Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Första fallet av avmagringssjuka hos hjortdjur i Finland

Det finska livsmedelssäkerhetsverket EVIRA har meddelat att prionsjukdomen avmagringssjuka (chronic wasting disease (CWD) på hjortdjur har påvisats i landet för första gången. Sjukdomen påträffades hos en 15-årig självdöd älg i Kuhmo. Resultatet har bekräftats av EU:s referenslaboratorium för sjukdomen.

Foto: Binnerstam/iStock Photo

I Europa konstaterades avmagringssjuka för första gången i Norge 2016 hos vildren och älg. Efter det infördes omfattande övervakning i Norge och till dags dato har 18 fall konstaterats på vildren, tre fall på äldre älgar och ett fall hos kronhjort. Fallen hos vildren har alla varit i samma flock och Norge har i bekämpningssyfte beslutat att avliva hela flocken.

Fallen hos vildren skiljer sig från fallen hos älg och kronhjort. Fallen hos vildren är lik den variant av sjukdomen som sedan 1970-talet finns beskriven i Nordamerika, där den fått stor spridning med negativa konsekvenser för hjortdjurspopulationen som följd. Fallen på älg och kronhjort beskrivs av de norska experterna som atypiska och liknar inte fallen i Nordamerika. De har uppträtt hos äldre djur, skadorna och spridningen i hjärnan uppvisar en annan bild och smittämnet verkar ha en mer begränsad spridning i kroppen. Exakt vad detta innebär är ännu inte klarlagt. Fallet på älg i Finland ser ut som de fall som påvisats hos älg och kronhjort i Norge.

Prionsjukdomar är en heterogen grupp av sjukdomar. Gemensamt är att det sker en förändring av den tredimensionella strukturen av ett protein i kroppen. Förändringen gör att proteinet blir svårare att bryta ned, det ansamlas i cellerna och orsakar skador. Processen med förändring av proteinerna kan påbörjas när en individ får i sig förändrade proteiner från en annan individ som har sjukdomen. Men spontana fall av prionsjukdomar kan också uppstå. Med andra ord, individer kan insjukna utan att ha varit utsatta för smittämnet.

Det kan inte uteslutas att fallen på älg och kronhjort i Norge och Finland rör sig om spontana fall. Om vi drar paralleller till spontana fall hos andra arter, till exempel människa och får, kan vi i så fall förvänta oss att denna typ av fall förekommer hos älgar och hjortdjur oavsett vilket land eller område som djuren finns i. Från andra arter vet vi också att det är en stor variation i hur vanligt det är med sådana fall, från ca två fall per tiotusen får och år till ett fall per en miljon människor. Men det behöver poängteras att det ännu finns för lite information för att dra några slutsatser om fallen på älg och kronhjort är spontana eller inte.

Hitintills har övervakningen i Sverige varit begränsad och det kan inte uteslutas att sjukdomen finns i landet. Om det visar sig att fallen hos älg och kronhjort är spontana kan vi förvänta oss att den atypiska varianten även finns i Sverige. Det är angeläget att sjukdomen också övervakas i Sverige. Efter att fallen konstaterades i Norge har EU beslutat om en övervakning i länder som har populationer av älg och ren, däribland Sverige. Övervakningen ska pågå från 2018 till 2020.

Läs mer

EVIRA:s pressmeddelande

Chronic wasting disease (CWD)

Fortsatt spridning av afrikansk svinpest – med människans hjälp

För knappt fyra år sedan introducerades afrikansk svinpest till östra EU: först till Litauen och Polen och kort därefter till Lettland och Estland. Sjukdomen etablerade sig i vildsvinsstammarna i de drabbade länderna, med sporadiska utbrott också hos tamgris.

Foto: iStock Photo

Trots omfattande åtgärder i enlighet med EU:s lagstiftning och den nya strategi som utvecklats specifikt för att bekämpa sjukdomen i den vilda faunan har afrikansk svinpest fortsatt att breda ut sig. Bara under 2017 har över 3 500 fall rapporterats hos vildsvin och över 120 utbrott i tamgrisbesättningar. Samtidigt har två nya länder i EU, Rumänien och Tjeckien, drabbats och sjukdomen har under hösten också gjort ett ordentligt hopp västerut i Polen och etablerat sig runt Warszawa. Rapporter har dessutom kommit om fall hos vildsvin i de västra delarna av den ryska enklaven Kaliningrad.

Den naturliga smittspridningen i vildsvinsstammen är långsam och uppskattas till 12 kilometer i månaden. Analyser som gjorts visar dock att spridningsmönstret inte bara kan förklaras av naturlig smittspridning utan att mänskliga aktiviteter också bidrar. När afrikansk svinpest rapporterades hos vildsvin i Tjeckien var närmast belägna tidigare rapporterade fall 4050 mil österut, och när sjukdomen dök upp i närheten av Warszawa var den tidigare västliga gränsen för sjukdomens utbredning i landet över tio mil bort. I båda fallen antas spridningen ha orsakats av att icke värmebehandlade fläskprodukter från infekterade tamgrisar eller vildsvin, med ursprung i infekterade områden längre österut, hamnat i miljön inom räckhåll för vildsvin.

Det är dock inte bara de längre hoppen som förklaras av mänskliga aktiviteter utan människan bidrar till smittspridning också lokalt i redan smittade områden, vilket försvårar bekämpningen. Detta trots de massiva informationsinsatser som genomförts i drabbade länder för att förebygga spridning orsakad av oaktsamhet.

Vid ett chefsveterinärsmöte inom EU som hölls 67 december, där sjukdomsutvecklingen av afrikansk svinpest inom EU diskuterades, lyftes specifikt betydelsen av att förstå den mänskliga faktorn för att hindra vidare spridning inom unionen. EU-kommissionens representant underströk vikten av samarbete mellan medlemsländerna kring denna fråga, och nämnde bland annat jaktturism till drabbade områden som ett exempel på riskabla aktiviteter som kräver särskild aktsamhet.

Ur vårt svenska perspektiv ligger bedömningen av risk för introduktion kvar på samma nivå som tidigare trots en fortsatt oroande utveckling, och bedömdes i somras (efter fallen i Tjeckien) som mycket låg för introduktion till gris och låg för vildsvin. Dock är det så att ju längre tid som går, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att en kedja av sällanhändelser till slut inträffar och leder till att sjukdomen når svenska djur.

Sveriges veterinärkår måste därför hjälpas åt att kommunicera med relevanta aktörer (främst grisproducenter och jägare) och särskilt betona vikten av aktsamhet. Särskilda rekommendationer i syfte att minska risken för introduktion av afrikansk svinpest till Sverige har tagits fram av Sveriges djurbönders smittskyddskontroll (SDS) i samråd med SVA, dels för grisproducenter och de som jobbar i grisbesättningar, och dels för jägare som jagar utomlands.

Fall av afrikansk svinpest rapporterade till EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS 1 januari–21 december 2017. Röda prickar anger sjukdomsfall på vildsvin och blå prickar anger utbrott på tamgris. OBS: Sjukdomen förekommer också i Ryssland och Moldavien, men de rapporterar inte till ADNS. Situationen i Vitryssland är i dagsläget okänd.
Fall av afrikansk svinpest rapporterade till EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS 1 januari–21 december 2017. Röda prickar anger sjukdomsfall på vildsvin och blå prickar anger utbrott på tamgris. OBS: Sjukdomen förekommer också i Ryssland och Moldavien, men de rapporterar inte till ADNS. Situationen i Vitryssland är i dagsläget okänd.

Rekommendationer till grisproducenter och den personal som arbetar i svenska grisbesättningar

48-timmarsregeln

Vänta 48 timmar efter besök i utländsk besättning innan du arbetar med djur i Sverige

Aldrig matavfall

Se till att inte matavfall ges till grisarna

Tvätta händerna

Tvätta alltid händerna innan du börjar arbeta i stallet

Gårdens kläder

Använd gårdens egna arbetskläder och skor eller stövlar

Rekommendationer till jägare i samband med jaktresor utomlands

Var noga med rengöring av utrustning, kläder och stövlar före återresa till Sverige. Tvätta helst kläder i maskin. Man kan också lägga kläder och utrustning i bastu, över 60 grader i 30 minuter.

Rengör jakthundens utrustning, halsband, västar med mera. Tvätta hunden ren.

Ta inte med kött eller obehandlade troféer till Sverige

Vänta 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländsk grisbesättning innan du besöker någon gård med grisar, innan du hanterar foder för vildsvin eller besöker dylik utfodringsplats.

Läs mer

Afrikansk svinpest

Nyhet 2017-08-02: Afrikansk svinpest nu även i Rumänien

Läs mer hos andra

EFSA: African swine fever, sharing best practices is critical to stop spread

EFSA: African swine fever spreading slowly, says report

Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till jägare

Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till de som arbetar på gårdar

Epiwebb: Afrikansk svinpest

Jordbruksverket: Veterinära författningshandboken

Jordbruksverket: Svinpest

Ökad kunskap behövs om Newcastlesjuka

Återigen har en svensk värphönsbesättning drabbats av Newcastlesjuka (ND). Det virus som orsakar ND är aviärt avulavirus 1 (AAvV-1) vilket tidigare benämndes aviärt paramyxovirus typ 1 (APMV-1). Virus finns i flera genotyper/stammar och med olika sjukdomsframkallande förmåga.

Foto: iStock Photo

När fjäderfä och andra fåglar i fångenskap, till exempel hägnad viltfågel, infekteras med varianter av AAvV-1 med en viss grad av sjukdomsframkallande förmåga, klassas det som ND. Avulavirus förekommer hos vilda fåglar och orsakar emellanåt utbrott hos duvor och benämns då duvpest.

Den drabbade besättningen, som finns i Östergötland, konstaterades i mitten av oktober vara smittad. Tidigare under hösten drabbades en annan värphönsbesättning i Småland, men de två besättningarna har ingen inbördes kontakt utan det rör sig om två separata utbrott. I båda de senaste fallen, liksom i utbrotten 2016 och 2014, iakttogs inga kliniska sjukdomssymptom, eller någon dödlighet på djuren, utan enbart en produktionsnedgång i antal ägg samt skalförändringar (pigmentförlust på bruna ägg och ägg utan skal, så kallade skinn- eller hinnägg).

Sverige är ett av få länder inom EU som inte vaccinerar mot ND. För- och nackdelar med en sådan strategi har diskuterats mellan myndigheter och näring under många år och nyligen utreddes frågan ur ett kostnadsperspektiv av Jordbruksverket. Slutsatsen var att dagens strategi är ekonomiskt fördelaktig . Samtidigt säger Jordbruksverket att vaccination kan bli motiverad i framtiden om förutsättningarna förändras så att ND-utbrotten blir mer frekventa eller omfattande.

Under de senaste tolv månaderna har den svenska värphönsnäringen drabbats av tre ND-utbrott. Utbrotten har alla varit begränsade, såväl beträffande sjuklighet som omfattning. Däremot har hanterings- och handelsrelaterade kostnader för drabbade djurägare, näring och stat varit betydande. För att kunna bibehålla Sveriges nuvarande ND-strategi måste vi bli bättre på att förebygga denna typ av utbrott.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga utbrott är att säkerställa goda smittskyddsrutiner i samtliga besättningar.

Vi behöver också få en bättre förståelse för vilka yttre faktorer som påverkar risken för utbrott, och då i synnerhet den roll som spelas av vilda fåglar. Att avulavirus cirkulerar bland vilda fåglar i Sverige vet vi, men det behövs ytterligare kunskap om i vilken utsträckning. Vi behöver också bättre kunskap om hur direkta eller indirekta kontakter mellan fjäderfä och vilda fåglar ser ut, inklusive hur smittskyddet fungerar till vardags i olika produktionssystem – detta för att förstå hur virus (eller andra patogener) som cirkulerar hos vilda fåglar kan ta sig in i svenska fjäderfäbesättningar. Implementering av redan känd kunskap om biosäkerhet och ytterligare kunskapsuppbyggnad är avgörande för att minska risken för framtida utbrott.

Läs mer

Newcastlesjuka

Läs mer hos andra

Jordbruksverkets rapport "Vaccinera fjäderfä mot Newcastlesjuka?"

Två nya fall av avmagringssjuka (CWD) i Norge

I förra veckan meddelade norska myndigheter att två nya fall av avmagringssjuka (Chronic Wasting Disease = CWD) på hjortdjur konstaterats i landet.

Foto: Jan Vidar Akselberg

Det första fallet gäller ytterligare en vildren från Nordfjella, samma område som smittade renar tidigare kommit från. Det andra fallet är en älg i kommunen Lierne, som gränsar till Sverige i höjd med Jämtland. Lierne ligger en bit norrut från området Selbu där de tidigare två fallen på älg i Norge hittades försommaren 2016. Den aktuella älgen befann sig endast ett par mil från den svenska gränsen. Älgarna i området är att betrakta som en population som rör sig fritt mellan Norge och Sverige.

Händelseutvecklingen aktualiserar behovet av att snarast påbörja en mer omfattande övervakning i Sverige. Sedan 2016 tas prover på självdöda eller till synes sjuka djur, men det är inte tillräckligt för att kunna påvisa en låg förekomst av CWD i Sverige, vilket är det sannolika scenariot i ett tidigt skede. Fler djur behöver undersökas och med fördel från de områden som angränsar till Norge. SVA har påbörjat förberedelser av en kommande övervakning, men avvaktar besked och finansiering från Jordbruksverket. EU väntas under denna höst besluta om miniminivån och hur övervakningen av CWD bland utvalda medlemsstater, bland annat Sverige, ska utformas. Troligen kommer EU-reglerad övervakning påbörjas 2018.

Läs mer

Transmissibla Spongiforma Encefalopatier (TSE) och prioner

CWD-övervakning i Sverige

Läs mer hos andra

Norska Veterinaerinstituttet

Chronic Wasting Disease

Två nya fall av avmagringssjuka

Norska Mattillsynet

Avmagringssjuka: CWD

Två nya fall av avmagringssjuka

Två bekräftade fall av afrikansk svinpest rapporterade från Tjeckien

Tjeckiska myndigheter rapporterade 27 juni två bekräftade fall av afrikansk svinpest (ASF) på vildsvin i Zlin i östra Tjeckien.

Detta innebär fortsatt spridning av ASF som sedan 2014 förekommer inom EU. Smittan är numera etablerad i vildsvinspopulationen i de baltiska länderna och förekommer också bland vildsvin i östra Polen. ASF har också påvisats i småskaliga grisbesättningar och i några kommersiella grisbesättningar i dessa länder. ASF introducerades till Georgien 2007 och spreds sedan till flera länder i Kaukasus och i Europa utanför EU har ASF har rapporterats från Ukraina, Moldavien och Ryssland.

Tidigare under 2017 har en anhopning av utbrott bland tama grisar i de sedan tidigare smittade baltiska länderna noterats. Denna trend med en påtaglig anhopning av utbrott under sommarmånaderna har setts under tidigare år och är mest påtaglig för tama grisar men gäller i viss mån även för utbrott på vildsvin.

Utbrottet i Tjeckien innebär en plötslig och påtaglig förflyttning av smittan mer än 400 kilometer västerut. Hittills har inga rapporter om utbrott på vildsvin kommit från områden mellan de nu rapporterade fallen och de områden i Polen och Ukraina som man vet är smittade.

De nya fallen ökar inte sannolikheten att Sverige drabbas

För svenskt vidkommande är bedömningen att de nya fallen inte ökar sannolikheten att Sverige drabbas ytterligare men att sannolikheten fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen i Europa. Ur ett större EU-perspektiv däremot är dock utvecklingen mycket oroande, såväl för grisproduktionen som för jaktindustrin, eftersom helt nya områden med stora och täta vildsvinspopulationer i Centraleuropa (Slovakien, Österrike, södra Polen) nu är i farozonen.

Oklart hur sjukdomen spridits till Tjecken

Det är i dagsläget oklart hur sjukdomen spridits till Tjeckien. De mest närbelägna områden från vilka ASF tidigare rapporteras ligger i västra Ukraina (cirka 400 kilometer bort) och östra Polen (mer än 500 kilometer bort). Med tanke på att den naturliga spridningshastigheten med vildsvin uppskattas till 12 kilometer per månad, så är naturlig spridning via vildsvin därför osannolik. Historiskt har spridning över längre avstånd av ASF snarare förknippats med människor som transporterat smittade djur och/eller djurprodukter.

Införsel till Sverige av vissa produkter inte tillåten

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och grisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten.

God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från afrikansk svinpest.

 

Den geografiska platsen för det bekräftade fallen av afrikansk svinpest på vildsvin i Tjeckien (gul pil) visat i förhållande till övriga fall i Europa under 2017. Blå prickar representerar fall på vildsvin och röda prickar utbrott hos gris. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Den geografiska platsen för det bekräftade fallen av afrikansk svinpest på vildsvin i Tjeckien (gul pil) visat i förhållande till övriga fall i Europa under 2017. Blå prickar representerar fall på vildsvin och röda prickar utbrott hos gris. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS

 

Antalet fall av afrikansk svinpest på vildsvin över tid i Baltikum, Polen och Tjeckien sedan sjukdomen introducerades 2014. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Antalet fall av afrikansk svinpest på vildsvin över tid i Baltikum, Polen och Tjeckien sedan sjukdomen introducerades 2014. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Antalet fall av afrikansk svinpest på gris över tid i Baltikum och Polen sedan sjukdomen introducerades 2014. Inga fall på gris har rapporterats från Tjeckien. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Antalet fall av afrikansk svinpest på gris över tid i Baltikum och Polen sedan sjukdomen introducerades 2014. Inga fall på gris har rapporterats från Tjeckien. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS

Snabb riskvärdering

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest till följd av situationen i Europa med spridning till vildsvin i Tjeckien (pdf)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.