Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Blogg

Rabies inom EU – hur står det till?

I dagarna kom det rapporter från Tyskland om ett fall av rabies hos en hund illegalt införd från Turkiet, via Bulgarien. Den åtta veckor gamla valpen blev behandlad på klinik i Bremen innan den dog och hundens ursprung var inledningsvis inte känt. Symtom tillsammans med en utökad sjukdomsberättelse där ursprunget blev klart föranledde att hunden kunde undersökas för och bekräftas smittad med rabies.

Svårigheterna för Polen med rabies beror delvis på att andra länder inte har kontroll på situationen.

Myndigheternas utredning och hantering ska ha resulterat i att runt 40 personer behandlats förebyggande mot rabies efter kontakt med valpen. Det finns i dagsläget ingen misstanke om vidare smittspridning bland djur och Tyskland får enligt uppgift behålla sitt status som rabiesfritt land inom EU.

Rabies är en dödlig virussjukdom som uppskattas orsaka 59 000 dödsfall hos människa varje år världen över, främst i länder där lösspringande hundar fungerar som reservoardjur. Inom EU är rödräv det viktigaste reservoardjuret för rabiesvirus. Situationen i EU har under de senaste 20 åren förbättrats avsevärt tack vare en omfattande satsning på bekämpning genom vaccination. Många av de länder som tidigare hade en svår situation med stor spridning är idag rabiesfria och målet har varit ett rabiesfritt EU år 2020. Det nåddes inte, men arbetet fortsätter. Under 2021 har fall rapporterats enbart från Rumänien och Polen, och nu ett importerat fall i Tyskland. Rumäniens situation blir successivt stabilare, medan situationen i Polen försämrats under året. Förutom fall vid östra landsgränsen har smitta påvisats i ett nytt område (region Mazowieckie).  Hitintill i år har ett femtiotal fall hos räv och enstaka fall hos sällskapsdjur rapporterats. Det är i nuläget oklart hur utbrottet i det nya området har uppstått, men polska myndigheter arbetar med att få kontroll och har vidtagit flera åtgärder där. Förutom vaccinering av reservoardjuren genomförs kampanjer för att öka graden av vaccinerade sällskapsdjur; jaktförbud (förutom vildsvin) råder samt förbud för stora sammankomster för sällskapsdjur och det är koppeltvång på sällskapsdjur i området. EU har även haft en expertgrupp (EUVET) på plats för stöd och utvärdering av situationen.

Svårigheterna för Polen att bekämpa rabies vid landets östra gräns beror bland annat på spill-over från grannländer utanför EU. Länder som Moldavien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland och även Turkiet har inte situationen under kontroll och EU bekostar bekämpningsprogram vid EU:s gränser inom dessa länder för att förebygga smitta inom EU.

Påverkan på Sverige

Sverige har varit rabiesfritt sedan slutet av 1800-talet, men fallet i Tyskland hade kunnat hända här. Illegal införsel av hundar från länder där rabies förekommer bedöms utgöra den största risken för nyintroduktion av rabies. Tullen rapporterar om att antalet tillslag har ökat stort under pandemin, från redan höga nivåer. Liknande rapporter kommer även från andra länder.  Sannolikheten för introduktion av rabies bedöms generellt sett inte vara stor utan mycket liten, men den kan inte negligeras. Den 28 september är det världsrabiesdagen. Den finns till för att uppmärksamma rabies och alla som drabbas årligen trots att det är en sjukdom som faktiskt kan förebyggas. Ett sätt att förebygga rabies är att köpa hund på ett ansvarsfullt sätt och på så vis minska efterfrågan på illegalt införda hundar.

Afrikansk svinpest på tamgrisar i Tyskland

Tyska myndigheter rapporterade den 16 juli 2021 att afrikansk svinpest (ASF) har bekräftats i två tamgrisbesättningar, i ett av de områden i östra Tyskland där smittan redan finns i vildsvinstammen.

Karta över de rapporterade fallen av afrikansk svinpest (ASF) hos tamsvin i östra Tyskland (röda trianglar). Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADIS. Blå punkter motsvarar rapporterade vildsvinsfall och röda punkter tamsvinsutbrott senaste året.

Det är de första fallen på tamgris i Tyskland under det pågående utbrottet. Det rör sig om en ekologisk besättning med 200 djur och en hobbybesättning med två djur, i två olika distrikt i förbundslandet Brandenburg nära den tysk-polska gränsen. Alla djur i de två drabbade besättningarna har avlivats och destruerats.

