Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Blogg

Fortsatta fynd av fågelinfluensa på vilda fåglar, ännu inte läge för lättnader av restriktioner

Som framgått i tidigare inlägg har säsongens utbrott av högpatogen fågelinfluensa (HPAI) varit det mest omfattande någonsin i Sverige. Det har i skrivande stund dock gått över två veckor sedan det senaste positiva fallet på tamfjäderfä i Sverige och vi hoppas att denna trend håller i sig.  Jordbruksverket har bett SVA om en bedömning av risken för tamfjäderfä i landet och vi har blivit kontaktade av många djurägare som också undrar över risken.

Vi är just nu mitt uppe i flyttfåglarnas vårflytt genom landet. Foto: Istock

Vi ser en nedåtgående trend i antalet fall på vilda fåglar under de senaste veckorna såväl i Sverige som i omkringliggande länder. Stigande temperaturer och ökad UV-instrålningen kommer succesivt att göra att virusets överlevnadstid i miljön blir kortare. Dock finns faktorer som gör att vi i dagsläget bedömer risken för introduktion till fjäderfä som fortsatt förhöjd, och att SVA därför inte kan rekommendera återgång till skyddsnivå 1.

  • Vi har fortsatt många rapporter om döda vilda fåglar i stora delar av landet och vi har rapporter från längre norrut i landet än tidigare.
  • Flera av de döda fåglar vi får in för analys är fortfarande positiva, vecka 13 var 30% av undersökta vilda fåglarna positiva. I veckan som gick konstaterades positiva fall på vilda fåglar i Leksand, vilket är de nordligaste fallen vi har sett någonsin i Sverige samtidigt som vi fortsatt har positiva fynd från sydligare delar av landet.
  • Polen och Tyskland rapporterar fortsatt många utbrott på fjäderfä och andra fåglar i fångenskap.
  • Danmark och Tyskland rapporterar fortfarande ett stort antal fynd av HPAI hos vilda fåglar även om det är en nedåtgående trend i förhållande till kulmen under mars månad.
  • Vi är just nu mitt uppe i flyttfåglarnas vårflytt genom landet. Många viktiga arter kommer att i stort sett ha passerat södra och mellersta Sverige inom ett par veckor om inte vädret oväntat sätter stopp. Dock kommer sydöstra Sverige (Skåne, Blekinge, SÖ Småland, Öland, Gotland) under maj att beröras av > 500 000 vitkindade gäss som passerar från Västeuropa på väg upp mot Ryska tundran.

SVA kommer att fortsätta att följa situationen kontinuerligt och återkommer med nya bedömningar.

Säsongens utbrott av högpatogen fågelinfluensa (HPAI) är det största hitintills – ännu ingen ljusning

Årets utbrott av högpatogen fågelinfluensa på tamfjäderfä och fåglar i fångenskap är det största hitintills i Sverige, både sett till antal drabbade besättningar och antal djur. Med fåglarnas vårflytt ser vi nya fall allt längre norrut i landet, både på vilda fåglar och tamfjäderfä. Här kommenterar Statepizootlogen det aktuella läget.

Figur 1: Utbrott av högpatogen fågelinfluensa hos fjäderfä och andra fåglar i fångenskap samt fynd hos vilda fåglar i Sverige fram till 11 mars 2021

Största utbrottet

Årets utbrott av högpatogen fågelinfluensa på tamfjäderfä och fåglar i fångenskap är det största hitintills i Sverige, både sett till antal drabbade besättningar och antal djur. Hittills under vintersäsongen 2020 - 2021 har fågelinfluensa påvisats i tio kommersiella fjäderfäbesättningar, fyra hobbyflockar, en fasanuppfödning, en djurpark och hos 41 vilda fåglar. Fall har nu konstaterats i Skåne, Hallands, Kalmar, Västra Götalands och Östergötlands län. Dessutom har vi för närvarande flera rapporter om döda vilda fåglar även längre norrut, från Värmland, Södermanland, Stockholm och Uppsala län. Undersökning av vilda fåglar från dessa områden pågår. Vad gäller fallen på kommersiella fjäderfän har merparten varit av typen H5N8 och en mindre del av typen H5N5.

