Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Blogg

Afrikansk svinpest i Rom

Italienska myndigheter rapporterade den 5 maj 2022 att afrikansk svinpest (ASF) har bekräftats hos ett dött vildsvin som hittats i ett naturreservat norr om Rom.

Karta över Rom med naturreservatet där ett dött vildsvin positivt för ASF hittats markerat. Källa: Google maps.

I januari 2022 bekräftades positiva fall av ASF av genotyp II på vildsvin i Genua-provinsen i norra Italien. Sedan dess har bekämpning pågått i det smittade området inkluderande bland annat vildsvinsfällor, intensifierat sökande efter döda vildsvin, restriktioner för tillträde och jaktförbud. Inga tamgrisbesättningar har hittills rapporterats smittade men förebyggande avlivning och produktionsstopp sker i det smittade området.

Introduktionen av ASF till det nya området i Italien, mer än 400 km från den pågående smittspridningen i Genua-provinsen, visar liksom tidigare att humanmedierad spridning kan ske när som helst och hur långt som helst, oberoende av avstånd till pågående smittspridning i närliggande vildsvinspopulationer.

Kartutsnitt över Italien, som visar området från Genua till Rom.
Karta över rapporterade fallet av afrikansk svinpest (ASF)hos vildsvin (blå punkter) i norra Italien och utanför Rom. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADIS 6 maj 2022.

Under ASF-epidemin i Europa har långväga spridning från smittade områden skett vid flera tillfällen (Rom, norra Italien, Belgien, Tjeckien, västra PolenDet är rimligt att anta att dessa långväga förflyttningar av smittan skett via köttprodukter från infekterade tamgrisar eller vildsvin med ursprung i smittade länder som enskilda personer fört med sig.

Bedömningen är att de nya fallen inte påverkar risken för introduktion till Sverige ytterligare, men att denna fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen.

Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA via SVA:s webbplats:

Rapportera sjuka/döda vilda djur - Rapporteravilt

Afrikansk svinpest i ett nytt område i Tyskland

Tyska myndigheter rapporterade den 16 november 2021 att afrikansk svinpest (ASF) har bekräftats från en tamgrisbesättning i Tyskland. Besättningen ligger utanför de tidigare drabbade områdena i Tyskland och innebär att restriktionsområdet utökas till att omfatta ytterligare en förbundsstat.

Karta över rapporterade fallet av afrikansk svinpest (ASF) i Tyskland och Polen från 1 augusti till 17 november 2021. Blå punkter motsvarar rapporterade vildsvinsfall och röda punkter tamsvinsutbrott. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADIS.

De första fallen av ASF på tamgris i Tyskland under det pågående utbrottet rapporterades i juli 2021 från tre besättningar i förbundsstaten Brandenburg inom de områden som redan omfattades av restriktioner på grund det pågående utbrottet på vildsvin i östra Tyskland och vildsvin och tamgris i västra Polen. Djur i de drabbade besättningarna avlivades och destruerades och smittan spreds inte vidare till fler tamgrisbesättningar. Nu har ett nytt utbrott på tamgris rapporterats från en större slaktsvinsbesättning i förbundsstaten Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland. Sjukdom och dödsfall observerades i besättningen, prover togs och ASF-smitta kunde konstateras den 15 november. Alla grisar i besättningen avlivades den 16 och 17 november och skydds- och övervakningszoner infördes enligt EU:s regelverk.

Inga fall på vildsvin har tidigare rapporterats från detta område trots pågående övervakning. Vildsvinspopulationen är tät på båda sidorna av hela den tysk-polska gränsen. Smittan har nu nått alla tre tyska förbundsstater längs denna gräns (Mecklenburg-Vorpommern, Brandenburg, Sachsen). Sedan introduktionen till Tyskland i september 2020 har mer än 2400 vildsvin från Brandenburg och Sachsen befunnits positiva för ASF, de allra flest i Brandenburg.

Tyskland är sedan tidigare den tolfte medlemsstaten att drabbas av den pågående spridningen av ASF inom EU. Övriga medlemsstater som rapporterat utbrott hos tamgris och/eller fall på vildsvin är: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Belgien och Grekland med en enskild rapport om ett utbrott i en småskalig besättning. Tjeckien som 2017 drabbades av en begränsad ASF-introduktion till vildsvin i östra delarna av landet friförklarades officiellt i mars 2019 och Belgien friförklarades i november 2020. Med undantag av Rumänien och till viss del Bulgarien har smittspridningen i EU främst skett i vildsvinspopulationen med sporadiska utbrott i tamgrisbesättningar och då med begränsad sekundär spridning. Spridningen har dels skett successivt och långsamt inom vildsvinpopulationen, dels via långväga spridning med människans hjälp.

I Europa utanför EU har ASF sedan tidigare rapporterats från Georgien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldavien och Serbien. I augusti 2018 rapporterade Kina sitt första fall av ASF och efter det har sjukdomen fått en omfattande geografisk utbredning i landet och spridits till ett flertal länder i Asien samt till Dominikanska republiken och Haiti. Risken för fortsatt global spridning bedöms som mycket hög. Introduktionerna av ASF till Belgien, Tjeckien, västra Polen och den nu smittade besättningen i Tyskland visar att humanmedierad spridning kan ske när som helst, till vilket land som helst och till tamsvin såväl som vildsvin oberoende av avstånd till pågående smittspridning i närliggande vildsvinspopulationer.

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och tamgrisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Inom EU är export av sådana produkter från smittade områden inte tillåten och det finns inget som tyder på att smittade djur eller produkter spridits från den nu aktuella besättningen. Import av levande grisar till Sverige är extremt begränsad och strikt kontrollerad. Djur som är smittade med ASF uppvisar kraftiga symtom och det bedöms därför inte sannolikt att smittade djur skulle kunna passera de kontroller som legalt importerade djur genomgår utan att upptäckas. God efterlevnad av förbudet mot import av produkter från smittade områden, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från ASF. Mot bakgrund av biosäkerheten i svenska grisbesättningar, Sveriges geografiska läge utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att det är en fokal introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige.

Bedömningen är att de nya fallen inte påverkar risken för introduktion ytterligare, men att denna fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen. Det krävs en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur, och ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att denna kedja av händelser som krävs till slut inträffar.

Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats: Rapportera sjuka/döda vilda djur - Rapporteravilt.

Läs mer

Snabb riskbedömning (pdf)

Afrikansk svinpest på tamgrisar i Tyskland

Tyska myndigheter rapporterade den 16 juli 2021 att afrikansk svinpest (ASF) har bekräftats i två tamgrisbesättningar, i ett av de områden i östra Tyskland där smittan redan finns i vildsvinstammen.

Karta över de rapporterade fallen av afrikansk svinpest (ASF) hos tamsvin i östra Tyskland (röda trianglar). Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADIS. Blå punkter motsvarar rapporterade vildsvinsfall och röda punkter tamsvinsutbrott senaste året.

Det är de första fallen på tamgris i Tyskland under det pågående utbrottet. Det rör sig om en ekologisk besättning med 200 djur och en hobbybesättning med två djur, i två olika distrikt i förbundslandet Brandenburg nära den tysk-polska gränsen. Alla djur i de två drabbade besättningarna har avlivats och destruerats.

Båda besättningarna ligger inom de områden som redan omfattas av restriktioner på grund av det pågående utbrottet, som hittills omfattat vildsvin i två olika förbundsländer, Brandenburg och Sachsen i östra Tyskland samt vildsvin och tamgrisar i västra Polen. Smittskyddsåtgärderna i området, som omfattar bland annat jaktförbud, insats för att hitta, provta och ta om hand vildsvinskadaver, förstärkta smittskyddsrutiner i grisbesättningar och tillfälligt förbud för lantbruksaktiviteter kompletteras nu enligt EU:s regelverk med skydds- och övervakningszoner runt de drabbade besättningarna.

Tyskland är sedan tidigare den tolfte medlemsstaten att drabbas av spridningen av ASF, som sedan 2014 förekommer inom EU. Övriga medlemsstater som rapporterat utbrott hos tamgris och/eller fall på vildsvin är: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Belgien och Grekland med en enskild rapport om ett utbrott i en småskalig besättning. Tjeckien som 2017 drabbades av en begränsad ASF-introduktion till vildsvin i östra delarna av landet friförklarades officiellt i mars 2019 och Belgien friförklarades i november 2020.

ASF har förekommit i vildsvinspopulationen i Polen sedan 2014, initialt begränsat till landets östra delar. Under senare delen av 2019 sågs en plötslig långväga spridning till landets västra delar där smittan nu fått fäste i vildsvinsstammen, och introduktion till flera tamgrisbesättningar i området skett. Vildsvinspopulationen är stor på båda sidor om den tysk-polska gränsen. Sedan introduktionen till Tyskland i september 2020 har 1 528 vildsvin från Brandenburg och Sachsen befunnits positiva för ASF, de allra flesta i Brandenburg.

Med undantag av Rumänien och till viss del Bulgarien har smittspridningen i EU främst skett i vildsvinspopulationen med sporadiska utbrott i tamgrisbesättningar och då med begränsad sekundär spridning. Spridningen har dels skett successivt och långsamt inom vildsvinpopulationen, dels via långväga spridning av smittade köttprodukter med människans hjälp.

I ett internationellt perspektiv har ASF inte bara spridit sig inom EU. I Europa utanför EU har ASF sedan tidigare rapporterats från Georgien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldavien och Serbien. I augusti 2018 rapporterade Kina sitt första fall av ASF och efter det har sjukdomen fått en omfattande geografisk utbredning i landet. Smittan har dessutom spridits till ett flertal länder i Asien. Kina härbärgerar knappt 50 procent av världens tamgrisar, men också flera av de andra länderna som drabbats i Sydostasien har betydande grisproduktion, dominerad av småskaliga besättningar med mycket låg biosäkerhet. Utvecklingen har fått ekonomiska följder av global omfattning och risken för fortsatt spridning bedöms som mycket hög.

Introduktionerna av ASF till Belgien, Tjeckien och även västra Polen visar att humanmedierad spridning kan ske när som helst och till vilket land som helst, oberoende av avstånd till pågående smittspridning i vildsvinspopulationer. Mot bakgrund av Sveriges geografiska läge, utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att det är en lokal introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige.

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och tamgrisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från ASF.

Bedömningen är att de nya fallen inte påverkar risken för introduktion ytterligare, men att denna fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen. Det krävs en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur, och ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att denna kedja av händelser som krävs till slut inträffar.

Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats:

Rapportera sjuka/döda vilda djur - Rapporteravilt

Kontaktperson för media

Epidemiolog Erika Chenais, tel. 018-674615, e-post: erika.chenais@sva.se

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest till följd av situationen i Europa med introduktion till tamgris i Tyskland.

Högre risk för introduktion av afrikansk svinpest i vissa områden

I en ny rapport från SVA presenteras en riskartläggning avseende sannolikheten för att afrikansk svinpest (ASF) ska introduceras och etableras i vildsvinsstammen i olika delar av Sverige. Sedan tidigare har vi gjort bedömningen att sannolikheten för introduktion till landet är förhöjd men på en låg nivå, och den bedömningen kvarstår. Resultaten från riskkartläggningen visar dock att det finns stora skillnader mellan olika delar av landet, och att det går att identifiera geografiska områden för vilka sannolikheten är högre. 

SVA har identifierat riskområden för spridning av ASF.

Sedan introduktionen till EU år 2014 har ASF fortsatt spridas långsamt i vildsvinspopulationen, samt med vissa snabba spridningshopp med människans hjälp. I Tjeckien och Belgien skedde en punktintroduktion till vildsvinspopulationen, smittan upptäcktes relativt tidigt och ingen spridning skedde till tamgrispopulationerna. Introduktionerna till Belgien, Tjeckien och även västra Polen visar att sådan humanmedierad spridning kan ske när som helst och till vilket land som helst, oberoende av avstånd till pågående smittspridning i vildsvinspopulationer. Mot bakgrund av Sveriges geografiska läge utan landgräns mot smittade länder och med hav som landgräns i stora delar av de områden där vildsvin finns, bedömer vi att introduktion till vildsvin via mänskliga aktiviteter som är det mest sannolika scenariot för ASF-introduktion i Sverige, och det är det scenariot som är utgångspunkten i rapporten.

Smittkedjan

För att en introduktion av ASF till Sverige ska ske, leda till etablering i den svenska vildsvinsstammen och eventuell vidare överföring till tamgrispopulationen krävs att en lång kedja av händelser inträffar. En sådan kedja inleds med att smittämnet efter att ha förflyttats från ett smittat område i omvärlden i någon form (t.ex. en bit icke värmebehandlat fläskkött), hamnar i miljön i Sverige och tas upp av ett mottagligt vildsvin under den tid som viruset fortfarande är aktivt. För att kedjan ska fortsätta måste sedan vildsvinet insjukna, utveckla viremi, och i sin tur smitta ett annat vildsvin innan dess (eller dess kadavers) infektiösa period är över. För att smittan ska etableras i vildsvinspopulationen behöver detta sista led upprepas flera gånger. För att överföring till tamgrispopulationen sedan ska ske krävs ytterligare händelser i smittkedjan som inbegriper att smittämnet förs från vildsvinspopulationen (djuren) eller habitatet (miljön), korsar en eller flera biosäkerhetsbarriärer till en tamgrisbesättning och når en mottaglig tamgris. Den beskrivna smittkedjan är komplex och sannolikheten för varje enskild händelse i kedjan påverkas av ett flertal olika faktorer som varierar i tid och rum.

Riskfaktorerna

De riskfaktorer som påverkar sannolikheten för introduktion och etablering av ASF i den svenska vildsvinsstammen är dels sådana som rör mänskliga aktiviteter och dels sådana som rör vildsvin och vildsvinsstammens beteende, samt för sannolikheten för att smittan i nästa steg ska överföras till tamgris faktorer som rör tamgrispopulationen. Genom att använda tillgängliga data för uppskattad vildsvinspopulationstäthet, befolkningstäthet, trafik på vägar och från hamnar, förekomst av rastplatser längs större vägar; och tamgrisbesättningstäthet har vi beräknat geografiska riskindex och med hjälp av dessa definierat områden baserat på sannolikhet för introduktion och etablering av ASF i den svenska vildsvinspopulationen, samt för vidare överföring till tamgrisbesättningar. Genom att riskfaktorerna givits olika betydelse (viktning) har olika scenarion tagits fram.

Rapportera döda vildsvin

Afrikansk svinpest kan dyka upp var som helst i Sverige, men vi kan med hjälp av resultaten från riskkartläggningen konstatera att det finns geografiska områden där sannolikheten för att smittan introduceras och sprids bland vildsvin är högre än i andra områden. I dessa områden bidrar bland annat kombinationen av trafik från länder med pågående utbrott och en stor vildsvinspopulation till ökad risk. Ju tidigare smittan upptäcks, desto bättre förutsättningar har vi att effektivt bekämpa och begränsa ett utbrott av afrikansk svinpest. Därför vill vi uppmana alla som ser döda vildsvin att rapportera det till SVA, som undersöker om djuren bär på smittan. Den som påträffar döda vildsvin kan enkelt rapportera detta via SVA:s webbplats, rapportera sjuka eller döda vilda djur - Rapporteravilt

Karta med risk per kommun enligt scenario 5 (pdf)

Hela rapporten (pdf)

Afrikansk svinpest hos vildsvin i Tyskland

Tyska myndigheter rapporterade den 10 september 2020 att afrikansk svinpest (ASF) bekräftats hos ett dött vildsvin hittat i förbundslandet Brandenburg, omkring fyra kilometer från den tysk-polska gränsen. Brandenburgs sydöstra del Spree-Neisse, där vildsvinet hittades, angränsar till två av de drabbade regionerna i västra Polen.

Området kring den tysk-polska gränsen är vildsvinstätt. Foto: Maurizio Bonora.

För att begränsa smittan har Tyskland infört åtgärder i området vilket omfattar bland annat jaktförbud, insats för att hitta, provta och ta omhand vildsvinskadaver, förstärkta smittskyddsrutiner i grisbesättningar och tillfälligt förbud för lantbruksaktiviteter.

I och med fyndet är Tyskland den tolfte medlemsstaten att drabbas av spridningen av ASF, som sedan 2014 förekommit inom EU. Övriga medlemsstater som rapporterat utbrott hos tamgris och/eller fall på vildsvin är: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Belgien och Grekland med en enskild rapport om ett utbrott i en småskalig besättning.  Tjeckien som 2017 drabbades av en begränsad ASF-introduktion till vildsvin i östra delarna av landet friförklarades officiellt i mars 2019. I Belgien, som liksom Tjeckien drabbades av en begränsad ASF-introduktion till vildsvin, har myndigheterna bekämpat sjukdomen enligt samma modell som Tjeckien med tillsynes goda resultat. I början av året har Belgien rapporterat tre fynd av ASF på upphittat kadavermaterial av vildsvin. Bedömningarna som gjorts är att de upphittade kvarlevorna är minst 6 månader gamla och att dessa vildsvin därmed dött under förra året. Belgien avser att även de ansöka om officiell frihet från ASF under 2020.

Karta över Tyskland med angränsande länder samt en markering mitt för gränsen mot Poland, där vildsvinet har påträffats.
Karta över det rapporterade fallet av afrikansk svinpest (ASF) hos vildsvin i östra Tyskland. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS.

ASF har förekommit i vildsvinspopulationen i Polen sedan 2014, begränsat till landets östra delar. Under senare delen av 2019 sågs en plötslig långväga spridning till landets västra delar, där smittan nu har fäste i vildsvinsstammen. Hittills i år har Polen rapporterat knappt 1000 fall av ASF hos vildsvin i de västra delarna. Även åtta tamgrisbesättningar i området har rapporterats smittade sedan årsskiftet, varav tre större besättningar och fem småskaliga. Inga fall av infekterade vildsvin eller utbrott på tamgris har rapporterats från Polen närmare den tyska gränsen än cirka 3 mil.

Det saknas idag internationellt jämförbar populationstäthet för vilda djur då insamlingen av uppgifter inte görs på likartat sätt. Dock är området kring den tysk-polska gränsen ett vildsvinstätt område.

Med undantag av Rumänien, och till viss del Bulgarien, har smittspridningen i EU främst skett i vildsvinspopulationen med sporadiska utbrott i tamgrisbesättningar och då med begränsad sekundär spridning. Spridningen har dels skett successivt och långsamt inom vildsvinpopulationen, dels via långväga spridning av smittade köttprodukter med människans hjälp.

I ett internationellt perspektiv har ASF inte bara spridit sig inom EU. I Europa utanför EU har ASF sedan tidigare rapporterats från Georgien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Moldavien och Serbien. I augusti 2018 rapporterade Kina sitt första fall av ASF och efter det har sjukdomen fått en omfattande geografisk utbredning i landet. Smittan har dessutom spridits till ett flertal angränsande länder: Mongoliet, Nordkorea, Sydkorea, Vietnam, Kambodja, Burma, Laos, Filipinerna, Östtimor och Papua Nya Guinea. Senast i raden av smittade länder i södra Asien är Indien.  Kina härbärgerar knappt 50 procent av världens tamgrisar, men också flera av de andra länderna som drabbats i Sydostasien har betydande grisproduktion, som domineras av småskaliga anläggningar med mycket låg biosäkerhet. Utvecklingen har fått ekonomiska följder av global omfattning och risken för fortsatt spridning bedöms som mycket hög.

För svenskt vidkommande är bedömningen att fallet i Tyskland inte nämnvärt påverkar sannolikheten att Sverige drabbas ytterligare, men att denna fortsatt är förhöjd på grund av den rådande situationen. Det krävs en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur, och ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att denna kedja av händelser som krävs till slut inträffar.

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och grisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från ASF.

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen