Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Ökade risker för mjältbrand

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vill uppmärksamma veterinärer och djurägare att försommarens väder med torka och senare i kombination med större regnmängder på vissa håll i landet, kan öka risken för mjältbrand hos gräsätare, särskilt idisslare.

Foto: iStock

Internationell erfarenhet visar att perioder av torka och översvämningar, särskilt i kombination med varandra, leder till ökad förekomst av mjältbrandsutbrott på platser där mjältbrandssporer finns i marken. Orsaken är att mjältbrandssporer från tidigare utbrott frigörs från marken, till exemoel vid sprickbildning, och kan då på nytt utgöra en risk för betande djur. Sämre betestillväxt kan också leda till att djuren betar närmare marken. Risken för smitta ökar då på marker där ytliga mjältbrandssporer finns.

Mjältbrandsutbrottet 2016 i Östergötland upptäcktes under en period av torka. Tamdjur på sammanlagt sex olika gårdar och tre älgar drabbades av sjukdomen innan utbrottet kunde hävas med hjälp av bland annat vaccinering. Ursprunget till utbrottet har inte kunnat fastställas.

Idisslare som drabbas av mjältbrand kan visa symtom som hög feber, andningsproblem, vätskefyllda vävnader, men i många fall dör djuren plötsligt utan synbar orsak. Vid misstanke om mjältbrand ska veterinär kontaktas skyndsamt och djuret lämnas övertäckt på den plats det ligger.

Afrikansk svinpest fortsätter att spridas – första fallen i Ungern

Den 21 april 2018 rapporterade ungerska myndigheter om ett första fall av afrikansk svinpest i landet. Sedan dess har ytterligare två fall rapporterats från samma område. Smittan påvisades i vildsvin som hittades döda i regionen Heves i norra Ungern, knappt 200 kilometer väster om närmaste tidigare påvisat fall i Ukraina och Rumänien, och cirka 70 kilometer från slovakiska gränsen. Platsen ligger utanför de gränsnära områden mot Ukraina i vilka övervakningen varit som mest intensifierad.

Foto: JM Rocek/iStock Photo

Att sjukdomen dyker upp en bit in i landet antyder att smittan återigen spridits med människors hjälp. De ungerska myndigheterna anger också att den mest troliga smittkällan är kontaminerade fläskprodukter som förts in i området av utländska industriarbetare. Noterbart i sammanhanget är att det första smittade kadavret hittades i närheten av en huvudled som kommer österifrån. Alltså en möjlig introduktionsväg via människors resande. Man har dessutom vid minst två tillfällen under 2017–2018 påvisat smittan i beslagtagna fläskprodukter vid gränsen mot Ukraina.

Afrikansk svinpest fortsätter att breda ut sig bland vildsvin inom EU. Under 2017 drabbades två nya länder, Rumänien och Tjeckien, samtidigt som sjukdomen gjorde rejäla hopp västerut i Polen och etablerade sig i nya områden. I alla dessa fall antas smittspridningen ha orsakats av mänsklig oaktsamhet och skett via kontaminerade fläskprodukter med ursprung i smittade områden.

Under 2018 har rapporterna om fall i de drabbade länderna fortsatt att öka i antal, med totalt 2 448 fall till dags dato (2 maj 2018). Under motsvarande period 2017 rapporterades totalt 874 fall. Den ganska dramatiska ökningen speglar dels en större geografisk utbredning, men är också ett resultat av ökade övervakningsinsatser. De står klart att de åtgärder som vidtagits i enlighet med EU:s lagstiftning och den nya strategi som utvecklats specifikt för att bekämpa sjukdomen i den vilda faunan ännu inte gett tillräckliga resultat.

Smittspridning via kontaminerade fläskprodukter med ursprung i drabbade områden inom EU och angränsande till EU anses idag utgöra den största faran för vidare spridning av afrikansk svinpest. För att motverka detta uppmanas EU:s medlemsstater att via informationskampanjer vid huvudtransportleder, hamnar och flygplatser medvetandegöra allmänheten om afrikansk svinpest och mer specifikt om risken det innebär att föra med sig gris- eller vildsvinsköttprodukter från smittade områden och att slänga rester i miljön, åtkomligt för mottagliga vildsvin.

De nya fallen ökar inte sannolikheten att Sverige drabbas

Bedömningen är att fallen i Ungern inte ökar sannolikheten för att Sverige drabbas, men att sannolikheten fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen i Europa. Det krävs dock, liksom tidigare,en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur. Ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är dock sannolikheten att den kedja av händelser som krävs till slut också inträffar.

Införsel till Sverige av vissa produkter inte tillåten

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och grisar innehåller smittämnet. Införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar för att även i fortsättningen hålla Sverige fritt från afrikansk svinpest.

Karta: Rapporterade fall av afrikansk svinpest hos vildsvin (röda prickar) och utbrott hos gris (blå prickar) inom EU och Ukraina under 2018. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Karta: Rapporterade fall av afrikansk svinpest hos vildsvin (röda prickar) och utbrott hos gris (blå prickar) inom EU och Ukraina under 2018. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS

Rekommendationer till grisproducenter och den personal som arbetar i svenska grisbesättningar

48-timmarsregeln

Vänta 48 timmar efter besök i utländsk besättning innan du arbetar med djur i Sverige.

Aldrig matavfall

Se till att inte matavfall ges till grisarna.

Tvätta händerna

Tvätta alltid händerna innan du börjar arbeta i stallet.

Gårdens kläder

Använd gårdens egna arbetskläder och skor eller stövlar.

Rekommendationer till jägare i samband med jaktresor utomlands

Var noga med rengöring av utrustning, kläder och stövlar före återresa till Sverige. Tvätta helst kläder i maskin. Man kan också lägga kläder och utrustning i bastu, över 60 grader i 30 minuter.

Rengör jakthundens utrustning, halsband, västar med mera. Tvätta hunden ren.

Ta inte med kött eller obehandlade troféer till Sverige

Vänta 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländsk grisbesättning innan du besöker någon gård med grisar, innan du hanterar foder för vildsvin eller besöker dylik utfodringsplats.

Smittskyddsrekommendationer till jägare och andra som vistas i skog och mark utomlands

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest till följd av situationen i Europa med spridning till vildsvin i Ungern

Afrikansk svinpest

Nyhet 2017-08-02: Afrikansk svinpest nu även i Rumänien

Läs mer hos andra

Epiwebb: Afrikansk svinpest

EFSA: African swine fever, sharing best practices is critical to stop spread

EFSA: African swine fever spreading slowly, says report

SDS: Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till jägare

SDS: Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till de som arbetar på gårdar

Jordbruksverket: Veterinära författningshandboken

Jordbruksverket: Svinpest

Fågelinfluensasituationen i Europa vintern 2017–2018

Nyligen konstaterades högpatogen fågelinfluensa av typen H5N6 på en havsörn som undersöktes i den svenska influensaövervakningen av vilda fåglar. Det är första gången denna typ av fågelinfluensa påvisas i Sverige.

Foto: iStock Photo

Under vecka 11 påvisades ytterligare ett fall, denna gång en ormvråk från samma region, Blekinge. Viruset har rapporterats i begränsad omfattning i Europa sedan november 2017, med fall hos vilda fåglar i Holland, Tyskland, Schweiz, Irland och Storbritannien, samt enstaka utbrott hos fjäderfä i Holland.

Ett allra första fall av H5N6 rapporterades dock redan i februari 2017, då från ett utbrott i en småskalig hönsflock i Grekland. Analyser av arvsmassan visade att viruset var nära besläktat med de fågelinfluensavirus av typen H5N8 som samtidigt orsakade omfattande dödlighet hos vilda fåglar och stora problem i fjäderfäbesättningar runt om i Europa, inklusive Sverige, och som fortfarande orsakar problem i vissa områden. Sannolikt var detta H5N6 ett resultat av en rekombination mellan just H5N8 och något av de så kallade lågpatogena, mindre sjukdomsframkallande, fågelinfluensavirus som ständigt finns i den vilda fågelpopulationen i Europa. H5N6 kan sedan antas ha cirkulerat i vissa fågelpopulationer utan att upptäckas, innan det dök upp igen i höstas.