Båda besättningarna ligger inom de områden som redan omfattas av restriktioner på grund av det pågående utbrottet, som hittills omfattat vildsvin i två olika förbundsländer, Brandenburg och Sachsen i östra Tyskland samt vildsvin och tamgrisar i västra Polen. Smittskyddsåtgärderna i området, som omfattar bland annat jaktförbud, insats för att hitta, provta och ta om hand vildsvinskadaver, förstärkta smittskyddsrutiner i grisbesättningar och tillfälligt förbud för lantbruksaktiviteter kompletteras nu enligt EU:s regelverk med skydds- och övervakningszoner runt de drabbade besättningarna.

Tyskland är sedan tidigare den tolfte medlemsstaten att drabbas av spridningen av ASF, som sedan 2014 förekommer inom EU. Övriga medlemsstater som rapporterat utbrott hos tamgris och/eller fall på vildsvin är: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Belgien och Grekland med en enskild rapport om ett utbrott i en småskalig besättning. Tjeckien som 2017 drabbades av en begränsad ASF-introduktion till vildsvin i östra delarna av landet friförklarades officiellt i mars 2019 och Belgien friförklarades i november 2020.

ASF har förekommit i vildsvinspopulationen i Polen sedan 2014, initialt begränsat till landets östra delar. Under senare delen av 2019 sågs en plötslig långväga spridning till landets västra delar där smittan nu fått fäste i vildsvinsstammen, och introduktion till flera tamgrisbesättningar i området skett. Vildsvinspopulationen är stor på båda sidor om den tysk-polska gränsen. Sedan introduktionen till Tyskland i september 2020 har 1 528 vildsvin från Brandenburg och Sachsen befunnits positiva för ASF, de allra flesta i Brandenburg.

Med undantag av Rumänien och till viss del Bulgarien har smittspridningen i EU främst skett i vildsvinspopulationen med sporadiska utbrott i tamgrisbesättningar och då med begränsad sekundär spridning. Spridningen har dels skett successivt och långsamt inom vildsvinpopulationen, dels via långväga spridning av smittade köttprodukter med människans hjälp.

I ett internationellt perspektiv har ASF inte bara spridit sig inom EU. I Europa utanför EU har ASF sedan tidigare rapporterats från Georgien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldavien och Serbien. I augusti 2018 rapporterade Kina sitt första fall av ASF och efter det har sjukdomen fått en omfattande geografisk utbredning i landet. Smittan har dessutom spridits till ett flertal länder i Asien. Kina härbärgerar knappt 50 procent av världens tamgrisar, men också flera av de andra länderna som drabbats i Sydostasien har betydande grisproduktion, dominerad av småskaliga besättningar med mycket låg biosäkerhet. Utvecklingen har fått ekonomiska följder av global omfattning och risken för fortsatt spridning bedöms som mycket hög.

Introduktionerna av ASF till Belgien, Tjeckien och även västra Polen visar att humanmedierad spridning kan ske när som helst och till vilket land som helst, oberoende av avstånd till pågående smittspridning i vildsvinspopulationer. Mot bakgrund av Sveriges geografiska läge, utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att det är en lokal introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige.

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och tamgrisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från ASF.

Bedömningen är att de nya fallen inte påverkar risken för introduktion ytterligare, men att denna fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen. Det krävs en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur, och ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att denna kedja av händelser som krävs till slut inträffar.

Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats:

Rapportera sjuka/döda vilda djur - Rapporteravilt

Kontaktperson för media

Epidemiolog Erika Chenais, tel. 018-674615, e-post: erika.chenais@sva.se

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest till följd av situationen i Europa med introduktion till tamgris i Tyskland.

Högpatogen fågelinfluensa - med anledning av nyligen rapporterat utbrott i Danmark

I veckan rapporterades ett nytt fall av fågelinfluensa i Danmark i en besättning med cirka 40 000 fåglar. Med anledning av utbrottet skrivs denna korta uppdatering av läget och påminnelse om att fortsatt undvika direkt och indirekt kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfän.

Undvik direkt och indirekt kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfän.

