Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Afrikansk svinpest – risk med foderimport?

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med torkan fått många frågor om risken för att afrikansk svinpest ska följa med importerat foder till Sverige.

Foto: iStock

Afrikansk svinpest (ASF) fortsätter att breda ut sig inom EU; främst hos vildsvin, men i vissa områden också hos tamgris. Under 2018 har rapporter om sjukdomsutbrott i de drabbade länderna (se karta) fortsatt att öka i antal. Till i mitten av juli 2018 har totalt 3 400 fall hos vildsvin och 481 utbrott hos tamgris rapporterats. Den stora majoriteten utbrott hos tamgris härrör från Rumänien. Under motsvarande period 2017 rapporterades totalt 1 516 fall hos vildsvin och 62 utbrott hos tamgris. Den dramatiska ökningen speglar dels en större geografisk utbredning, men är också ett resultat av ökade övervakningsinsatser.

De åtgärder som vidtagits i enlighet med EU:s lagstiftning och den nya strategi som utvecklats specifikt för att bekämpa sjukdomen i den vilda faunan har ännu inte gett tillräckliga resultat. Det är också tydligt att de åtgärder som satts in för att stärka biosäkerheten hos grisproducenter i drabbade länder inte räckt för att förebygga spridning av ASF till denna sektor. Vi saknar idag tillräcklig kunskap om hur denna smittspridning från vildsvin till tamgris sker. För spridning mellan länder, eller över längre distanser inom länder, utgör kontaminerade fläskprodukter fortfarande den största faran.

I områden i Europa som drabbats av afrikansk svinpest och har en infekterad vildsvinsstam betraktas närmiljön som smittad. Att använda lokalt nyskördat hö, halm och spannmål anses därför utgöra en stor risk för smittspridning. EU:s regelverk kräver därför att dessa grödor måste behandlas mot eventuell förekomst av ASF-virus, alternativt lagras utom räckhåll för vildsvin. För hö och spannmål gäller skyddad lagring under 30 dagar och för halm 90 dagar innan det får användas till foder. När det gäller kommersiellt producerade produkter av denna typ anses dock sannolikheten låg idag för att dessa ska innehålla virus av afrikansk svinpest. Detta är bakgrunden till att handel med hö, halm och spannmål från drabbade områden trots allt inte regleras.

ASF-virus beskrivs ofta som ett motståndskraftigt virus med god överlevnadsförmåga, men då krävs en skyddande miljö i form av kött eller blod. Torr miljö sänker virusöverlevnaden och i direkt solljus avdödas det på ett par dagar. Lågt pH (<4) avdödar också virus mycket snabbt (inom minuter). Tillräckligt lågt pH för att så snabbt avdöda ASF virus uppnås sannolikt dock inte i ensilage utan tillsatsmedel, eller i stråfoder som konserveras genom gastät lagring (hösilage/inplastat ensilage/hö).

För väl torkat hö och halm, av god hygienisk kvalitet, anses sannolikheten för överföring av afrikansk svinpest via fodret som mycket låg. Även för ensilage och inplastat stråfoder bedöms risken som låg, även om en större osäkerhet i bedömningen råder för sådana fodermedel beroende på bland annat varierande pH och torrsubstans.

Rapporter om utbrott av afrikansk svinpest under 2018. Röda prickar = fall hos vildsvin. Blå prickar = utbrott hos tamsvin. Röda områden = områden med fall hos vildsvin. Lila områden = områden med fall hos vildsvin och tamsvin. Blå områden = områden med fall hos tamsvin. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Rapporter om utbrott av afrikansk svinpest under 2018. Röda prickar = fall hos vildsvin. Blå prickar = utbrott hos tamsvin. Röda områden = områden med fall hos vildsvin. Lila områden = områden med fall hos vildsvin och tamsvin. Blå områden = områden med fall hos tamsvin. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS

Peste des petits ruminants (PPR) i Bulgarien

Nyligen rapporterades ett bekräftat utbrott av peste des petits ruminants (PPR) i tre får- och getbesättningar som betat i nära kontakt med varandra i sydöstra delen av Bulgarien vid gränsen till Turkiet, där sjukdomen förekommer sedan flera år. Detta är det första utbrottet av sjukdomen inom EU.

Foto: iStock

 

På bilden syns en get med PPR frånSierra Leone. Första gången virusetbekräftades i Sierra Leone var 2009. Foto: Karl Ståhl/SVA
På bilden syns en get med PPR frånSierra Leone. Första gången virusetbekräftades i Sierra Leone var 2009. Foto: Karl Ståhl/SVA

 

Bekämpningsåtgärder har vidtagits och man intensifierar också övervakningen längs gränsen. Det finns i dagsläget ingen säker information om ursprunget till introduktionen in i EU.

Introduktionen av PPR är en utmaning för EU och följer på de introduktioner av flera exotiska sjukdomar till EU som skett under senare år, t ex afrikansk svinpest, lumpy skin disease, får- och getkoppor och bluetongue. Händelsen är dock inte helt oväntad med tanke på sjukdomssituationen i Turkiet. Det drabbade området är gränsnära och har en tät och stor get- och fårpopulation, sannolikt småskalig.

Förutom i Turkiet förekommer PPR i Mellanöstern, på den afrikanska kontinenten och i Indien.

PPR-virus sprids huvudsakligen genom direktkontakt mellan djur och sprids till nya områden genom förflyttning av infekterade djur.

Infekterade djur får feber, nos- och ögonflöde samt efter några dagar sår i mun, näshåla och ibland i ögonen. Hosta och andningssvårigheter till följd av lunginflammation är vanligt. De flesta djuren drabbas också av en våldsam diarré som leder till att djuret kollapsar och dör till följd av uttorkning. Getter får allvarligare symtom än får.

För Sveriges del bedöms risken för att sjukdomen ska introduceras som försumbar i dagsläget. Sverige har ingen handel med djur från det aktuella området. PPR regleras i Sverige av epizootilagen och djurägare som misstänker sjukdomen ska omgående anmäla detta till en veterinär. Veterinärer, i sin tur, anmäler misstanken skyndsamt till Jordbruksverket och länsstyrelsen. SVA:s epizootijour kan alltid kontaktas för att diskutera eventuella misstankar och få råd avseende vidare handläggning.

Läs mer om PPR

Riskvärdering. Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska får- och getpopulationen utsätts för smitta med peste des petits ruminants (PPR) till följd av utbrott i Bulgarien.

Symtom, smittvägar och diagnos vid peste des petits ruminants (PPR)

Ökade risker för mjältbrand

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vill uppmärksamma veterinärer och djurägare att försommarens väder med torka och senare i kombination med större regnmängder på vissa håll i landet, kan öka risken för mjältbrand hos gräsätare, särskilt idisslare.

Foto: iStock

Internationell erfarenhet visar att perioder av torka och översvämningar, särskilt i kombination med varandra, leder till ökad förekomst av mjältbrandsutbrott på platser där mjältbrandssporer finns i marken. Orsaken är att mjältbrandssporer från tidigare utbrott frigörs från marken, till exemoel vid sprickbildning, och kan då på nytt utgöra en risk för betande djur. Sämre betestillväxt kan också leda till att djuren betar närmare marken. Risken för smitta ökar då på marker där ytliga mjältbrandssporer finns.

Mjältbrandsutbrottet 2016 i Östergötland upptäcktes under en period av torka. Tamdjur på sammanlagt sex olika gårdar och tre älgar drabbades av sjukdomen innan utbrottet kunde hävas med hjälp av bland annat vaccinering. Ursprunget till utbrottet har inte kunnat fastställas.

Idisslare som drabbas av mjältbrand kan visa symtom som hög feber, andningsproblem, vätskefyllda vävnader, men i många fall dör djuren plötsligt utan synbar orsak. Vid misstanke om mjältbrand ska veterinär kontaktas skyndsamt och djuret lämnas övertäckt på den plats det ligger.

Afrikansk svinpest fortsätter att spridas – första fallen i Ungern

Den 21 april 2018 rapporterade ungerska myndigheter om ett första fall av afrikansk svinpest i landet. Sedan dess har ytterligare två fall rapporterats från samma område. Smittan påvisades i vildsvin som hittades döda i regionen Heves i norra Ungern, knappt 200 kilometer väster om närmaste tidigare påvisat fall i Ukraina och Rumänien, och cirka 70 kilometer från slovakiska gränsen. Platsen ligger utanför de gränsnära områden mot Ukraina i vilka övervakningen varit som mest intensifierad.

Foto: JM Rocek/iStock Photo

Att sjukdomen dyker upp en bit in i landet antyder att smittan återigen spridits med människors hjälp. De ungerska myndigheterna anger också att den mest troliga smittkällan är kontaminerade fläskprodukter som förts in i området av utländska industriarbetare. Noterbart i sammanhanget är att det första smittade kadavret hittades i närheten av en huvudled som kommer österifrån. Alltså en möjlig introduktionsväg via människors resande. Man har dessutom vid minst två tillfällen under 2017–2018 påvisat smittan i beslagtagna fläskprodukter vid gränsen mot Ukraina.

Afrikansk svinpest fortsätter att breda ut sig bland vildsvin inom EU. Under 2017 drabbades två nya länder, Rumänien och Tjeckien, samtidigt som sjukdomen gjorde rejäla hopp västerut i Polen och etablerade sig i nya områden. I alla dessa fall antas smittspridningen ha orsakats av mänsklig oaktsamhet och skett via kontaminerade fläskprodukter med ursprung i smittade områden.

Under 2018 har rapporterna om fall i de drabbade länderna fortsatt att öka i antal, med totalt 2 448 fall till dags dato (2 maj 2018). Under motsvarande period 2017 rapporterades totalt 874 fall. Den ganska dramatiska ökningen speglar dels en större geografisk utbredning, men är också ett resultat av ökade övervakningsinsatser. De står klart att de åtgärder som vidtagits i enlighet med EU:s lagstiftning och den nya strategi som utvecklats specifikt för att bekämpa sjukdomen i den vilda faunan ännu inte gett tillräckliga resultat.

Smittspridning via kontaminerade fläskprodukter med ursprung i drabbade områden inom EU och angränsande till EU anses idag utgöra den största faran för vidare spridning av afrikansk svinpest. För att motverka detta uppmanas EU:s medlemsstater att via informationskampanjer vid huvudtransportleder, hamnar och flygplatser medvetandegöra allmänheten om afrikansk svinpest och mer specifikt om risken det innebär att föra med sig gris- eller vildsvinsköttprodukter från smittade områden och att slänga rester i miljön, åtkomligt för mottagliga vildsvin.

De nya fallen ökar inte sannolikheten att Sverige drabbas

Bedömningen är att fallen i Ungern inte ökar sannolikheten för att Sverige drabbas, men att sannolikheten fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen i Europa. Det krävs dock, liksom tidigare,en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur. Ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är dock sannolikheten att den kedja av händelser som krävs till slut också inträffar.

Införsel till Sverige av vissa produkter inte tillåten

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och grisar innehåller smittämnet. Införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar för att även i fortsättningen hålla Sverige fritt från afrikansk svinpest.

Karta: Rapporterade fall av afrikansk svinpest hos vildsvin (röda prickar) och utbrott hos gris (blå prickar) inom EU och Ukraina under 2018. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Karta: Rapporterade fall av afrikansk svinpest hos vildsvin (röda prickar) och utbrott hos gris (blå prickar) inom EU och Ukraina under 2018. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS

Rekommendationer till grisproducenter och den personal som arbetar i svenska grisbesättningar

48-timmarsregeln

Vänta 48 timmar efter besök i utländsk besättning innan du arbetar med djur i Sverige.

Aldrig matavfall

Se till att inte matavfall ges till grisarna.

Tvätta händerna

Tvätta alltid händerna innan du börjar arbeta i stallet.

Gårdens kläder

Använd gårdens egna arbetskläder och skor eller stövlar.

Rekommendationer till jägare i samband med jaktresor utomlands

Var noga med rengöring av utrustning, kläder och stövlar före återresa till Sverige. Tvätta helst kläder i maskin. Man kan också lägga kläder och utrustning i bastu, över 60 grader i 30 minuter.

Rengör jakthundens utrustning, halsband, västar med mera. Tvätta hunden ren.

Ta inte med kött eller obehandlade troféer till Sverige

Vänta 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländsk grisbesättning innan du besöker någon gård med grisar, innan du hanterar foder för vildsvin eller besöker dylik utfodringsplats.

Smittskyddsrekommendationer till jägare och andra som vistas i skog och mark utomlands

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest till följd av situationen i Europa med spridning till vildsvin i Ungern

Afrikansk svinpest

Nyhet 2017-08-02: Afrikansk svinpest nu även i Rumänien

Läs mer hos andra

Epiwebb: Afrikansk svinpest

EFSA: African swine fever, sharing best practices is critical to stop spread

EFSA: African swine fever spreading slowly, says report

SDS: Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till jägare

SDS: Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till de som arbetar på gårdar

Jordbruksverket: Veterinära författningshandboken

Jordbruksverket: Svinpest

Fågelinfluensasituationen i Europa vintern 2017–2018

Nyligen konstaterades högpatogen fågelinfluensa av typen H5N6 på en havsörn som undersöktes i den svenska influensaövervakningen av vilda fåglar. Det är första gången denna typ av fågelinfluensa påvisas i Sverige.

Foto: iStock Photo

Under vecka 11 påvisades ytterligare ett fall, denna gång en ormvråk från samma region, Blekinge. Viruset har rapporterats i begränsad omfattning i Europa sedan november 2017, med fall hos vilda fåglar i Holland, Tyskland, Schweiz, Irland och Storbritannien, samt enstaka utbrott hos fjäderfä i Holland.

Ett allra första fall av H5N6 rapporterades dock redan i februari 2017, då från ett utbrott i en småskalig hönsflock i Grekland. Analyser av arvsmassan visade att viruset var nära besläktat med de fågelinfluensavirus av typen H5N8 som samtidigt orsakade omfattande dödlighet hos vilda fåglar och stora problem i fjäderfäbesättningar runt om i Europa, inklusive Sverige, och som fortfarande orsakar problem i vissa områden. Sannolikt var detta H5N6 ett resultat av en rekombination mellan just H5N8 och något av de så kallade lågpatogena, mindre sjukdomsframkallande, fågelinfluensavirus som ständigt finns i den vilda fågelpopulationen i Europa. H5N6 kan sedan antas ha cirkulerat i vissa fågelpopulationer utan att upptäckas, innan det dök upp igen i höstas.

Medan H5N8 orsakade massiv spridning och hög dödlighet hos fjäderfä och vilda fåglar under 2016–2017, förknippas det nu aktuella H5N6 inte med omfattande sjukdom och dödlighet. Eftersom influensaövervakningen på vilda fåglar baseras på undersökningar av fåglar som hittas döda betyder detta att övervakningen blir mindre känslig för H5N6 än för H5N8. Därför är det svårt att i nuläget bedöma den svenska situationen. Man kan dock utgå från att smittan finns spridd i vildfågelpopulationen här, om än i mer begränsad omfattning än H5N8 under vintern 2016–2017. Nya fall kan således dyka upp.

I likhet med de flesta andra europeiska länder, och i enlighet med EU:s lagstiftning, har Sverige övervakning av fågelinfluensa hos såväl tamfåglar som vilda fåglar. Programmet för vilda fåglar innebär att SVA rutinmässigt provtar döda, vilda fåglar som inkommer för obduktion till SVA. Ansamlingar av död sjöfågel bör därför rapporteras till SVA på 018-67 40 00.

För att minska risken för smittspridning mellan vilda fåglar och fjäderfä gäller sedan 2007 skyddsnivå 1 för hela Sverige. Nivån innebär att fjäderfä får gå ut, men att foder och vatten ska ges under tak eller under ett skydd utomhus. Det är som alltid också viktigt med goda löpande biosäkerhetsrutiner i enlighet med Jordbruksverkets och branschens riktlinjer.

Varken det nu aktuella H5N6 eller H5N8 har visat sig utgöra risk för smitta till människa. Viruset är inte heller besläktat med de fågelinfluensavirus med samma beteckning, H5N6, som cirkulerar i Kina sedan 2014 och som där orsakat ett fåtal sjukdomsfall, inklusive sex dödsfall, på människa.

Högpatogena fågelinfluensavirus anses dock alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa aldrig helt kan försummas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför alltid använda handskar och iaktta god handhygien.

 

Årets situation: 1 januari 2018–1 mars 2018. Röd = fjäderfä. Blå = vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Årets situation: 1 januari 2018–1 mars 2018. Röd = fjäderfä. Blå = vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Fjolårets situation, samma tidsperiod: 1 januari 2017–28 februari 2017. Röd = fjäderfä. Blå = vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Fjolårets situation, samma tidsperiod: 1 januari 2017–28 februari 2017. Röd = fjäderfä. Blå = vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS

 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.