Introduktion och spridning

Virus utsöndras i stora mängder i spillning från infekterade individer och det krävs endast en liten dos virus för att smitta nya fåglar. Virus överlever i miljön, i vatten och på föremål. Fåglar behöver därför inte ha direkt kontakt med varandra utan kan smittas indirekt via miljön. Tamfjäderfä behöver inte ha direkt kontakt med vilda fåglar för att smittas utan det kan ske indirekt via till exempel redskap, kläder, skor, strömedel, foder eller skadedjur. 

Smittspridning har konstaterats mellan hus inom samma företag, men för övrigt har ingen spridning mellan anläggningar kunnat konstateras. De analyser som genomförts tyder snarare på separata introduktioner av virus från vilda fåglar.

Genom intervjuer med drabbade djurägare och anställda i det pågående utbrottet samlar vi information för att förstå hur introduktion och spridningen kan ha skett. Exakt hur virus kommer in i besättningarna går sällan att fastställa, men i flera fall har det varit rapporter om mycket vilda fåglar i närheten av anläggningarna. Vi har också fall där det inte har varit omfattande förekomst av vilda fåglar. Över kortare avstånd (mellan hus på samma anläggning) har vi indikationer på att spridning har varit luftburen. Det ska påpekas att spridningen inte antas vara luftburen generellt, utan att vi sett tecken på att det skett under speciella omständigheter. I dessa situationer har det handlat om hus med väldigt många infekterade fåglar och därmed stora mängder virus från vilka smitta spridits till närliggande hus med många mottagliga fåglar. Ju mer virus som finns i luften och ju fler mottagliga fåglar som kan exponeras för virus, desto högre blir risken att smittöverföring sker i en sådan situation.

Generellt är principerna för att förhindra introduktion av smitta att minimera direkta kontakter mellan tama och vilda fåglar och vidta åtgärder för att förhindra indirekta kontakter.  Detta sker genom att undvika sådant som lockar vilda fåglar, t.ex. undvika foderspill, se till att vilda fåglar inte kommer åt lager av foder och strö och genom att rengöra utrustning, material och byta kläder och skor innan man går in till fåglarna. Det kan också vara läge att se över ventilationsdon mm så att vilda fåglar inte kan uppehålla sig i ventilationsdon. Alla förebyggande smittskyddsåtgärder minimerar den totala risken att få in smitta.

Mer information finns på Skydda dina fjäderfä mot fågelinfluensa.

Ännu ingen ljusning

Ännu så länge ser vi inga tendenser till ”avmattning” i utbrottets intensitet. Fåglarnas vårflytt pågår och vi påvisar nya fall både på tamfjäderfän och på vilda fåglar. Vi får också in rapporter om dödlighet bland vilda fåglar i nya områden. Vi förväntar oss fortsatt positiva fynd, även längre norrut i landet. Från tidigare år då vi har haft utbrott har vi sett succesiv minskning med lugnare läge mot slutet av april och vi hoppas att vi ser motsvarande minskning i år, men vi är inte där ännu.

Historiskt perspektiv

Fågelinfluensavirus är föränderliga och det är olika varianter av virus som cirkulerat olika år. Omfattningen av utbrotten varierar också mellan åren. Högpatogen fågelinfluensa påvisades för första gången i Sverige 2006, då typen H5N1 skapade stor oro. Den varianten har en högre zoonotisk potential (förmåga att smitta mellan djur och människor) än de stammar som cirkulerat i Europa sedan 2014. Introduktion av högpatogen fågelinfluensa till Europa har på senare år blivit mer vanligt förekommande vilket avspeglar sig i statistiken över de påvisade svenska fallen under de senaste femton åren, se Figur.1 

Följdeffekter

Anläggningar som är viktiga för hela produktionskedjan har drabbats i årets utbrott och det har medfört att brist på kläckägg uppstått både för matfågelproduktion och värphöns till äggproduktion. Införsel av kläckägg från andra EU-länder diskuteras vilket inte görs av den här kategorin djur i normalfallet. Myndigheterna och fjäderfäbranschen arbetar tillsammans för att försöka tillgodose behovet av kläckägg utan att riskera att Sveriges goda hälsoläge för fjäderfä försämras.

