Gå direkt till innehåll

Renöga – bloggen

Kom ihåg att skicka in prov från ögon!

Om ni ser flera renar med rinnande ögon och blöt kind (tårflöde), röda ögon, variga eller svullna ögon är ni välkomna att skicka in prov för kostnadsfri analys inom projektet.

Kalv med svullet öga, tårflöde och sårigt ögonlock. Foto: Karin Wallin Philippot/SVA

Läs mer om hur du går tillväga och får provtagningsmaterial och remiss.

Provtagning med eSwab i ögats slemhinna
Provtagning med eSwab i ögats slemhinna. Foto: Karin Wallin Philippot/SVA

Vid en samling hittade vi många kalvar med såriga ögonlock och blöt kind. Vi hoppas hitta svaret på bakomliggande orsak efter provtagning i fält och biopsi (som togs efter slakt).

Hör av er om ni har frågor rörande provtagning eller symtom.

Enkäten om renhälsa och utfodring är avslutad

I projektet har vi många samarbeten, närmast med en norsk grupp, där vi gemensamt med SLU och Svenska Samernas Riksförbund (SSR) tagit fram en enkät om renhälsa och utfodring som precis i dagarna är avslutad.

Svamp, sarvslakt och stundande brunst för renen. Foto: Karin Wallin Philippot/SVA

Vi ser fram mot det spännande arbetet med att sammanställa alla resultaten och berätta för renägare, branschen och alla som har intresse.

Vi passar på och säger Stort tack till alla som bidragit och svarat på enkäten!

Sarvslakt och anpassad dräktighet

Något annat som sker på hösten är sarvslakten, vilket innebär att man slaktar en del tjurar innan brunsten, och efter det brunsten som pågår under 2–3 veckor i oktober.

Hur länge är vajan brunstig egentligen?

Under 1–2 dagar är vajan parningsvillig och om hon inte blir dräktig kommer nästa brunst igen efter ca 20 dagar. Det finns även ett omvänt samband mellan dräktighetslängd och parningstidpunkt, alltså om vajan blir tidigt parad under säsongen betyder det en något förlängd dräktighetslängd, jämfört med om hon blir parad sent på säsongen (i studien 1 månad senare), vilket istället ger en förkortad dräktighetslängd. Dräktighetslängden brukar anges till 7–7,5 månad.

renflock i soluppgång
Sarvslakten sker före brunsten. Foto: Karin Wallin Philippot/SVA

Årets höjdpunkt, kalvmärkning!

Ett av våra syften med projektet är att få mera kunskap om hur vanligt ögonförändring/ögoninflammation är. Förekomst vid samling under året är därför något som vi tittar närmre på och där fler frågor än svar just nu väcks.

Nymärkt kalv med vakande vaja vid sin sida. Foto: Karin Wallin Philippot/SVA

Just vid den här kalvmärkningen hittade vi 6 kalvar med ögonförändring av totalt 200 kalvar, frågan kvarstår vad som bidragit till just de här kalvarnas ögonförändring då vi inte fick några entydiga fynd vid provresultaten (virus eller bakterier).

Närbild på renöga med blå hinna
Kalv med ögonförändring/ögoninflammation vid kalvmärkning. Foto: Karin Wallin Philippot/SVA

Vi har även fått in en fråga där en renskötare undrar om hundar i renskötseln kan smittas av bandmask via slaktrester från ren?

Hundens dvärgbandmask (Echinococcus granulosus) har historiskt förekommit i Sverige och har i huvudsak hund och varg som huvudvärd och idisslare, såsom ren, som mellanvärd (i sällsynta fall även människa). Slaktrester med bandmaskcystor infekterar därför hund. Tack vare att vi lyckats bryta smittkedjan och övervakat på renslakten är fall av hundens dvärgbandmask nu mycket sällsynt, senast det förekom på ren var under slakten 1996-1997 där tre renar hade cystor i lungorna.

Läs mer

Hundens dvärgbandmask hos vilt och rävens dvärgbandmask

Välkommen till Renöga-bloggen - Första inlägget

Här får ni hänga med på uppdateringar och händelser inom våra delstudier i Projekt Renöga, som beräknas pågå till 2024, och där fokus ligger på smittsamma sjukdomar i ögon och mun på ren.

Renar, renar, renar! Här kommer du kunna följa vårt arbete med dessa fascinerande djur! Alla renars öron kommer vara suddade för att de inte ska kunna spåras. Foto: Dan Tjell

Både virus och bakterier kan under vissa omständigheter ge uppkomst till sjukdomsutbrott hos renarna. Vi vet att såväl den pågående klimatförändringen som konkurrerande markanvändning ökat behovet av att utfodra renar vilket ser ut att även påverka förekomsten av smittsamma sjukdomar. Ett av projektets syften är därför att fördjupa våra kunskaper om bidragande faktorer (riskfaktorer) för sjukdomar i öga och mun för att på sikt kunna ge råd om förebyggande insatser.

Du som blogg-läsare har dessutom möjlighet att ställa dina renfrågor till oss, så svarar vi här!

Vilka är då vi som är involverade i det här projektet?

projektets logotyp; en rensiluett med texten renöga.
Projektets logotyp.

I huvudsak är det jag, Karin Wallin Philippot, som står för inläggen i bloggen. Jag är veterinär och doktorand (forskarstuderande) inom projektet. Mina intresseområden är framför allt infektionssjukdomar hos idisslare, däribland ögon, samt förebyggande djurhälsovård. Jag har tidigare arbetat som distriktsveterinär och nöthälsoveterinär och ger mig med stor glädje nu in i renarnas värld.

Mina handledare är:

Jonas Johansson Wensman, veterinär och forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) vars specialitet är bland annat virus hos små idisslare.

Ylva Persson, veterinär på SVA med gedigen erfarenhet av smittsamma sjukdomar hos idisslare samt antibiotikaanvändning.

Anna Omazic, forskare på SVA som varit delaktig i flera projekt relaterade till renhälsa.

Jenny Frössling, veterinär epidemiolog och en fena på det hon gör (mycket siffror) här på SVA.

Lotta Berg, professor på SLU med expertis inom djurvälfärd.

Vi ses framöver!

Prenumerera på bloggen

1
Om Bloggen

Prenumerera på bloggen