärer till en tamgrisbesättning och når en mottaglig tamgris. Den beskrivna smittkedjan är komplex och sannolikheten för varje enskild händelse i kedjan påverkas av ett flertal olika faktorer som varierar i tid och rum.

Riskfaktorerna

De riskfaktorer som påverkar sannolikheten för introduktion och etablering av ASF i den svenska vildsvinsstammen är dels sådana som rör mänskliga aktiviteter och dels sådana som rör vildsvin och vildsvinsstammens beteende, samt för sannolikheten för att smittan i nästa steg ska överföras till tamgris faktorer som rör tamgrispopulationen. Genom att använda tillgängliga data för uppskattad vildsvinspopulationstäthet, befolkningstäthet, trafik på vägar och från hamnar, förekomst av rastplatser längs större vägar; och tamgrisbesättningstäthet har vi beräknat geografiska riskindex och med hjälp av dessa definierat områden baserat på sannolikhet för introduktion och etablering av ASF i den svenska vildsvinspopulationen, samt för vidare överföring till tamgrisbesättningar. Genom att riskfaktorerna givits olika betydelse (viktning) har olika scenarion tagits fram.

Rapportera döda vildsvin

Afrikansk svinpest kan dyka upp var som helst i Sverige, men vi kan med hjälp av resultaten från riskkartläggningen konstatera att det finns geografiska områden där sannolikheten för att smittan introduceras och sprids bland vildsvin är högre än i andra områden. I dessa områden bidrar bland annat kombinationen av trafik från länder med pågående utbrott och en stor vildsvinspopulation till ökad risk. Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott av afrikansk svinpest. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats, rapportera sjuka eller döda vilda djur - Rapporteravilt

Karta med risk per kommun enligt scenario 5 (pdf)

Hela rapporten (pdf)

Fortsatta fynd av fågelinfluensa på vilda fåglar, ännu inte läge för lättnader av restriktioner

Som framgått i tidigare inlägg har säsongens utbrott av högpatogen fågelinfluensa (HPAI) varit det mest omfattande någonsin i Sverige. Det har i skrivande stund dock gått över två veckor sedan det senaste positiva fallet på tamfjäderfä i Sverige och vi hoppas att denna trend håller i sig.  Jordbruksverket har bett SVA om en bedömning av risken för tamfjäderfä i landet och vi har blivit kontaktade av många djurägare som också undrar över risken.

Vi är just nu mitt uppe i flyttfåglarnas vårflytt genom landet. Foto: Istock

Vi ser en nedåtgående trend i antalet fall på vilda fåglar under de senaste veckorna såväl i Sverige som i omkringliggande länder. Stigande temperaturer och ökad UV-instrålningen kommer succesivt att göra att virusets överlevnadstid i miljön blir kortare. Dock finns faktorer som gör att vi i dagsläget bedömer risken för introduktion till fjäderfä som fortsatt förhöjd, och att SVA därför inte kan rekommendera återgång till skyddsnivå 1.

  • Vi har fortsatt många rapporter om döda vilda fåglar i stora delar av landet och vi har rapporter från längre norrut i landet än tidigare.
  • Flera av de döda fåglar vi får in för analys är fortfarande positiva, vecka 13 var 30% av undersökta vilda fåglarna positiva. I veckan som gick konstaterades positiva fall på vilda fåglar i Leksand, vilket är de nordligaste fallen vi har sett någonsin i Sverige samtidigt som vi fortsatt har positiva fynd från sydligare delar av landet.
  • Polen och Tyskland rapporterar fortsatt många utbrott på fjäderfä och andra fåglar i fångenskap.
  • Danmark och Tyskland rapporterar fortfarande ett stort antal fynd av HPAI hos vilda fåglar även om det är en nedåtgående trend i förhållande till kulmen under mars månad.
  • Vi är just nu mitt uppe i flyttfåglarnas vårflytt genom landet. Många viktiga arter kommer att i stort sett ha passerat södra och mellersta Sverige inom ett par veckor om inte vädret oväntat sätter stopp. Dock kommer sydöstra Sverige (Skåne, Blekinge, SÖ Småland, Öland, Gotland) under maj att beröras av > 500 000 vitkindade gäss som passerar från Västeuropa på väg upp mot Ryska tundran.

SVA kommer att fortsätta att följa situationen kontinuerligt och återkommer med nya bedömningar.

Säsongens utbrott av högpatogen fågelinfluensa (HPAI) är det största hitintills – ännu ingen ljusning

Årets utbrott av högpatogen fågelinfluensa på tamfjäderfä och fåglar i fångenskap är det största hitintills i Sverige, både sett till antal drabbade besättningar och antal djur. Med fåglarnas vårflytt ser vi nya fall allt längre norrut i landet, både på vilda fåglar och tamfjäderfä. Här kommenterar Statepizootlogen det aktuella läget.