Som tidigare har rapporterats här har fågelinfluensasäsongen 2020-2021 varit en av de mest omfattande hitintills i Europa och den hitintills värsta i Sverige. SVA har gjort kontinuerliga bedömningar av läget baserat på rapporterad dödlighet och positiva fynd av fågelinfluensa i Sverige samt lägesrapporter från andra länder i Europa, riskbedömningar som också legat till grund för de beslut som Jordbruksverket fattat om skyddsnivåer för att förhindra att fjäderfän smittas av vilda fåglar. I början av november 2020 infördes skyddsnivå 2 i hela landet vilket bland annat innebar att fjäderfän i kommersiell produktion skulle hållas inomhus. Utifrån en observerad minskning av antal fall på vilda fåglar i Sverige och i omkringliggande länder i kombination med en mer gynnsam väderlek (virus är känsligt för värme och solljus) släpptes skyddsnivåerna den 1 juni. I riskvärderingen som låg till grund för att skyddsnivåerna släpptes betonade SVA att risk fortfarande kvarstod om än en lägre risk. Samt att vi fortsatt kunde förvänta oss fall på vilda fåglar framför allt längs kuster och vid större sjöar. SVA betonade också att djurägare fortsatt bör minimera direkt och indirekt kontakt mellan fjäderfän och vilda fåglar.

SVA följer fortsatt läget både nationellt och internationellt. Det vi noterar är att det fortsatt förekommer rapporter om positiva fall, även om det är i mycket lägre omfattning jämfört med tidigare i våras. Detta skiljer denna säsong från tidigare säsonger, då det varit en ännu tydligare minskning av positiva fall och ovanligt med påvisande av positiva fall på sommaren.  

I Sverige har vi nu i juli konstaterat positiva fall på flera vilda fåglar som provtagits på Stora Karlsö.  I Norge och Finland har fall på vilda fåglar konstaterats i slutet av juni, och i Danmark bekräftades den 5 juli ett utbrott i en stor fjäderfäanläggning. Om vi riktar blickarna söderut har vi sporadiska rapporter om fall på vilda fåglar i Holland och Tyskland från mitten av juni och på fjäderfän i Frankrike i juli.

Det finns alltid en risk att få in smitta (inte bara fågelinfluensa) från vilda fåglar och en generell rekommendation om att undvika direkt och indirekt kontakt mellan fjäderfän och vilda fåglar kvarstår. SVA är fortsatt intresserade av rapporter om döda vilda fåglar och djurägare som noterar ökad dödlighet bland sina fjäderfän ska kontakta veterinär.

Högre risk för introduktion av afrikansk svinpest i vissa områden

I en ny rapport från SVA presenteras en riskartläggning avseende sannolikheten för att afrikansk svinpest (ASF) ska introduceras och etableras i vildsvinsstammen i olika delar av Sverige. Sedan tidigare har vi gjort bedömningen att sannolikheten för introduktion till landet är förhöjd men på en låg nivå, och den bedömningen kvarstår. Resultaten från riskkartläggningen visar dock att det finns stora skillnader mellan olika delar av landet, och att det går att identifiera geografiska områden för vilka sannolikheten är högre. 

SVA har identifierat riskområden för spridning av ASF.

Sedan introduktionen till EU år 2014 har ASF fortsatt spridas långsamt i vildsvinspopulationen, samt med vissa snabba spridningshopp med människans hjälp. I Tjeckien och Belgien skedde en punktintroduktion till vildsvinspopulationen, smittan upptäcktes relativt tidigt och ingen spridning skedde till tamgrispopulationerna. Introduktionerna till Belgien, Tjeckien och även västra Polen visar att sådan humanmedierad spridning kan ske när som helst och till vilket land som helst, oberoende av avstånd till pågående smittspridning i vildsvinspopulationer. Mot bakgrund av Sveriges geografiska läge utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige, och det är det scenariot som är utgångspunkten i rapporten.

Smittkedjan

För att en introduktion av ASF till Sverige ska ske, leda till etablering i den svenska vildsvinsstammen och eventuell vidare överföring till tamgrispopulationen krävs att en lång kedja av händelser inträffar. En sådan kedja inleds med att smittämnet efter att ha förflyttats från ett smittat område i omvärlden i någon form (t.ex. en bit icke värmebehandlat fläskkött), hamnar i miljön i Sverige och tas upp av ett mottagligt vildsvin under den tid som viruset fortfarande är aktivt. För att kedjan ska fortsätta måste sedan vildsvinet insjukna, utveckla viremi, och i sin tur smitta ett annat vildsvin innan dess (eller dess kadavers) infektiösa period är över. För att smittan ska etableras i vildsvinspopulationen behöver detta sista led upprepas flera gånger. För att överföring till tamgrispopulationen sedan ska ske krävs ytterligare händelser i smittkedjan som inbegriper att smittämnet förs från vildsvinspopulationen (djuren) eller habitatet (miljön), korsar en eller flera biosäkerhetsbarriärer till en tamgrisbesättning och når en mottaglig tamgris. Den beskrivna smittkedjan är komplex och sannolikheten för varje enskild händelse i kedjan påverkas av ett flertal olika faktorer som varierar i tid och rum.

Riskfaktorerna

De riskfaktorer som påverkar sannolikheten för introduktion och etablering av ASF i den svenska vildsvinsstammen är dels sådana som rör mänskliga aktiviteter och dels sådana som rör vildsvin och vildsvinsstammens beteende, samt för sannolikheten för att smittan i nästa steg ska överföras till tamgris faktorer som rör tamgrispopulationen. Genom att använda tillgängliga data för uppskattad vildsvinspopulationstäthet, befolkningstäthet, trafik på vägar och från hamnar, förekomst av rastplatser längs större vägar; och tamgrisbesättningstäthet har vi beräknat geografiska riskindex och med hjälp av dessa definierat områden baserat på sannolikhet för introduktion och etablering av ASF i den svenska vildsvinspopulationen, samt för vidare överföring till tamgrisbesättningar. Genom att riskfaktorerna givits olika betydelse (viktning) har olika scenarion tagits fram.

Rapportera döda vildsvin

Afrikansk svinpest kan dyka upp var som helst i Sverige, men vi kan med hjälp av resultaten från riskkartläggningen konstatera att det finns geografiska områden där sannolikheten för att smittan introduceras och sprids bland vildsvin är högre än i andra områden. I dessa områden bidrar bland annat kombinationen av trafik från länder med pågående utbrott och en stor vildsvinspopulation till ökad risk. Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott av afrikansk svinpest. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats, rapportera sjuka eller döda vilda djur - Rapporteravilt

Karta med risk per kommun enligt scenario 5 (pdf)

Hela rapporten (pdf)

Fortsatta fynd av fågelinfluensa på vilda fåglar, ännu inte läge för lättnader av restriktioner

Som framgått i tidigare inlägg har säsongens utbrott av högpatogen fågelinfluensa (HPAI) varit det mest omfattande någonsin i Sverige. Det har i skrivande stund dock gått över två veckor sedan det senaste positiva fallet på tamfjäderfä i Sverige och vi hoppas att denna trend håller i sig.  Jordbruksverket har bett SVA om en bedömning av risken för tamfjäderfä i landet och vi har blivit kontaktade av många djurägare som också undrar över risken.

Vi är just nu mitt uppe i flyttfåglarnas vårflytt genom landet. Foto: Istock

Vi ser en nedåtgående trend i antalet fall på vilda fåglar under de senaste veckorna såväl i Sverige som i omkringliggande länder. Stigande temperaturer och ökad UV-instrålningen kommer succesivt att göra att virusets överlevnadstid i miljön blir kortare. Dock finns faktorer som gör att vi i dagsläget bedömer risken för introduktion till fjäderfä som fortsatt förhöjd, och att SVA därför inte kan rekommendera återgång till skyddsnivå 1.

  • Vi har fortsatt många rapporter om döda vilda fåglar i stora delar av landet och vi har rapporter från längre norrut i landet än tidigare.
  • Flera av de döda fåglar vi får in för analys är fortfarande positiva, vecka 13 var 30% av undersökta vilda fåglarna positiva. I veckan som gick konstaterades positiva fall på vilda fåglar i Leksand, vilket är de nordligaste fallen vi har sett någonsin i Sverige samtidigt som vi fortsatt har positiva fynd från sydligare delar av landet.
  • Polen och Tyskland rapporterar fortsatt många utbrott på fjäderfä och andra fåglar i fångenskap.
  • Danmark och Tyskland rapporterar fortfarande ett stort antal fynd av HPAI hos vilda fåglar även om det är en nedåtgående trend i förhållande till kulmen under mars månad.
  • Vi är just nu mitt uppe i flyttfåglarnas vårflytt genom landet. Många viktiga arter kommer att i stort sett ha passerat södra och mellersta Sverige inom ett par veckor om inte vädret oväntat sätter stopp. Dock kommer sydöstra Sverige (Skåne, Blekinge, SÖ Småland, Öland, Gotland) under maj att beröras av > 500 000 vitkindade gäss som passerar från Västeuropa på väg upp mot Ryska tundran.

SVA kommer att fortsätta att följa situationen kontinuerligt och återkommer med nya bedömningar.

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen