Epidemiologiska lägesbilder
SVA:s epidemiologiska lägesbilder innehåller beskrivning och analys av en specifik aktuell smitta med fokus på förekomst i Sverige och andra europeiska länder, resultat av övervakning, samt risker för svenska djur kopplade till situationen. Lägesbilderna tas fram utifrån behov, särskilt då en situation är föränderlig. Syftet är att de ska kunna användas som beslutsunderlag för hantering av risker, både av djurhållare, relevanta myndigheter och andra aktörer. Intervallet mellan lägesbilderna utgår från aktuell situation och varierar således.
SVA har som uppdrag att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos domesticerade och vilda djur. Lägesbilder är ett av flera sätt som vi kommunicerar smittläget på.
I vissa situationer med utbrott av allvarlig smittsam sjukdom i andra länder gör SVA istället för lägesbild så kallade snabba värderingar för att bedöma sannolikheten för introduktion av allvarliga smittsamma djursjukdomar som inte finns i landet. De finns att läsa bland SVA:s riskvärderingar.
av
Epidemiologisk lägesbild, HPAI, uppdaterad 2025-04-24
Under den gångna vintern har fågelinfluensa konstaterats på en anläggning med tama fåglar och 11 vilda fåglar i Sverige. Senast konstaterade positiva fallet är hos en grågås påträffad i Kungsbacka den första april. Riskerna för smittspridning till tama fåglar bedöms vara minskande i takt med varmare väder och flyttfåglarnas rörelser mot sina häckningsplatser vilket innebär att de inte längre är samlade i stora flockar.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2025-02-28
Baserat på bland annat konstaterade fall i Sverige och vårt närområde, genomförd riskkartläggning3, EFSA:s modell ”Bird flu radar”4 och flyttfåglarnas rörelsemönster bedömer SVA att risken för introduktion av fågelinfluensa till fjäderfä är förhöjd.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2025-01-24
Det har inte varit några konstaterade fall av fågelinfluensa i Sverige sedan i mars 2024. Fågelinfluensafall hos tama eller vilda fåglar har dock rapporterats från flera länder i Sveriges närområde de senaste veckorna. I USA fortsätter smittspridningen av fågelinfluensa bland tamfjäderfä, vilda fåglar, mjölkkor och katter. I USA har det även rapporterats flera fall av smitta från djur till människor.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2024-08-29
I dagsläget är det inte möjligt att förutse vilken smittspridning som kan förväntas under den kommande hösten och vintern. Baserat på smittläget de senaste fyra vintersäsongerna kan vi dock anta att riskerna kommer att vara ökande de närmaste månaderna, i samband med vilda fåglars flytt söderöver och lägre temperaturer.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2024-04-05
Med varmare temperaturer och i takt med att änder, gäss och svanar rör sig mot sina häckningsområden förväntas antal fall av fågelinfluensa minska i den populationen. Samtidigt finns risk att smittspridningen av fågelinfluensa hos kolonihäckande fåglar tar fart likt de tidigare två säsongerna. Sannolikheten för smitta till fjäderfä i Sverige bedöms dock vara avtagande.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2024-02-09
Under de senaste månaderna har smittläget bland vilda fåglar liknat mönstret som noterats de senaste tre vintrarna där en ökande mängd fågelinfluensafall hos gäss och svanar dominerar bilden. Den ökande trenden av fall hos vilda fåglar stödjer den generella bedömningen att risken för utbrott hos fjäderfä är särskilt hög under februari och mars. Risken bedöms vara högst i de områden som redan omfattas av högriskområdet, men smittrisk föreligger även utanför dessa.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2024-01-12
Under de senaste månaderna har smittläget för fågelinfluensa varit något bättre jämfört med de senaste säsongerna i Sverige och Europa. Bilden kan delvis förklaras av att tidpunkten för de vilda fåglarnas höstflytt låg ett par veckor senare i och med att hösten var något varmare än normalt. Antalet konstaterade fall hos vilda fåglar är dock ökande och trenden förväntas fortsätta under januari, februari och mars.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-11-17
I dagsläget bedöms smittspridning av fågelinfluensa bland vilda fåglar vara begränsad i Sverige och i vårt närområde. Flyttfåglarnas höstflytt pågår dock fortfarande och med sjunkande lufttemperaturer kan smittläget förändras snabbt. Antalet gäss, svanar och änder förväntas öka i södra Sveriges slättbygder under de närmaste veckorna.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-08-04
Häckningssäsongen bland vilda fåglar är nu avslutad vilket innebär en mindre intensiv smittspridning bland vilda fåglar samtidigt som det kan bli en större geografisk utbredning av smitta när unga fåglar lämnar häckningsplatserna. De varma temperaturerna och hög grad av UV instrålning under sommaren gör också att virusets förmåga till överlevnad i miljön är begränsad.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-07-20
Den mås-anpassade varianten av högpatogen fågelinfluensa H5N1 som orsakat massdöd hos skrattmåsar i Europa har nu spridits även till och inom Sverige, vilket var väntat eftersom skrattmåsen är en flyttfågel som häckar på flera platser i landet. De omfattande utbrotten av fågelinfluensa som först sågs i Stockholms län, därefter i Kalmar och Blekinge län, är ett resultat av att virus introducerats till fågelkolonierna under häckningssäsong då fåglarna lever tätt och smittar varandra.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-06-02
Den mås-anpassade varianten av högpatogen fågelinfluensa H5N1 som orsakat massdöd hos skrattmåsar i Europa har nu spridits även till Sverige, vilket var väntat eftersom skrattmåsen är en flyttfågel som häckar på flera platser i landet. Det omfattande utbrottet av fågelinfluensa i Stockholms län är ett resultat av att virus introducerats till fågelkolonierna under häckningssäsong då fåglarna lever tätt och smittar varandra.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-04-21
Säsongen 2022/2023 har inneburit relativt få utbrott hos tama fåglar i Europa jämfört med de två tidigare säsongerna och rapporterna har legat på en stabilt låg nivå under de senaste månaderna. Även i Sverige har vi hittills haft ett bättre läge vad gäller tama fåglar jämfört med de två senaste säsongerna.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-03-15
Det är positivt att vi, trots att det förekommer fågelinfluensa hos vilda fåglar, hitintills endast påvisat ett fall hos tama fåglar denna säsong och det kan finnas flera orsaker till det. SVA bevakar läget med hög smittspridning bland måsfåglar i Europa. Skrattmåsar, som är den hårdast drabbade arten är vanliga i stora delar av Sverige och de födosöker gärna på jordbruksmark, vilken kan utgöra en smittrisk för fjäderfä.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-01-27
Det är positivt att vi, trots att det förekommer fågelinfluensa hos vilda fåglar, hitintills endast påvisat ett fall hos tama fåglar denna säsong. Det kan finnas flera orsaker till det. En förklaring skulle kunna vara att förekomsten av fågelinfluensa bland vilda fåglar ännu inte är lika hög som vi har sett under tidigare perioder.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2022-12-22
Höstmånaderna september och oktober var ovanligt varma vilket gjorde att höstflytten för gäss och änder låg några veckor senare än normalt. I dagsläget har dock fåglarna i stort sett anlänt till (eller passerat) södra Sveriges slättbygder och kuster. Det är ovisst hur smittläget för fågelinfluensa kommer att utvecklas den närmaste tiden och flera olika faktorer påverkar infektionsdynamiken.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2022-10-27
Vi närmar oss en period då det förekommit utbrott hos fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap i Sverige under de två senaste säsongerna. 2020 konstaterades det första utbrottet den 17 november och 2021 den 1 december. Med sjunkande temperaturer gynnas virusöverlevnaden i miljön och risken för smittspridning ökar. Höstflytten för gäss och änder pågår och sedan slutet av september ökar mängden av dessa arter markant i södra Sveriges slättbygder och längs kusterna, inte minst i Skåne.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2022-08-10
Under sommaren 2022 har för första gången hög dödlighet till följd av fågelinfluensa konstaterats hos kolonihäckande fåglar i Sverige. Motsvarande problematik har rapporterats från Nederländerna, Frankrike, Norge, Danmark och Storbritannien. Bidragande orsaker till situationen kan enligt EFSA vara att fågelinfluensasäsongen 2021/2022 har drabbat ett större geografiskt område, har drabbat fler fåglar och pågått under en längre period än tidigare säsonger.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2022-07-05
Situationen med hög dödlighet hos sjöfåglar orsakad av fågelinfluensa i Sverige speglar den som rapporterats från flera länder vid Nordsjön inklusive Norge, Danmark, Storbritannien och Nederländerna. Massdöd har rapporterats hos flera arter som häckar i kolonier i dessa länder och exempel på arter som drabbats är havssula, kentsk tärna, storlabb, fisktärna och skrattmås.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2022-05-30
Det har nu gått en månad sedan högriskområdet för fågelinfluensa upphävdes då det blev möjligt att tillåta utevistelse för kommersiella fjäderfän och inga utbrott hos tama fåglar har konstaterats under den perioden. Det är också en månad sedan det senaste fallet av fågelinfluensa hos vilda fåglar inkom till SVA för undersökning.
Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2022-05-04
HPAI konstateras fortsatt hos vilda fåglar i geografiskt vitt skilda delar av Sverige och den senaste månade har fynden dykt upp i områden som inte varit drabbade tidigare. Samtidigt är vi fortfarande inne i en period då flera arter av vattenlevande flyttfåglar som kan vara bärare av fågelinfluensa återvänder till Sverige eller passerar Sverige för vidare färd mot häckningsområden i Ryssland.
Senast granskad 2024-07-25