Figur 1: Utbrott av högpatogen fågelinfluensa hos fjäderfä och andra fåglar i fångenskap samt fynd hos vilda fåglar i Sverige fram till 11 mars 2021

Största utbrottet

Årets utbrott av högpatogen fågelinfluensa på tamfjäderfä och fåglar i fångenskap är det största hitintills i Sverige, både sett till antal drabbade besättningar och antal djur. Hittills under vintersäsongen 2020 - 2021 har fågelinfluensa påvisats i tio kommersiella fjäderfäbesättningar, fyra hobbyflockar, en fasanuppfödning, en djurpark och hos 41 vilda fåglar. Fall har nu konstaterats i Skåne, Hallands, Kalmar, Västra Götalands och Östergötlands län. Dessutom har vi för närvarande flera rapporter om döda vilda fåglar även längre norrut, från Värmland, Södermanland, Stockholm och Uppsala län. Undersökning av vilda fåglar från dessa områden pågår. Vad gäller fallen på kommersiella fjäderfän har merparten varit av typen H5N8 och en mindre del av typen H5N5.

Introduktion och spridning

Virus utsöndras i stora mängder i spillning från infekterade individer och det krävs endast en liten dos virus för att smitta nya fåglar. Virus överlever i miljön, i vatten och på föremål. Fåglar behöver därför inte ha direkt kontakt med varandra utan kan smittas indirekt via miljön. Tamfjäderfä behöver inte ha direkt kontakt med vilda fåglar för att smittas utan det kan ske indirekt via till exempel redskap, kläder, skor, strömedel, foder eller skadedjur. 

Smittspridning har konstaterats mellan hus inom samma företag, men för övrigt har ingen spridning mellan anläggningar kunnat konstateras. De analyser som genomförts tyder snarare på separata introduktioner av virus från vilda fåglar.

Genom intervjuer med drabbade djurägare och anställda i det pågående utbrottet samlar vi information för att förstå hur introduktion och spridningen kan ha skett. Exakt hur virus kommer in i besättningarna går sällan att fastställa, men i flera fall har det varit rapporter om mycket vilda fåglar i närheten av anläggningarna. Vi har också fall där det inte har varit omfattande förekomst av vilda fåglar. Över kortare avstånd (mellan hus på samma anläggning) har vi indikationer på att spridning har varit luftburen. Det ska påpekas att spridningen inte antas vara luftburen generellt, utan att vi sett tecken på att det skett under speciella omständigheter. I dessa situationer har det handlat om hus med väldigt många infekterade fåglar och därmed stora mängder virus från vilka smitta spridits till närliggande hus med många mottagliga fåglar. Ju mer virus som finns i luften och ju fler mottagliga fåglar som kan exponeras för virus, desto högre blir risken att smittöverföring sker i en sådan situation.

Generellt är principerna för att förhindra introduktion av smitta att minimera direkta kontakter mellan tama och vilda fåglar och vidta åtgärder för att förhindra indirekta kontakter.  Detta sker genom att undvika sådant som lockar vilda fåglar, t.ex. undvika foderspill, se till att vilda fåglar inte kommer åt lager av foder och strö och genom att rengöra utrustning, material och byta kläder och skor innan man går in till fåglarna. Det kan också vara läge att se över ventilationsdon mm så att vilda fåglar inte kan uppehålla sig i ventilationsdon. Alla förebyggande smittskyddsåtgärder minimerar den totala risken att få in smitta.

Mer information finns på Skydda dina fjäderfä mot fågelinfluensa.

Ännu ingen ljusning

Ännu så länge ser vi inga tendenser till ”avmattning” i utbrottets intensitet. Fåglarnas vårflytt pågår och vi påvisar nya fall både på tamfjäderfän och på vilda fåglar. Vi får också in rapporter om dödlighet bland vilda fåglar i nya områden. Vi förväntar oss fortsatt positiva fynd, även längre norrut i landet. Från tidigare år då vi har haft utbrott har vi sett succesiv minskning med lugnare läge mot slutet av april och vi hoppas att vi ser motsvarande minskning i år, men vi är inte där ännu.

Historiskt perspektiv

Fågelinfluensavirus är föränderliga och det är olika varianter av virus som cirkulerat olika år. Omfattningen av utbrotten varierar också mellan åren. Högpatogen fågelinfluensa påvisades för första gången i Sverige 2006, då typen H5N1 skapade stor oro. Den varianten har en högre zoonotisk potential (förmåga att smitta mellan djur och människor) än de stammar som cirkulerat i Europa sedan 2014. Introduktion av högpatogen fågelinfluensa till Europa har på senare år blivit mer vanligt förekommande vilket avspeglar sig i statistiken över de påvisade svenska fallen under de senaste femton åren, se Figur.1 

Följdeffekter

Anläggningar som är viktiga för hela produktionskedjan har drabbats i årets utbrott och det har medfört att brist på kläckägg uppstått både för matfågelproduktion och värphöns till äggproduktion. Införsel av kläckägg från andra EU-länder diskuteras vilket inte görs av den här kategorin djur i normalfallet. Myndigheterna och fjäderfäbranschen arbetar tillsammans för att försöka tillgodose behovet av kläckägg utan att riskera att Sveriges goda hälsoläge för fjäderfä försämras.

Folkhälsoperspektivet

I februari 2021 rapporterade ryska myndigheter att sju personer som arbetat på en gård med konstaterad högpatogen fågelinfluensa provtagits positiva för typen H5N8. Personerna rapporterads ha milda eller inga symtom på sjukdom. Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) bedömer att risken för att människor i allmänhet drabbas av den aktuella virusstammen är mycket låg. Virusstammen av högpatogen fågelinfluensa av typen H5NX har förekommit i Europa sedan 2014 med ett stort antal utbrott på fjäderfä totalt och ett stort antal människor exponerade för viruset och detta är första gången som fall rapporteras hos människa. Alla fågelinfluensavirus har dock en zoonotisk potential. Därför beaktas alltid risken för eventuell spridning till människor som befinner sig i sådana kraftigt viruskontaminerade miljöer som smittade fjäderfäanläggningar utgör. Veterinärer och personal m.fl. som arbetar i sådan miljö använder därför alltid skyddsutrustning. Av samma anledning ska personer som hanterar döda eller sjuka vilda fåglar använda handskar eller en plastpåse runt handen som vrängs runt fågeln och vara noggranna med sin handhygien.

Viltfågelövervakning – rapporter om dödlighet och undersökningar för influensa

Fågelinfluensa är en sjukdom som får stora konsekvenser för drabbade djur och djurägare. De utbrott vi har sett de senaste åren har varit kopplade till förekomst bland vilda fåglar och spridning kopplat till flyttfåglar och de tidpunkter då de flyttar. För att upptäcka förekomst av influensavirus bland vilda fåglar och på så möjliggöra åtgärder för att minska risken för spridning till tamfjäderfän bedrivs sedan flera år övervakning avseende influensavirus bland vilda fåglar där resultaten också rapporteras internationellt för att läget ska kunna följas globalt och inte bara nationellt.

Den övervakning vi har av vilda fåglar i Sverige baseras på två delar, dels att vi får in rapporter om ökad dödlighet bland vilda fåglar, dels att ett urval av dessa fåglar undersöks för influensavirus. Genom rapporterna får vi en uppfattning om var i landet som det dör onormalt många fåglar. Baserat på detta försöker vi sedan få in ett urval av fåglarna för att undersöka om de har influensa. När vi får in en rapport görs en bedömning där vi väger in var i landet fyndet rapporterats från, vilken art det är, om det finns någon som kan paketera och skicka in fågeln, och om vi redan har positiva fynd från området (om influensa redan är påvisad i ett område bidrar ytterligare positiva fynd inte med så mycket extra information). Vi vill poängtera att vi är mycket intresserade av rapporter om döda fåglar, då dessa rapporter bidrar till bättre förståelse för sjukdomens troliga förekomst och spridning, även om varje enskild fågel inte blir undersökt.

Resultaten rapporteras internationellt och vi tillgängliggör dem också på vår webbplats.
Länk till kartan finns här: https://www.sva.se/djurhalsa/smittlage/karta-over-fagelinfluensa-hos-vilda-faglar/

Här kan du rapportera fynd av döda vilda fåglar: https://rapporteravilt.sva.se/

Här finns internationella källor där du kan ta del av resultat i andra länder

Skyddsnivåer

Det kommer frågor till SVA angående skyddsnivåer och hur länge de ska gälla. Skyddsnivåer utfärdas av Jordbruksverket, inte av SVA och detaljer kan besvaras av Jordbruksverket. Dock baseras beslut om skyddsnivåer på den tillgängliga information som finns om det pågående utbrottet och där bidrar SVA med riskvärderingar. Dessa utgår från fynd på vilda fåglar i Sverige och omkringliggande länder, utbrott hos tamfjäderfän samt det vi vet om fåglars flyttmönster.

Smittskydd, smittskydd, smittskydd!

I nuvarande situation gäller det för fjäderfäproducenter att hålla i och hålla ut med smittskyddet och vara uppmärksamma på signaler om ökad dödlighet och kontakta veterinär även vid mindre avvikelser.

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen