Statsepizootologen kommenterar

Mul- och klövsjuka har påvisats på nötkreatur i Ungern

Utbrottet är i ett tidigt skede och vi vet inte hur det kommer att utveckla sig, SVA följer läget och gör vid behov nya riskvärderingar. Att mul- och klövsjuka nu förekommit inom EU två gånger med bara några månaders mellanrum är ett observandum. Utbrotten har inte en gemensam smittkälla, men för båda är det hittills okänt hur smittan introducerats till landet och till besättningarna. 

Tankmjölksundersökning för att undersöka den geografiska utbredningen av blåtunga

Den årliga tankmjölksundersökningen med syftet att undersöka utbredningen av blåtunga i Sverige är nu klar. Resultatet speglar den geografiska spridningen av sjukdomen under hela säsongen då det är antikroppsförekomst som mäts, det vill säga inte aktiv infektion. Utifrån resultatet kan SVA konstatera att infektionen under hösten spridits i hela sydvästra Sverige, både längs kust- och i inlandet och att Halland och Skåne län utmärker sig med hög andel provtagna besättningar med antikroppar mot blåtunga.

Utbrott av Peste des petits ruminants i Ungern

Den 24 januari 2025 rapporterade EU-kommissionen att Peste des petits ruminants (PPR) konstaterats i en fårbesättning i Szentgyörgyvölgy i västra Ungern. Smittan upptäcktes i en besättning som nyligen, på laglig väg, importerat djur från Rumänien.

Riskvärdering med anledning av att mul- och klövsjuka påvisats på vattenbuffel i Tyskland

Med anledning av utbrottet har SVA har genomfört en så kallad snabb riskvärdering gällande risken att smitta har introducerats till Sverige från det aktuella utbrottet. I denna har förutom kunskap om virusets egenskaper och epidemiologi och om smittläget i det aktuella utbrottet, även importer av djur och andra möjliga smittvägar, beaktats.

Enstaka fall av blåtunga serotyp 3 hos nötkreatur under december och januari

Ett första fall av en kalv som fötts viruspositiv har nu konstaterats. Viruspositiva kalvar bedöms inte ha någon större betydelse för hur smittspridningen blir under 2025 utan SVA bedömer att inblåsande, infekterade svidknott kommer vara det som har störst påverkan på smittspridningen. Dock är det mycket som är okänt gällande infektionsdynamiken för BTV 3 då sjukdomen är ny både för Sverige och Europa.

Blåtunga fortsätter spridas i våra grannländer

Svidknotten kan inte flyga långt men kan under vissa förhållanden föras långa sträckor med vinden, i synnerhet över öppet vatten. Det är nu mycket hög risk att BTV-3 redan spridits eller kommer spridas till södra/sydvästra Sverige.

Sjukdomen blåtunga fortsätter sprida sig i Europa – nytt fall har påvisats i Danmark

Blåtunga av olika serotyper cirkulerar nu ständigt i södra Europa med sporadiska utbrott längre norrut, och EUs djurhälsolagstiftning kräver idag inte att medlemsstaterna bekämpar sjukdomen. I de flesta av de länder som nu drabbats har staten därför i princip släppt ansvaret för sjukdomen och man strävar inte efter officiell sjukdomsfrihet. Detta påverkar även hur Sverige kan bekämpa blåtunga.

Utbrott av Peste des petits ruminants i Grekland och Rumänien

Utbrotten i Grekland och Rumänien bedöms inte öka sannolikheten att sjukdomen kommer till Sverige eftersom ingen införsel av levande får, getter eller något avelsmaterial så som sperma eller embryon har skett från dessa länder under de senaste tre månaderna. Inte heller har några obehandlade hudar eller ull, som skulle kunna föra med sig smittan, förts in under samma period från något av dessa länder.

Blåtunga rör sig norrut i Europa

Den största risken för introduktion av viruset till Sverige är att det blåser in smittade knott från Danmark eller norra Tyskland. För att det ska ske krävs en relativt hög förekomst av både smittade djur och knott i dessa områden. I dagsläget har det inte rapporterats fall av blåtunga från Danmark eller från de delar av Tyskland som gränsar mot Östersjön eller Danmark.

Utbrott av blåtunga serotyp 3 i Europa

Hur smittspridningen i Europa kommer att bli under året är beroende av hur knottsäsongen blir (detta beror i sin tur på temperatur och klimat) och när ett vaccin finns tillgängligt. Att skydda boskap från knottangrepp är svårt och utan omfattande vaccinationsinsatser förväntas smittspridningen av BTV3 i Europa bli stor under 2024. Vid tidigare utbrott av blåtunga (blåtungevirus serotyp 8, BTV8) krävdes flera vektorsäsonger innan smittan nådde Sverige.

Fågelinfluensa konstaterad hos mjölkkor i USA

Europiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) gör bedömningen att risken för smitta till människor generellt är låg vad gäller fågelinfluensa av den aktuella kladen 2.3.4.4b. För personer som exponeras för fåglar eller däggdjur infekterade med högpatogen fågelinfluensa är risken för smitta något högre enligt bedömningen.

Afrikansk svinpest för första gången i Sverige – mycket allvarligt läge men myndigheter och andra organisationer är väl förberedda

Negativ utveckling av afrikansk svinpestsituationen i Europa

Fågelinfluensa på flera gårdar med djur för pälsproduktion i Finland

Fågelinfluensa och rapporter om fall på däggdjur

Första utbrotten av EHD i Europa

Högriskområde för fågelinfluensa för tredje säsongen i rad

Klimatförändringen påverkar den svenska myggfaunan

Nya utbrott av afrikansk svinpest hos tamgris i Tyskland

Afrikansk svinpest i Rom

Fågelinfluensa – smittskyddsarbetet fortsätter

Afrikansk svinpest i norra Italien

Afrikansk svinpest i ett nytt område i Tyskland

Högpatogen fågelinfluensa – den gångna säsongen och smittläget inför kommande säsong

Rabies inom EU – hur står det till?