Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Ökad risk för mjältbrand efter torka och skyfall

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vill uppmärksamma veterinärer och djurägare att sommarens väder med omväxlande torka och skyfall kan öka risken för mjältbrand hos djur, särskilt idisslare.

Internationell erfarenhet visar att perioder av torka och översvämningar, särskilt i kombination med varandra, leder till ökad förekomst av mjältbrandsutbrott på platser där mjältbrandssporer finns i marken. Orsaken är att mjältbrandssporer från tidigare utbrott frigörs från marken och kan då på nytt utgöra en risk för betande djur.

Mjältbrandsutbrottet 2008 i Halland har kopplats samman med översvämning av en vall, där ensilage skördats för att senare ges som utfodring till nötkreatur under stallperioden. Sporerna antogs komma från en dumpningsplats för mjältbrandssmittade, döda djur från ett stort utbrott 1956-57. En omfattande kartläggning av arkivdata om mjältbrand under 1900-talet visar att utbrott har förekommit i hela landet fram till 1960-talet. Länsstyrelsen har information om utbrottens placering, däremot saknas i allmänhet information om var mjältbrandsgravarna finns.

Idisslare som drabbas av mjältbrand kan visa symtom som hög feber, andningsproblem, vätskefyllda vävnader, men i många fall dör djuren plötsligt utan synbar orsak. Vid misstanke om mjältbrand ska veterinär kontaktas skyndsamt och djuret lämnas på den plats det ligger.

Sammanfattning och analys av sommarens newcastleutbrott i Östergötland

Under några hektiska sommarveckor påvisades newcastlesjuka i tre besättningar i Linköping, Norrköping och Motala: två frigående värphönsbesättningar och en burhönsanläggning.

De första tecknen på produktionsstörningar var ökat antal skalförändringar, så kallade skinnägg, följt av nedgång i äggproduktion. Inga andra sjukdomssymptom iakttogs på hönsen och det var ingen ökad dödlighet. En lärdom som kan vara värd att ta med sig är att det är viktigt att vid kontakter med värphönsbesättningar med produktionssänkning tänka på att det kan vara newcastlesjuka även om den kliniska bilden inte är så dramatisk.

Diagnosen var den här gången snabbt ställd i de frigående besättningarna då virusmängden i insända prov var hög och antalet positiva prov stort. En intressant notering är att bland burhönsen spreds virus mycket långsamt och virusmängderna hos de provtagna fåglarna var så pass lågt att diagnosen tog betydligt längre tid att fastställa. Det beror sannolikt på att kontakter mellan individer är mycket mer begränsad i bursystemet varför smittspridningen blir långsammare.

Smittspårningsarbetet blev omfattande då logistiken kring insamling och transport av ägg i värphönsbranschen har många kontaktpunkter främst genom samutnyttjande av packmaterial, så kallade äggbrickor.

Newcastlesjuka orsakas av aviärt paramyxovirus, typ 1 (aPMV-1). Nästan alla typer av fåglar kan drabbas men det är bara när virus når en viss grad av sjukdomsframkallande förmåga och påträffas hos tamfjäderfä som det benämns newcastlesjuka. En vanlig smittväg för paramyxovirus till tamfjäderfä är kontakt med vilda fåglar, antingen direkt eller indirekt. Men det finns även andra inkörsportar för infektionen, inte minst via människor och redskap vid transporter.

I smittspårningsarbetet under utbrottet tittade vi på följande viktiga punkter:

  • Biosäkerheten för att förhindra smitta från vilda fåglar
  • Biosäkerheten vid hämtning och lastning av ägg
  • Hur tvätt och desinfektionsrutiner säkras för de äggbrickor som cirkulerar mellan producenterna
  • Hur man säkerställer att äggbrickor som används vid leveranser utomlands får en särskild hantering vid återanvändning för att säkra att eventuell viruskontamination inte förs vidare

Runt de drabbade besättningarna upprättades skydds- och övervakningsområden med restriktioner för hantering och transport av fjäderfä. Idag är samtliga restriktioner hävda då vi inte längre påvisar viruset och övervakningen visar att besättningar som har legat innanför övervakningszonen inte har några symtom på smitta. Men det är i dagsläget ett fortsatt förbud att exportera fjäderfä och fjäderfäprodukter till länder utanför EU från Norrköpings, Linköpings och Motala kommun.

De flesta länder i Europa vaccinerar mot newcastlesjuka men det är viktigt att komma ihåg att vaccination endast dämpar symtom och inte förhindrar spridning av virus.

Riskvärdering med anledning av utbrotten av afrikansk svinpest i Lettland, Polen och Litauen

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest till följd av nya utbrott på tamgris i Lettland, Polen och Litauen.

Bakgrund

Under årets första sex månader har afrikansk svinpest rapporterats för första gången från Lettland, Polen och Litauen. Antalet utbrott har under perioden successivt ökat men har i samtliga fall drabbat geografiska områden nära gränsen till Vitryssland och varit begränsade till vildsvin (Lettland, Polen och Litauen) eller hushållsgrisar (Lettland).

Utbrott av afrikansk svinpest i Lettland, Polen och Litauen under 2014. Röda pilar markerar utbrott som berörs i denna rapport. Källa: OIE
Utbrott av afrikansk svinpest i Lettland, Polen och Litauen under 2014. Röda pilar markerar utbrott som berörs i denna rapport. Källa: OIE

Ett flertal rapporter under perioden 19–24 juli har dock förändrat situationen. Den 19 juli rapporterades att nya fall av afrikansk svinpest hade bekräftats på vildsvin och tamgris i norra Lettland nära gränsen mot Estland, långt utanför det restriktionsområde som upprättats vid de första fallen av ASF i landet i juni 2014. Den 23 juli meddelar polska veterinärmyndigheter att afrikansk svinpest för första gången påvisats hos tamsvin; hos hushållsgrisar inom det sedan tidigare infekterade området i östra Polen. Den 24 juli rapporterade litauiska myndigheter att sjukdomen för första gången påvisats i en kommersiell svinbesättning, den största i landet med cirka 20 000 grisar. Den infekterade besättningen, som är danskägd, ligger utanför det restriktionsområde som upprättats i samband med utbrotten på vildsvin tidigare i år. Man meddelade också att 190 grisar levererats till Polen från den infekterade besättningen den 22 juli, det vill säga endast två dagar innan sjukdomen bekräftades, med möjlig spridning som följd.

Även om kontrollåtgärder i enlighet med gällande europeisk lagstiftning satts in i samtliga dessa fall, med skydds- och restriktionszoner liksom förbud mot jakt, djurmarknader och transport av levande grisar inom zonerna, antyder denna utveckling att situationen inte är under kontroll. Att infekterade vildsvin och tamgrisar påvisas långt utanför tidigare restriktionsområde och att afrikansk svinpest nu nått den kommersiella tamgrissektorn gör att sjukdomsspridningens omfattning inte längre kan antas vara begränsad.

Sedan januari 2014 har Lettland rapporterat 19 fall hos vildsvin och 14 fall hos tamgris, Polen nio hos vildsvin och ett hos tamgris och Litauen två fall hos vildsvin och ett hos tamgris. Afrikansk svinpest förekommer endemiskt i stora delar av Ryssland, och situationen i Vitryssland är oklar.

Sannolikhet att svenska tamgrisar eller vildsvin utsätts för afrikansk svinpest som följd av nya utbrott i Lettland, Polen och Litauen under perioden 19–24 juli 2014

Införsel av levande grisar eller sperma från Lettland, Polen och Litauen till Sverige förekommer inte. Direkt invandring av smittade vildsvin till Sverige förhindras av Sveriges vattengräns och vildsvinens utbredning. Transitering genom vägtransport av danska grisar genom Sverige för vidare transport till länder i östra Europa förekommer men inte till Lettland för närvarande. Omfattningen av transiteringen 2013 var knappt 40 000 grisar till Polen och knappt 16 000 grisar till Litauen.

Indirekt smittspridning med personer, utrustning, kläder och skor skulle kunna ske via t.ex. jägare och lantbruksarbetare. Det är för närvarande mycket begränsat intresse för vildsvinsjakt i Baltikum och marknaden bedöms som i det närmaste obefintlig. Flera jaktresearrangörer arrangerar resor till Polen, men den huvudsakliga jaktsäsongen varar mellan oktober till januari. Lantbruksarbetare från Lettland, Polen och Litauen förekommer i Sverige men deras antal eller hur många av dem som har kontakt med grisar har inte kunnat uppskattas med säkerhet.

Införsel av djurprodukter och livsmedel är tillåtet från länder inom EU. Vid misstanke om eller konstaterad allvarlig smitta kan införsel förbjudas från en region eller ett land. Med tanke på den senaste utvecklingen med ökad geografisk spridning i Lettland och utbrott i en kommersiell besättning i Litauen kan det i dagsläget inte uteslutas att smittan förekommer i kommersiella köttprodukter. Privat införsel av köttprodukter från vildsvin och hushållsgrisar från regionen utgör också en risk.

Mot bakgrund av tillgänglig information gör SVA följande bedömning:

Sannolikheten att den svenska tamgrispopulationen utsätts för afrikansk svinpest som direkt följd av situationen i Lettland, Polen och Litauen bedöms som mycket låg.

Sannolikheten att den svenska vildsvinspopulationen utsätts för afrikansk svinpest som direkt följd av situationen i Lettland, Polen och Litauen bedöms som låg.

Osäkerheten i denna värdering är medelhög. Nivån av osäkerhet är bedömd utifrån kvaliteten på de uppgifter som funnits tillgängliga för värderingen.

Definitioner på de termer som används vid sannolikhetsvärderingen:

  • Försumbar – så ovanligt att det saknar betydelse
  • Mycket låg – mycket ovanligt, men kan inte uteslutas
  • Låg – sällan, men förekommer
  • Medelhög – förekommer ibland
  • Hög – förekommer ofta
  • Mycket hög – förekommer nästan säkert

Statens veterinärmedicinska anstalt följer situationen i regionen och bedömer när det finns behov av en ny värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest.

Riskvärdering – utbrott av afrikansk svinpest i Lettland

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpestvirus till följd av utbrott på vildsvin och tamgris i Lettland.

Bakgrund

Lettiska myndigheter rapporterade 26 juni att afrikansk svinpest konstaterats både på vildsvin och tamgris nära gränsen till Vitryssland i östra delen av landet.

Tamgrisbesättningen bestod av 3 hushållsgrisar och samtliga har avlivats. Vildsvinen hittades döda ca 6 km från den vitryska gränsen. Båda fallen ligger inom det infekterade område som upprättats med anledning av de utbrott av klassisk svinpest på vildsvin som konstaterats tidigare. 

Fallen konstaterades inom ramen för den utökade övervakning med provtagning avseende afrikansk svinpest på vildsvin som bedrivits i gränsområdena mot Vitryssland och Ryssland sedan mitten av 2013. Denna, relativt omfattande, provtagning har tidigare utfallit negativt varför utbrottens omfattning bedöms som begränsad.

Skydds- och restriktionszoner har införts liksom förbud mot jakt, djurmarknader och transport av levande grisar inom zonerna. Efterlevnaden av dessa restriktioner är dock något oklar.

Utbrottet på tamgris i Lettland är det första inom EU, med undantag för förekomsten på Sardinien, sedan afrikansk svinpest rapporterades från Georgien 2007 och därefter etablerades i Kaukasusregionen och Ryssland. Tidigare i år har Litauen och Polen rapporterat fall på vildsvin. Ukraina rapporterade utbrott på tamgris 2012 och 2014 och Vitryssland 2013.

Sannolikhet att svenska vildsvin eller grisar utsätts för afrikansk svinpestvirus som följd av utbrottet i Lettland 26 juni 2014

Införsel av levande grisar eller sperma från Lettland till Sverige förekommer inte. Inte heller utförsel av grisar till Lettland förekommer enligt officiell statistik.

Direkt invandring av smittade vildsvin till Sverige förhindras av Sveriges vattengräns och vildsvinens utbredning.

Transitering genom vägtransport av danska grisar genom Sverige för vidare transport till länder i östra Europa förekommer men inte till Lettland för närvarande.

Indirekt smittspridning med personer och utrustning skulle kunna ske via jägare och lantbruksarbetare. Det är för närvarande mycket begränsat intresse för vildsvinsjakt i Baltikum och marknaden bedöms som i det närmaste obefintlig. Lantbruksarbetare från Lettland förekommer i Sverige men deras antal eller hur många av dem som har kontakt med grisar har inte kunnat uppskattas med säkerhet.

Införsel av djurprodukter och livsmedel är tillåtet från länder inom EU. Vid misstanke om eller konstaterad allvarlig smitta kan införsel förbjudas från en region eller ett land. Med tanke på att utbrottet sannolikt har en begränsad omfattning är det inte troligt att smittan förekommer i kommersiella köttprodukter från Lettland, varför faran snarare skulle utgöras av privat införda trofeér och köttprodukter från vildsvin och hushållsgrisar. 
Mot bakgrund av tillgänglig information gör SVA följande bedömning:

Sannolikheten för att den svenska tamgris- eller vildsvinpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpestvirus som följd av utbrottet på vildsvin och tamgris i Lettland är mycket låg.

Osäkerheten i denna värdering är medelhög. Nivån av osäkerhet är bedömd utifrån kvaliteten på de uppgifter som funnits tillgängliga för värderingen.

Definitioner på de termer som används vid sannolikhetsvärderingen:

  • Försumbar – så ovanligt att det saknar betydelse
  • Mycket låg – mycket ovanligt, men kan inte uteslutas
  • Låg – sällan, men förekommer
  • Medelhög – förekommer ibland
  • Hög – förekommer ofta
  • Mycket hög – förekommer nästan säkert

Statens veterinärmedicinska anstalt följer situationen i Lettland eftersom situationen snabbt kan förändras. Vid behov kommer nya riskvärderingar att utföras.

Utbrott av afrikansk svinpest i östra Lettland

Lettiska myndigheter rapporterade 26 juni om utbrott av afrikansk svinpest både på vildsvin och tamgris nära gränsen till Vitryssland i östra delen av landet.

I den drabbade tamgrisbesättningen fanns 3 hushållsgrisar och samtliga har avlivats. Vildsvinen hittades döda ca 6 kilometer från den vitryska gränsen. Båda fallen ligger inom det infekterade område som upprättats med anledning av de utbrott av klassisk svinpest på vildsvin som konstaterats tidigare.

Under 2014 har afrikansk svinpest konstaterats på vildsvin i Polen och Litauen, också då nära gränsen till Vitryssland men detta är det första fallet på tamgris inom EU på mycket länge (Italien undantaget där sjukdomen finns på Sardinien). Afrikansk svinpest finns i Kaukasusområdet och i Ryssland sedan 2007 och sjukdomen har spridit sig okontrollerat i Ryssland under senare år.

Spridningen in i EU av afrikansk svinpest är mycket oroande och situationen ställer höga krav på förebyggande åtgärder och bekämpningsåtgärder för att sjukdomen inte ska sprida sig ytterligare.

Afrikansk svinpest orsakas av ett virus och är mycket smittsamt. Viruset är mycket motståndskraftigt och kan överleva månader till år i produkter som innehåller smittat svinkött varför detta bedöms vara den viktigaste smittkällan vid introduktion till nya områden.

Utfodring av grisar med matavfall är därför förbjudet inom EU och införsel av sådana produkter till EU-länder är reglerad.

Situationen i Ryssland och utbrotten i Litauen, Polen och nu senast i Lettland föranleder ökad vaksamhet när det gäller risken att smittade köttprodukter förs in till Sverige och även risken att virus förs in i landet i samband med t ex transporter och jaktresor.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.