Folkhälsoperspektivet

I februari 2021 rapporterade ryska myndigheter att sju personer som arbetat på en gård med konstaterad högpatogen fågelinfluensa provtagits positiva för typen H5N8. Personerna rapporterads ha milda eller inga symtom på sjukdom. Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) bedömer att risken för att människor i allmänhet drabbas av den aktuella virusstammen är mycket låg. Virusstammen av högpatogen fågelinfluensa av typen H5NX har förekommit i Europa sedan 2014 med ett stort antal utbrott på fjäderfä totalt och ett stort antal människor exponerade för viruset och detta är första gången som fall rapporteras hos människa. Alla fågelinfluensavirus har dock en zoonotisk potential. Därför beaktas alltid risken för eventuell spridning till människor som befinner sig i sådana kraftigt viruskontaminerade miljöer som smittade fjäderfäanläggningar utgör. Veterinärer och personal m.fl. som arbetar i sådan miljö använder därför alltid skyddsutrustning. Av samma anledning ska personer som hanterar döda eller sjuka vilda fåglar använda handskar eller en plastpåse runt handen som vrängs runt fågeln och vara noggranna med sin handhygien.

Viltfågelövervakning – rapporter om dödlighet och undersökningar för influensa

Fågelinfluensa är en sjukdom som får stora konsekvenser för drabbade djur och djurägare. De utbrott vi har sett de senaste åren har varit kopplade till förekomst bland vilda fåglar och spridning kopplat till flyttfåglar och de tidpunkter då de flyttar. För att upptäcka förekomst av influensavirus bland vilda fåglar och på så möjliggöra åtgärder för att minska risken för spridning till tamfjäderfän bedrivs sedan flera år övervakning avseende influensavirus bland vilda fåglar där resultaten också rapporteras internationellt för att läget ska kunna följas globalt och inte bara nationellt.

Den övervakning vi har av vilda fåglar i Sverige baseras på två delar, dels att vi får in rapporter om ökad dödlighet bland vilda fåglar, dels att ett urval av dessa fåglar undersöks för influensavirus. Genom rapporterna får vi en uppfattning om var i landet som det dör onormalt många fåglar. Baserat på detta försöker vi sedan få in ett urval av fåglarna för att undersöka om de har influensa. När vi får in en rapport görs en bedömning där vi väger in var i landet fyndet rapporterats från, vilken art det är, om det finns någon som kan paketera och skicka in fågeln, och om vi redan har positiva fynd från området (om influensa redan är påvisad i ett område bidrar ytterligare positiva fynd inte med så mycket extra information). Vi vill poängtera att vi är mycket intresserade av rapporter om döda fåglar, då dessa rapporter bidrar till bättre förståelse för sjukdomens troliga förekomst och spridning, även om varje enskild fågel inte blir undersökt.

Resultaten rapporteras internationellt och vi tillgängliggör dem också på vår webbplats.
Länk till kartan finns här: https://www.sva.se/djurhalsa/smittlage/karta-over-fagelinfluensa-hos-vilda-faglar/

Här kan du rapportera fynd av döda vilda fåglar: https://rapporteravilt.sva.se/

Här finns internationella källor där du kan ta del av resultat i andra länder

Skyddsnivåer

Det kommer frågor till SVA angående skyddsnivåer och hur länge de ska gälla. Skyddsnivåer utfärdas av Jordbruksverket, inte av SVA och detaljer kan besvaras av Jordbruksverket. Dock baseras beslut om skyddsnivåer på den tillgängliga information som finns om det pågående utbrottet och där bidrar SVA med riskvärderingar. Dessa utgår från fynd på vilda fåglar i Sverige och omkringliggande länder, utbrott hos tamfjäderfän samt det vi vet om fåglars flyttmönster.

Smittskydd, smittskydd, smittskydd!

I nuvarande situation gäller det för fjäderfäproducenter att hålla i och hålla ut med smittskyddet och vara uppmärksamma på signaler om ökad dödlighet och kontakta veterinär även vid mindre avvikelser.

Förvärrat läge för högpatogen fågelinfluensa i Sverige

I början på november 2020 konstaterade SVA att det var förhöjd risk för introduktion av högpatogen fågelinfluensa och baserat på det beslutatade Jordbruksverket om höjd skyddsnivå för tamfjäderfä. En kort tid därefter konstaterades det första fallet på tamfjäderfän i en kalkonbesättning i Skåne, samt positiva fall på vilda fåglar och dessutom påvisades högpatogen fågelinfluensa även i en hobbybesättning med höns.

Värphöns. Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU

Sedan årsskiftet har situationen förvärrats ytterligare. Högpatogen fågelinfluensa har konstaterat i två riktigt stora kommersiella besättningar varav en avelsbesättning för slaktkyckling och en stor värphönsbesättning. Dessutom har ytterligare en kalkonbesättning drabbats. Det mönster vi ser i besättningarna är att viruset orsakar snabb och hög dödlighet bland fåglarna och att det är mycket hög smittsamhet. Den första dagen observeras ett mindre antal döda djur, dagen efter har antalet ökat betydligt och ytterligare en dag senare är en stor del av flocken död. För att förhindra vidare spridning och av djurskyddsskäl behöver kvarvarande fåglar därför avlivas.

När smittan kommit in i större kommersiella besättningar sker en snabb och omfattande smittspridning från fågel till fågel vilket resulterar i uppförökning och utsöndring av virus till fåglarnas miljö. De stora virusmängderna ökar risken för spridning till andra besättningar i närheten. För att förebygga spridning är det därför viktigt att du som har fjäderfän, eller ansvarar för fjäderfän, omedelbart rapporterar ökad dödlighet till din veterinär. Eftersom det inledningsvis inte är en stor ökning i dödlighet är det viktigt att rapportera även mindre avvikelser. Provtagning för att utesluta eller bekräfta högpatogen fågelinfluensa bekostas av staten och vid behov analyseras prover även nattetid och helger på SVA. Om du som annan aktör inom fjäderfäbranschen blir kontaktad av en djurägare angående ökad dödlighet ber vi dig att uppmana den som tar kontakt med dig att kontakta veterinär, eller att du själv tar informationen vidare genom att kontakta veterinär. Jourhavande distriktsveterinärer går att nå dygnet runt.

Som redan nämnts är det fågelinfluensavirus som cirkulerar denna säsong mycket smittsamt, vilket visas av att vi sedan i november har haft flera introduktioner i kommersiella besättningar. Dessutom vet vi att viruset cirkulerar hos vilda fåglar, sannolikt i stora delar av landet. Uppmaningar om stärkt smittskydd har tidigare utgått från Jordbruksverket, branschorganisationer och SVA och vi vill återigen trycka på detta. Dels gäller det att minimera direkt och inidrekt kontakt med vilda fåglar, dels gäller det att minimera och smittsäkra kontakter med andra fjäderfäbesättningar i och med att vi nu har sett introduktion av högpatogen fågelinfluensa i flera besättningar.

Virus kan spridas när fåglar är i direkt kontakt med varandra men virus utsöndras också i stora mängder i spillning och finns därmed på material och föremål som varit i miljön där fåglarna befinner sig. Virus överlever länge i vatten och över kortare sträckor kan virus också spridas med vinden från stallar med stora mängder infekterade fåglar. För att förhindra spridning från vilda fåglar bör man göra vad man kan för att de inte ska dras till miljön nära fjäderfähusen; undvik foderspill och vattenansamlingar, håll rent, skräm om möjligt bort vilda fåglar. Se också var de samlas, var särskilt observant så att vilda fåglar inte befinner sig vid husets ventilationsöppningar. Se också till att skydda foder och strö så att vilda fåglar inte har tillgång till dem. All utrustning som har förvarats utomhus eller på en plats där vilda fåglar kan vistas bör rengöras och desinficeras innan den tas in till utrymme där fåglarna är. Det är också viktigt med klädbyte, skobyte samt handtvätt innan man går in i utrymme där fåglarna finns för att inte få med fågelspillning på skor, kläder eller händer. Skadedjur som möss och råttor kan sprida smitta mellan utomhusmiljön och fjäderfä så kontrollen av dessa behöver ses över. Utomhusmiljön ska alltid betraktas som potentiellt smittförande så alla kontakter mellan den och fjäderän behöver brytas.

För att förhindra spridning mellan tamfjäderfän bör man utöver noggranna smittskyddsrutiner för besökare som yrkesmässigt åker mellan besättningar (klädbyte, skobyte, handtvätt), också tänka på material och utrustning som tas mellan besättningar. Inne i en smittad besättning kommer virus att finns i spillning och från spillning och fåglarnas utandningsluft också spritt i ströbädd, fjädrar och damm. Det som lämnar din besättning bör vara rengjort och det som tas in i din besättning bör vara rengjort och desinficerat innan det tas in. Länkar finns nedan med information om vad man mer konkret kan göra.

SVA vill också i det här läget uppmana alla producenter, leverantörer och olika yrkeskategorier som på olika sätt är i kontakt med fjäderfäbesättningar, eller levererar till fjäderfäbesättningar, att om möjligt stärka smittskyddet ytterligare. Exempel på detta kan vara att som foderproducent göra allt som går för att förhindra att vilda fåglar kan komma i kontakt med färdigt foder, eller utrymmen där man förvarar färdigt foder, och att se till att vilda fåglar inte heller kan komma i kontakt med fodret vid lastning. En enda ”fågelskit” kan om det vill sig illa räcka för att smitta en besättning.

Läs mer

om fågelinfluensa

Läs mer hos andra

Jordbruksverket: pressmeddelande 6 november 2020

Jordbruksverket: pressmeddelande 17 januari 2021

Högpatogen fågelinfluensa H5N8 i Skåne

Smittläget för högpatogen fågelinfluensa har försämrats i snabb takt de senaste veckorna i Sveriges närområde, med flera rapporter om fall på både vilda fåglar och fjäderfän och det var därför inte oväntat när utbrott av HPAI konstaterades i en kalkonbesättning i Skåne den 16 november. Misstanke om fågelinfluensa väcktes när djurägaren noterade en ökad dödlighet i flocken. Djuren hade också andningssvårigheter och färgförändringar i huden.

Lokalisation av utbrott av HPAI hos fjäderfä (rött) och fynd av HPAI hos vilda fåglar (blått) i Europa enligt rapporter 21 oktober – 16 november 2020. Källa: ADNS

I SVA:s senaste riskvärdering (pdf) från 5 november bedömdes sannolikheten för introduktion av HPAI vara klart förhöjd och mot bakgrund av det fattade Jordbruksverket beslut om att införa skyddsnivå 2 för fågelinfluensa i hela Sverige. Skyddsnivå 2 innebär bland annat att kommersiella fjäderfän ska hållas inomhus och hobbyhöns måste hållas inhägnade i syfte att förhindra direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.

Vilda fåglar mycket smittsamma

Nyintroduktionen av HPAI till Europa har skett via flyttfåglar som återvänder till övervintringsområden i västra Europa eller Afrika från häckningsområden i norra Ryssland. Vissa vattenlevande flyttfåglar som gäss och änder kan utsöndra stora mängder virus i träck utan att själva visa symptom på sjukdom och på så sätt sprida smittan till lokala fågelarter och fjäderfä. Fjäderfä i sin tur är mycket känsliga för HPAI-virus och det räcker med att en mycket liten mängd smittat material kommer i kontakt med mottagliga djur för att orsaka ett utbrott . Att skydda sin fjäderfäflock från HPAI är en stor utmaning och utbrottet på kalkoner i Skåne är bara ett i raden av exempel på anläggningar som trots hög biosäkerhet drabbats. Viruset sprids dock sällan med vinden från de vilda fåglarna och det går att skydda sig genom att förhindra möjliga  smittvägar som till exempel via personal, besökare, utrustning, transportfordon, foder, strö eller skadedjur, in till fjäderfäflocken. Branschorganisationer och fjäderfäveterinärer är viktiga resurser som kan ge stöd till producenter i den här typen av systematiskt smittskyddsarbete där det finns behov av ”svart bälte”  i smittskydd. Risken för smittintroduktion är sannolikt högre i områden i södra Sverige och för anläggningar som har närhet till kusten eller vattendrag där vattenlevande fåglar vistas.

Smittläget i Europa

Sedan det senaste inlägget 29 oktober har både Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Danmark och nu även Sverige rapporterat fall av HPAI av typen H5N8 hos fjäderfä. Totalt är antalet utbrott på fjäderfä nu 15 och antal fynd hos vilda fåglar är 248. Nederländerna, Tyskland, Storbritannien, Danmark, Irland och Belgien har hittills rapporterat fynd hos vilda fåglar.

Det är främst typen H5N8 som har påvisats hos vilda fåglar men i Tyskland och Danmark har även H5N5 förekommit och i Nederländerna H5N1. Det europeiska referenslaboratoriet för fågelinfluensa undersöker isolaten för att bedöma släktskapet genom molekylärepidemiologisk analys. Resultaten hittills pekar på att det H5N8-virus som nu isolerats i Europa liknar det som cirkulerat i Ryssland och Kazakstan under sommaren och hösten. Det är däremot inte besläktat med det H5N8-virus som cirkulerat i EU sedan december 2019. De virus av typen H5N1 och H5N5 som påvisats bedöms ha uppkommit genom utbyte av genetiskt material mellan det nu cirkulerande H5N8-viruset och lågpatogena fågelinfluensavirus inom den euroasiatiska genpoolen.

Europa har drabbats av flera till exempel 2006, 2014, 2016 och 2019. Utbrottet 2016–2017 har varit det hittills mest omfattande då 1108 utbrott i fjäderfäbesättningar och 1559 fynd hos vilda fåglar rapporterades. har dock fler fynd av HPAI hos vilda fåglar rapporteras jämfört med samma period 2016.

En åtgärd för att få en bättre bild av smittläget i den vilda fågelpopulationen i Sverige är att undersöka fåglar som påträffas döda i naturen. Sverige bedriver en sådan övervakning och hittills i år har fågelinfluensa inte påvisats hos de cirka 300 vilda fåglar som undersökts. I Europa har HPAI påvisats hos både lokala fågelarter och flyttfåglar, till exempel hos bläsand, knölsvan, vitkindad gås, grågås, skarv, gräsand och olika rovfåglar. 

Läs Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska fjäderfäpopulationen utsätts för smitta med högpatogen fågelinfluensa till följd av pågående utbrott i Nederländerna och Storbritannien samt förekomst hos vilda fåglar i Nederländerna och Tyskland (pdf.

Pressmeddelande 2020-11-17: Fågelinfluensa hos en kalkonbesättning i Skåne.

Rapportera fynd av sjuka eller döda vilda fåglar via https://rapporteravilt.sva.se/

Fågelinfluensa av typen H5N8 har inte visat sig utgöra en risk för smitta till människa. Högpatogena fågelinfluensavirus anses dock alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa aldrig helt kan uteslutas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför alltid använda handskar och tillämpa god handhygien.

Fynd av högpatogen fågelinfluensa hos vilda fåglar i Nederländerna

Nederländerna rapporterade den 21 oktober fynd av högpatogen fågelinfluensa (HPAI) av typen H5N8 hos två knölsvanar i närheten av Utrecht, centralt i landet. En vecka senare rapporterades ytterligare ett fynd av HPAI i landet, denna gång en bläsand nära kusten.

Lokalisation av fynd av högpatogen fågelinfluensa hos vilda fåglar i Nederländerna enligt rapporter 21 och 27 oktober 2020. Källa: ADNS

Viruset antas ha introducerats med flyttfåglar. Fyndet föregicks av att Ryssland och Kazakstan rapporterade flera utbrott av HPAI av typen H5N8 under sommaren. Totalt under perioden 28 juli till 30 september rapporterade Ryssland 52 fall av HPAI hos fjäderfä, två fall hos andra fåglar i fångenskap och sju fynd hos svanar från landets södra delar. Kazakstan rapporterar under samma period totalt 10 fall hos fjäderfä, två fynd hos andfågel av okänd art samt ett stort antal kråkfåglar med HPAI. Under oktober månad har Ryssland rapporterat enstaka fall av HPAI hos fjäderfä längre västerut i landet. I mitten på oktober rapporterade även Israel tre utbrott av HPAI av typen H5N8 hos fjäderfä och även fall hos vilda fåglar på Jerusalems zoo som involverade hög dödlighet hos svanar. Även i Israel antas att virusintroduktionen har kommit från flyttfåglar.

