Gå direkt till innehåll

Statsepizootologen kommenterar

Foto: Shutterstock

Högpatogen fågelinfluensa i Östeuropa

Den 31 december 2019 rapporterade polska myndigheter om ett utbrott av högpatogen fågelinfluensa, eller aviär influensa (HPAI) av typen H5N8, i en kalkonbesättning med 12 089 djur som samtliga dog till följd av sjukdomen.

Foto: iStock

Sedan dess har Polen rapporterat ytterligare utbrott av HPAI H5N8, totalt tolv hos fjäderfä och ett fynd hos en hök som hittades död i en av de infekterade regionerna. Mellan 10 och 16 januari rapporterade Slovakien ett utbrott hos hobbyhöns, Ungern tre utbrott hos kalkoner respektive ankor och Rumänien ett utbrott hos värphöns. Minst tre av utbrotten i besättningar som rapporterats från Polen är sannolikt resultat av sekundär spridning från smittade fjäderfä medan vilda fåglar misstänks ligga bakom övriga utbrott.

Tack vare utarbetat samarbete mellan nationella referenslaboratorier inom EU, och ett snabbt arbete av polska kollegor, har genetisk information om det virus som ligger bakom den polska utbrottet blivit tillgänglig för molekylärepidemiologisk analys. Den nu påvisade polska HPAI H5N8-viruset skiljer sig från de virus som cirkulerade i Europa 2016–2018, men visar en hög likhet med virus som under senare delen av 2019 påvisats bland fåglar i Nigeria. Närbesläktade virus har också påvisats i andra delar av Afrika sedan 2017. Däremot har denna undergrupp av H5N8-virus inte beskrivits från Sydostasien, vilket gör att detta utbrott skiljer sig från tidigare utbrott av HPAI av typen H5 vilka haft sitt ursprung i just sydöstra Asien.

Kalkoner särskilt känsliga

Det aktuella utbrottet har till synes drabbat kalkoner i hög utsträckning med totalt åtta besättningar och 175 000 mottagliga djur. Kalkoner är i allmänhet särskilt känsliga för HPAI och dödligheten är ofta väldigt hög i drabbade flockar. Utbrott i kalkonflockar upptäcks därför i allmänhet snabbt. Den bild som den officiella rapporteringen hittills ger av utbrottet, med dominans av kalkon, återspeglar således inte nödvändigtvis smittspridningsdynamiken, utan skulle också kunna förklaras av hur känslig sjukdomsövervakningen är för att upptäcka HPAI-utbrott hos olika typer fjäderfä. Även om det med tillgänglig information inte går att utesluta att smittspridningen skett direkt eller indirekt mellan de drabbade kalkonanläggningarna, så är det mer sannolikt att det i hög utsträckning rör sig om separata introduktioner från vilda fåglar; detta trots att rapporterna om fall på vilda fåglar hittills är väldigt få. Det kan därför finnas skäl att tro att smittspridningen är mer omfattande än vad vi idag kan se, såväl hos fjäderfä som hos vilda fåglar.

Ett flertal större utbrott av fågelinfluensa orsakade av virus av typen H5 har under den senaste tjugoårsperioden drabbat Europa i olika omfattning: H5N1 2005–2010, H5N8 2014–2015 och H5N8 och H5N6 2016–2018, och nu H5N8 igen. I samtliga fall sedan 2014 har virusen i fråga kategoriserats som H5 klad (eller undergrupp) 2.3.4.4. Bokstaven H står för hemagglutinin (ett protein på influensavirusets yta) och just klad 2.3.4.4 har en hög förmåga att utbyta arvsmassa med andra influensavirus. På så sätt skapas frekvent nya virus genom utbyte av arvsmassa där H5 kombineras med olika N-typer (N står för neuraminidas som är ett annat ytprotein), ofta från lågpatogena influensavirus.

Utbrottet under säsongen 2016/2017 var särskilt omfattande, med 1.108 rapporterade utbrott i fjäderfäbesättningar och 1.559 fall hos vilda fåglar. Sedan dess har dock antalet rapporter om HPAI klingat av och under 2019 rapporterade bara två länder fall av HPAI; Bulgarien hade fyra utbrott av H5N8 hos fjäderfä under mars-april 2019 och Danmark rapporterade fall av H5N6 hos två vilda fåglar vid årsskiftet 2018/2019.

Utvecklingen vi ser nu är därför oväntad. Fågelinfluensaövervakningen som alla EU-länder bedriver har visat på en god situation under hela 2019 och de första rapporterna om utbrott kom senare än tidigare säsonger, under en period när vi inte brukar se långväga förflyttning av vilda fåglar i någon större utsträckning och därför inte förväntar oss nyintroduktion av smitta. Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) bedömde i sin senaste kvartalsrapport (Avian influensa overview August-November 2019), i analogi med detta, att risken för introduktion till Europa i närtid var låg, också baserat på att även det globala smittläget varit förhållandevist lugnt under året.

Övervakning av fågelinfluensa hos vilda fåglar

I likhet med de flesta andra europeiska länder, och i enlighet med EU:s lagstiftning, har Sverige övervakning av fågelinfluensa hos såväl tamfåglar som vilda fåglar. Programmet för vilda fåglar innebär att SVA rutinmässigt provtar döda, vilda fåglar som inkommer för obduktion till SVA. Ansamlingar av död sjöfågel bör därför rapporteras till SVA på 018 - 674000. Under 2019 provtogs drygt 400 fåglar i Sverige avseende fågelinfluensa med negativt resultat. Polen uppgav för rapporteringsåret 2018 att de undersökt 36 vilda fåglar och den relativt låga siffran bidrar till att läget just nu är svårbedömt. Hur känslig övervakningen på vilda fåglar är beror på i vilken omfattning det specifika viruset orsakar dödlighet. Varianten av HPAI H5N8 som cirkulerade i Europa under 2016 – 2018 orsakade hög dödlighet hos vilda fåglar medan HPAI H5N6 som dök upp i Europa 2017 gav lägre dödlighet. Dödligheten, som den nu aktuella virusvarianten orsakar hos vilda fåglar, är oklart och graden av immunitet spelar också in.

Virusintroduktion från vilda fåglar

Vilda fåglars förflyttning norrut inför sommaren antas börja i liten omfattning, tidigast i mitten av februari, för att nå sin topp i månadsskiftet mars–april. Under hösten och vintern pågår en ständig rotation bland vattenlevande fåglar i och kring Östersjön, beroende på vädersituation. Vid sydliga vindar förflyttar sig fåglarna norrut. Under vinterhalvåret råder generellt väderförhållande som gynnar virusöverlevnad och smittspridning i Europa, så den tidiga migrationen är en större risk för smittintroduktion till Sverige.

Hösten 2020 kan innebära ytterligare en risk för virusintroduktion då ett stort antal fåglar återvänder från häckningsområden i norra Ryssland där fåglar från flera olika flygrutter blandas. Höstmigrationen 2006, 2014 och 2017 är exempel på när fåglar återvände till Europa med fågelinfluensa efter smittspridning från fåglar som övervintrat i endemiska områden i Asien.

Vaksamhet och stärkta smittskyddsrutiner

Med anledning av det pågående utbrottet har EU-kommissionen uppmanat medlemsstaterna till ökad vaksamhet och beredskap för fågelinfluensa. SVA:s bedömning är att risken för att svenska fjäderfä utsätts för smitta är förhöjd, men fortfarande på en låg nivå. För att minska risken för smittspridning mellan vilda fåglar och fjäderfä gäller sedan 2007 skyddsnivå 1 för hela Sverige. Nivån innebär att fjäderfä får gå ut, men att foder och vatten ska ges under tak, eller under ett skydd utomhus, och bedömningen är att detta är tillräckligt i dagsläget. Det är dock som alltid viktigt med goda löpande smittskyddsrutiner i enlighet med Jordbruksverkets och branschens riktlinjer. En viktig princip är att förhindra direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar så skyddar man sina djur från både fågelinfluensa och newcastlesjuka. Det är också viktigt att fjäderfäproducenter följer produktionsdata noga och rapporterar till veterinär om man noterar ökad sjuklighet, dödlighet eller nedsatt äggproduktion.

Fågelinfluensa av typen H5N8 har inte visat sig utgöra en risk för smitta till människa. Högpatogena fågelinfluensavirus anses dock alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa aldrig helt kan försummas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför alltid använda handskar och tillämpa god handhygien.

Lokalisation av de bekräftade utbrotten av högpatogen fågelinfluensa hos fjäderfä och vilda fåglar i Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern samt drabbade regioner mellan 31december 2019 och 16 januari 2020. Rött = fjäderfä, lila = fjäderfä och vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS
Lokalisation av de bekräftade utbrotten av högpatogen fågelinfluensa hos fjäderfä och vilda fåglar i Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern samt drabbade regioner mellan 31december 2019 och 16 januari 2020. Rött = fjäderfä, lila = fjäderfä och vilda fåglar. Källa: EU:s sjukdomsrapporteringssystem ADNS

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med högpatogen aviär influensa till följd av pågående utbrott i Polen, Slovakien och Ungern (pdf)

Fågelinfluensa

Om Bloggen

I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i bloggen "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen då och då. För närvarande är Karl Ståhl tf. statsepizootolog på SVA.