Medan H5N8 orsakade massiv spridning och hög dödlighet hos fjäderfä och vilda fåglar under 2016–2017, förknippas det nu aktuella H5N6 inte med omfattande sjukdom och dödlighet. Eftersom influensaövervakningen på vilda fåglar baseras på undersökningar av fåglar som hittas döda betyder detta att övervakningen blir mindre känslig för H5N6 än för H5N8. Därför är det svårt att i nuläget bedöma den svenska situationen. Man kan dock utgå från att smittan finns spridd i vildfågelpopulationen här, om än i mer begränsad omfattning än H5N8 under vintern 2016–2017. Nya fall kan således dyka upp.

I likhet med de flesta andra europeiska länder, och i enlighet med EU:s lagstiftning, har Sverige övervakning av fågelinfluensa hos såväl tamfåglar som vilda fåglar. Programmet för vilda fåglar innebär att SVA rutinmässigt provtar döda, vilda fåglar som inkommer för obduktion till SVA. Ansamlingar av död sjöfågel bör därför rapporteras till SVA på 018-67 40 00.

För att minska risken för smittspridning mellan vilda fåglar och fjäderfä gäller sedan 2007 skyddsnivå 1 för hela Sverige. Nivån innebär att fjäderfä får gå ut, men att foder och vatten ska ges under tak eller under ett skydd utomhus. Det är som alltid också viktigt med goda löpande biosäkerhetsrutiner i enlighet med Jordbruksverkets och branschens riktlinjer.

Varken det nu aktuella H5N6 eller H5N8 har visat sig utgöra risk för smitta till människa. Viruset är inte heller besläktat med de fågelinfluensavirus med samma beteckning, H5N6, som cirkulerar i Kina sedan 2014 och som där orsakat ett fåtal sjukdomsfall, inklusive sex dödsfall, på människa.

Högpatogena fågelinfluensavirus anses dock alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa aldrig helt kan försummas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför alltid använda handskar och iaktta god handhygien.

 

Årets situation: 1 januari 2018–1 mars 2018. Röd = fjäderfä. Blå = vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Årets situation: 1 januari 2018–1 mars 2018. Röd = fjäderfä. Blå = vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Fjolårets situation, samma tidsperiod: 1 januari 2017–28 februari 2017. Röd = fjäderfä. Blå = vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Fjolårets situation, samma tidsperiod: 1 januari 2017–28 februari 2017. Röd = fjäderfä. Blå = vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS

 

Första fallet av avmagringssjuka hos hjortdjur i Finland

Det finska livsmedelssäkerhetsverket EVIRA har meddelat att prionsjukdomen avmagringssjuka (chronic wasting disease (CWD) på hjortdjur har påvisats i landet för första gången. Sjukdomen påträffades hos en 15-årig självdöd älg i Kuhmo. Resultatet har bekräftats av EU:s referenslaboratorium för sjukdomen.

Foto: Binnerstam/iStock Photo

I Europa konstaterades avmagringssjuka för första gången i Norge 2016 hos vildren och älg. Efter det infördes omfattande övervakning i Norge och till dags dato har 18 fall konstaterats på vildren, tre fall på äldre älgar och ett fall hos kronhjort. Fallen hos vildren har alla varit i samma flock och Norge har i bekämpningssyfte beslutat att avliva hela flocken.

Fallen hos vildren skiljer sig från fallen hos älg och kronhjort. Fallen hos vildren är lik den variant av sjukdomen som sedan 1970-talet finns beskriven i Nordamerika, där den fått stor spridning med negativa konsekvenser för hjortdjurspopulationen som följd. Fallen på älg och kronhjort beskrivs av de norska experterna som atypiska och liknar inte fallen i Nordamerika. De har uppträtt hos äldre djur, skadorna och spridningen i hjärnan uppvisar en annan bild och smittämnet verkar ha en mer begränsad spridning i kroppen. Exakt vad detta innebär är ännu inte klarlagt. Fallet på älg i Finland ser ut som de fall som påvisats hos älg och kronhjort i Norge.

Prionsjukdomar är en heterogen grupp av sjukdomar. Gemensamt är att det sker en förändring av den tredimensionella strukturen av ett protein i kroppen. Förändringen gör att proteinet blir svårare att bryta ned, det ansamlas i cellerna och orsakar skador. Processen med förändring av proteinerna kan påbörjas när en individ får i sig förändrade proteiner från en annan individ som har sjukdomen. Men spontana fall av prionsjukdomar kan också uppstå. Med andra ord, individer kan insjukna utan att ha varit utsatta för smittämnet.

Det kan inte uteslutas att fallen på älg och kronhjort i Norge och Finland rör sig om spontana fall. Om vi drar paralleller till spontana fall hos andra arter, till exempel människa och får, kan vi i så fall förvänta oss att denna typ av fall förekommer hos älgar och hjortdjur oavsett vilket land eller område som djuren finns i. Från andra arter vet vi också att det är en stor variation i hur vanligt det är med sådana fall, från ca två fall per tiotusen får och år till ett fall per en miljon människor. Men det behöver poängteras att det ännu finns för lite information för att dra några slutsatser om fallen på älg och kronhjort är spontana eller inte.

Hitintills har övervakningen i Sverige varit begränsad och det kan inte uteslutas att sjukdomen finns i landet. Om det visar sig att fallen hos älg och kronhjort är spontana kan vi förvänta oss att den atypiska varianten även finns i Sverige. Det är angeläget att sjukdomen också övervakas i Sverige. Efter att fallen konstaterades i Norge har EU beslutat om en övervakning i länder som har populationer av älg och ren, däribland Sverige. Övervakningen ska pågå från 2018 till 2020.

Läs mer

EVIRA:s pressmeddelande

Chronic wasting disease (CWD)

Fortsatt spridning av afrikansk svinpest – med människans hjälp

För knappt fyra år sedan introducerades afrikansk svinpest till östra EU: först till Litauen och Polen och kort därefter till Lettland och Estland. Sjukdomen etablerade sig i vildsvinsstammarna i de drabbade länderna, med sporadiska utbrott också hos tamgris.

Foto: iStock Photo

Trots omfattande åtgärder i enlighet med EU:s lagstiftning och den nya strategi som utvecklats specifikt för att bekämpa sjukdomen i den vilda faunan har afrikansk svinpest fortsatt att breda ut sig. Bara under 2017 har över 3 500 fall rapporterats hos vildsvin och över 120 utbrott i tamgrisbesättningar. Samtidigt har två nya länder i EU, Rumänien och Tjeckien, drabbats och sjukdomen har under hösten också gjort ett ordentligt hopp västerut i Polen och etablerat sig runt Warszawa. Rapporter har dessutom kommit om fall hos vildsvin i de västra delarna av den ryska enklaven Kaliningrad.

Den naturliga smittspridningen i vildsvinsstammen är långsam och uppskattas till 12 kilometer i månaden. Analyser som gjorts visar dock att spridningsmönstret inte bara kan förklaras av naturlig smittspridning utan att mänskliga aktiviteter också bidrar. När afrikansk svinpest rapporterades hos vildsvin i Tjeckien var närmast belägna tidigare rapporterade fall 4050 mil österut, och när sjukdomen dök upp i närheten av Warszawa var den tidigare västliga gränsen för sjukdomens utbredning i landet över tio mil bort. I båda fallen antas spridningen ha orsakats av att icke värmebehandlade fläskprodukter från infekterade tamgrisar eller vildsvin, med ursprung i infekterade områden längre österut, hamnat i miljön inom räckhåll för vildsvin.

Det är dock inte bara de längre hoppen som förklaras av mänskliga aktiviteter utan människan bidrar till smittspridning också lokalt i redan smittade områden, vilket försvårar bekämpningen. Detta trots de massiva informationsinsatser som genomförts i drabbade länder för att förebygga spridning orsakad av oaktsamhet.

Vid ett chefsveterinärsmöte inom EU som hölls 67 december, där sjukdomsutvecklingen av afrikansk svinpest inom EU diskuterades, lyftes specifikt betydelsen av att förstå den mänskliga faktorn för att hindra vidare spridning inom unionen. EU-kommissionens representant underströk vikten av samarbete mellan medlemsländerna kring denna fråga, och nämnde bland annat jaktturism till drabbade områden som ett exempel på riskabla aktiviteter som kräver särskild aktsamhet.

Ur vårt svenska perspektiv ligger bedömningen av risk för introduktion kvar på samma nivå som tidigare trots en fortsatt oroande utveckling, och bedömdes i somras (efter fallen i Tjeckien) som mycket låg för introduktion till gris och låg för vildsvin. Dock är det så att ju längre tid som går, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att en kedja av sällanhändelser till slut inträffar och leder till att sjukdomen når svenska djur.

Sveriges veterinärkår måste därför hjälpas åt att kommunicera med relevanta aktörer (främst grisproducenter och jägare) och särskilt betona vikten av aktsamhet. Särskilda rekommendationer i syfte att minska risken för introduktion av afrikansk svinpest till Sverige har tagits fram av Sveriges djurbönders smittskyddskontroll (SDS) i samråd med SVA, dels för grisproducenter och de som jobbar i grisbesättningar, och dels för jägare som jagar utomlands.

Fall av afrikansk svinpest rapporterade till EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS 1 januari–21 december 2017. Röda prickar anger sjukdomsfall på vildsvin och blå prickar anger utbrott på tamgris. OBS: Sjukdomen förekommer också i Ryssland och Moldavien, men de rapporterar inte till ADNS. Situationen i Vitryssland är i dagsläget okänd.
Fall av afrikansk svinpest rapporterade till EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS 1 januari–21 december 2017. Röda prickar anger sjukdomsfall på vildsvin och blå prickar anger utbrott på tamgris. OBS: Sjukdomen förekommer också i Ryssland och Moldavien, men de rapporterar inte till ADNS. Situationen i Vitryssland är i dagsläget okänd.

Rekommendationer till grisproducenter och den personal som arbetar i svenska grisbesättningar

48-timmarsregeln

Vänta 48 timmar efter besök i utländsk besättning innan du arbetar med djur i Sverige

Aldrig matavfall

Se till att inte matavfall ges till grisarna

Tvätta händerna

Tvätta alltid händerna innan du börjar arbeta i stallet

Gårdens kläder

Använd gårdens egna arbetskläder och skor eller stövlar

Rekommendationer till jägare i samband med jaktresor utomlands

Var noga med rengöring av utrustning, kläder och stövlar före återresa till Sverige. Tvätta helst kläder i maskin. Man kan också lägga kläder och utrustning i bastu, över 60 grader i 30 minuter.

Rengör jakthundens utrustning, halsband, västar med mera. Tvätta hunden ren.

Ta inte med kött eller obehandlade troféer till Sverige

Vänta 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländsk grisbesättning innan du besöker någon gård med grisar, innan du hanterar foder för vildsvin eller besöker dylik utfodringsplats.

Läs mer

Afrikansk svinpest

Nyhet 2017-08-02: Afrikansk svinpest nu även i Rumänien

Läs mer hos andra

EFSA: African swine fever, sharing best practices is critical to stop spread

EFSA: African swine fever spreading slowly, says report

Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till jägare

Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till de som arbetar på gårdar

Epiwebb: Afrikansk svinpest

Jordbruksverket: Veterinära författningshandboken

Jordbruksverket: Svinpest

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.