Ett flertal större utbrott av fågelinfluensa orsakade av virus av typen H5 har under den senaste 20-årsperioden drabbat Europa i olika omfattning: H5N1 2005–2006, H5N8 2014–2015 och H5N8 och H5N6 2016–2018, H5N8 2019–2020 och nu H5N8 igen. Under perioden december 2019 till juni 2020 har 328 fall av HPAI hos fjäderfä rapporterats i EU.  I samtliga fall sedan 2014 har virusen i fråga kategoriserats som H5 klad (eller undergrupp) 2.3.4.4. Bokstaven H står för hemagglutinin (ett protein på influensavirusets yta) och just klad 2.3.4.4 har en hög förmåga att utbyta arvsmassa med andra influensavirus. På så sätt skapas frekvent nya virus genom utbyte av arvsmassa där H5 kombineras med olika N-typer (N står för neuraminidas som är ett annat ytprotein) ofta från lågpatogena influensavirus.  

Virusintroduktion från vilda fåglar

Under hösten har den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC och även FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, gått ut och varnat för risken för introduktion av HPAI med vilda fåglar till följd av utbrotten i Ryssland och Kazakstan. Hösten innebär generellt ökad risk för virusintroduktion då ett stort antal fåglar återvänder från häckningsområden i norra Ryssland där fåglar från flera olika flygrutter blandas. HPAI-utbrotten i Europa under 2005–2006 och 2016–2017 föregicks av utbrott i Ryssland och flera studier har visat att virusets spridning västerut har triggats av sjunkande temperaturer i Ryssland. Erfarenheter från tidigare utbrott av HPAI i Europa har visat att när viruset introduceras med flyttfåglar kan sedan lokala fågelpopulationer underhålla smittan. Knölsvanar är inte några långflygare så fågelinfluensaviruset i Nederländerna antas vara introducerat av annan fågelart som sedan spridit smittan till lokala fågelarter. För tillfället antas förekomsten av HPAI hos vilda fåglar vara låg i Europa men det finns osäkerheter om vad som kan förväntas närmaste månaderna. SVA följer läget noggrant och vi vet att under hösten och vintern pågår en ständig rotation bland vattenlevande fåglar i och kring Östersjön, beroende på vädersituation.

Fågelinfluensaövervakning hos vilda fåglar kan förvarna

I likhet med de flesta andra europeiska länder, och i enlighet med EU:s lagstiftning, har Sverige övervakning av fågelinfluensa hos såväl tamfåglar som vilda fåglar. Programmet för vilda fåglar bygger på passiv övervakning vilket innebär att SVA rutinmässigt provtar döda, vilda fåglar som inkommer för obduktion. Viruset har vattenlevande fåglar som reservoar, men kan även drabba andra vilda fågelarter. Det är därför viktigt att rapportera ökad fågeldödlighet, särskilt om flera fåglar hittas på samma plats. Rapportering av fynd görs bäst via formulär  https://rapporteravilt.sva.se/.

Hittills i år har cirka 300 vilda fåglar undersökts för fågelinfluensa med negativt resultat i Sverige. Trettiotvå av de undersökta fåglarna var andfåglar dvs. antingen svanar, gäss eller änder. Se även karta över fågelinfluensaövervakningen. Länderna i vårt närområde bedriver en mer eller mindre omfattande fågelinfluensaövervakning hos vilda fåglar. Tyskland har en omfattande fågelinfluensaövervakning där man under 2019 provtog 1 392 fåglar i passiv övervakning och 4 849 i aktiv övervakning viket innebär provtagning av levande fåglar. Övervakningen i Tyskland antas fortgå på samma sätt och hittills i år har det inte varit några positiva fynd. Hur känslig den passiva övervakningen på vilda fåglar är beror på i vilken omfattning det specifika viruset orsakar dödlighet. Varianten av HPAI H5N8 som cirkulerade i Europa under december 2019 - juni 2020 gav inte upphov till hög dödlighet hos vilda fåglar och endast tre fynd gjordes under perioden. Det är dock osäkert hur hög förekomsten av HPAI faktiskt var i den vilda fågelpopulationen då smittspridningen till stor del skedde mellan fjäderfäbesättningar. EFSA har rapporterat att cirka 85 % av alla utbrott hos fjäderfä orsakades av sekundär spridning, det vill säga spridning från andra fjäderfä och inte från vilda fåglar.

Tack vare ett väl utarbetat samarbete mellan nationella referenslaboratorier inom EU, och ett snabbt arbete av kollegor i Nederländerna, har genetisk information om det virus som påvisats hos svanar i landet blivit tillgänglig för molekylärepidemiologisk analys. Analysen visar att fyndet i Nederländerna är en nyintroduktion och inte samma virusstam som cirkulerat i EU under första halvan av 2020. I dagsläget går det ej att bedöma i vilken utsträckning den nu aktuella virusvarianten orsakar dödlighet hos vilda fåglar. Det faktum att fynd hos vilda fåglar gjorts innan eventuella utbrott hos fjäderfä pekar på att det specifika viruset kan orsaka dödlighet och den passiva övervakningen är i så fall ett bra verktyg för tidig varning. Nederländerna har efter fyndet av HPAI hos vilda fåglar beslutat att fjäderfä ska hållas inomhus för att minska risken för smitta.

Vaksamhet och stärkta smittskyddsrutiner

Jordbruksverket och SVA har i tidigare pressmeddelande uppmanat fjäderfäproducenter till ökad vaksamhet och att tillämpa strikta smittskyddsrutiner. SVA:s bedömning i nuläget är att sannolikheten för att svenska fjäderfä utsätts för smitta är förhöjd men fortfarande på en låg nivå. För att minska risken för smittspridning mellan vilda fåglar och fjäderfä gäller sedan 2007 skyddsnivå 1 för hela Sverige. Nivån innebär att fjäderfä får gå ut, men att foder och vatten ska ges under tak eller under ett skydd utomhus och bedömningen är att detta är tillräckligt i dagsläget. Det är dock som alltid viktigt med goda löpande smittskyddsrutiner i enlighet med Jordbruksverkets och branschens riktlinjer. En viktig princip är att om man förhindrar direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar så skyddar man sina djur från både fågelinfluensa och newcastlesjuka. Det är också viktigt att fjäderfäproducenter följer produktionsdata noga och rapporterar till veterinär om man noterar ökad sjuklighet, dödlighet eller nedsatt äggproduktion.

Fågelinfluensa av typen H5N8 har inte visat sig utgöra en risk för smitta till människa. Högpatogena fågelinfluensavirus anses dock alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa aldrig helt kan uteslutas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför alltid använda handskar och tillämpa god handhygien.

Karta över Ryssland och Kazakstan
Lokalisation av de bekräftade fallen av högpatogen fågelinfluensa hos fjäderfä under i Ryssland och Kazakstan under perioden 28 juli-28 oktober 2020. Röd=pågående utbrott. Blå=hanterade utbrott. Källa OIE.

Läs Snabb värdering november:
Sannolikhetenför att den svenska fjäderfäpopulationen utsätts för smitta med högpatogen fågelinfluensatill följd av pågående utbrott i Nederländerna och Storbritannien samt förekomst hos vilda fåglar i Nederländerna och Tyskland (pdf).

Läs Snabb värdering oktober:
Sannolikheten för att den svenska fjäderfäpopulationen utsätts för smitta med högpatogen fågelinfluensa till följd av pågående utbrott i Ryssland och Kazakstan samt förekomst hos vilda fåglar i Nederländerna 2020 8 (pdf
).

 

Statens veterinärmedicinska anstalt följer situationen i regionen och bedömer när det finns behov av en ny värdering av sannolikheten för att den svenska fjäderfäpopulationen utsätts för smitta med högpatogen fågelinfluensa.

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen