Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Fortsatt spridning av afrikansk svinpest – med människans hjälp

För knappt fyra år sedan introducerades afrikansk svinpest till östra EU: först till Litauen och Polen och kort därefter till Lettland och Estland. Sjukdomen etablerade sig i vildsvinsstammarna i de drabbade länderna, med sporadiska utbrott också hos tamgris.

Foto: iStock Photo

Trots omfattande åtgärder i enlighet med EU:s lagstiftning och den nya strategi som utvecklats specifikt för att bekämpa sjukdomen i den vilda faunan har afrikansk svinpest fortsatt att breda ut sig. Bara under 2017 har över 3 500 fall rapporterats hos vildsvin och över 120 utbrott i tamgrisbesättningar. Samtidigt har två nya länder i EU, Rumänien och Tjeckien, drabbats och sjukdomen har under hösten också gjort ett ordentligt hopp västerut i Polen och etablerat sig runt Warszawa. Rapporter har dessutom kommit om fall hos vildsvin i de västra delarna av den ryska enklaven Kaliningrad.

Den naturliga smittspridningen i vildsvinsstammen är långsam och uppskattas till 12 kilometer i månaden. Analyser som gjorts visar dock att spridningsmönstret inte bara kan förklaras av naturlig smittspridning utan att mänskliga aktiviteter också bidrar. När afrikansk svinpest rapporterades hos vildsvin i Tjeckien var närmast belägna tidigare rapporterade fall 4050 mil österut, och när sjukdomen dök upp i närheten av Warszawa var den tidigare västliga gränsen för sjukdomens utbredning i landet över tio mil bort. I båda fallen antas spridningen ha orsakats av att icke värmebehandlade fläskprodukter från infekterade tamgrisar eller vildsvin, med ursprung i infekterade områden längre österut, hamnat i miljön inom räckhåll för vildsvin.

Det är dock inte bara de längre hoppen som förklaras av mänskliga aktiviteter utan människan bidrar till smittspridning också lokalt i redan smittade områden, vilket försvårar bekämpningen. Detta trots de massiva informationsinsatser som genomförts i drabbade länder för att förebygga spridning orsakad av oaktsamhet.

Vid ett chefsveterinärsmöte inom EU som hölls 67 december, där sjukdomsutvecklingen av afrikansk svinpest inom EU diskuterades, lyftes specifikt betydelsen av att förstå den mänskliga faktorn för att hindra vidare spridning inom unionen. EU-kommissionens representant underströk vikten av samarbete mellan medlemsländerna kring denna fråga, och nämnde bland annat jaktturism till drabbade områden som ett exempel på riskabla aktiviteter som kräver särskild aktsamhet.

Ur vårt svenska perspektiv ligger bedömningen av risk för introduktion kvar på samma nivå som tidigare trots en fortsatt oroande utveckling, och bedömdes i somras (efter fallen i Tjeckien) som mycket låg för introduktion till gris och låg för vildsvin. Dock är det så att ju längre tid som går, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att en kedja av sällanhändelser till slut inträffar och leder till att sjukdomen når svenska djur.

Sveriges veterinärkår måste därför hjälpas åt att kommunicera med relevanta aktörer (främst grisproducenter och jägare) och särskilt betona vikten av aktsamhet. Särskilda rekommendationer i syfte att minska risken för introduktion av afrikansk svinpest till Sverige har tagits fram av Sveriges djurbönders smittskyddskontroll (SDS) i samråd med SVA, dels för grisproducenter och de som jobbar i grisbesättningar, och dels för jägare som jagar utomlands.

Fall av afrikansk svinpest rapporterade till EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS 1 januari–21 december 2017. Röda prickar anger sjukdomsfall på vildsvin och blå prickar anger utbrott på tamgris. OBS: Sjukdomen förekommer också i Ryssland och Moldavien, men de rapporterar inte till ADNS. Situationen i Vitryssland är i dagsläget okänd.
Fall av afrikansk svinpest rapporterade till EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS 1 januari–21 december 2017. Röda prickar anger sjukdomsfall på vildsvin och blå prickar anger utbrott på tamgris. OBS: Sjukdomen förekommer också i Ryssland och Moldavien, men de rapporterar inte till ADNS. Situationen i Vitryssland är i dagsläget okänd.

Rekommendationer till grisproducenter och den personal som arbetar i svenska grisbesättningar

48-timmarsregeln

Vänta 48 timmar efter besök i utländsk besättning innan du arbetar med djur i Sverige

Aldrig matavfall

Se till att inte matavfall ges till grisarna

Tvätta händerna

Tvätta alltid händerna innan du börjar arbeta i stallet

Gårdens kläder

Använd gårdens egna arbetskläder och skor eller stövlar

Rekommendationer till jägare i samband med jaktresor utomlands

Var noga med rengöring av utrustning, kläder och stövlar före återresa till Sverige. Tvätta helst kläder i maskin. Man kan också lägga kläder och utrustning i bastu, över 60 grader i 30 minuter.

Rengör jakthundens utrustning, halsband, västar med mera. Tvätta hunden ren.

Ta inte med kött eller obehandlade troféer till Sverige

Vänta 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländsk grisbesättning innan du besöker någon gård med grisar, innan du hanterar foder för vildsvin eller besöker dylik utfodringsplats.

Läs mer

Afrikansk svinpest

Nyhet 2017-08-02: Afrikansk svinpest nu även i Rumänien

Läs mer hos andra

EFSA: African swine fever, sharing best practices is critical to stop spread

EFSA: African swine fever spreading slowly, says report

Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till jägare

Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll till de som arbetar på gårdar

Epiwebb: Afrikansk svinpest

Jordbruksverket: Veterinära författningshandboken

Jordbruksverket: Svinpest

Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.