Gå direkt till innehåll

Spjuverbloggen

Populärvetenskapligt om juverhälsa

7 tips för att ta det perfekta mjölkprovet

Att ta ett mjölkprov är en konst! Det är alldeles sant och olika människor är olika duktiga men jag tror att alla kan lära sig att ta det näst intill perfekta mjölkprovet. Jag blir alltid lite ledsen när jag ser att det är blandflora på flera prover – det innebär ju tyvärr att vi inte kan uttala oss om proverna.

Foto: Bengt Ekberg/SVA
Foto: Bengt Ekberg/SVA

Det absolut viktigaste för att få ett rättvisande resultat som verkligen visar vad som har orsakat höga celltal eller mastit är att ta ett riktigt bra mjölkprov. Det gäller både för odlingsprover och kanske i ännu högre grad för PCR-prover.

Förutsättningarna kan vara ganska olika …

… men här kommer 7 tips som nästan alltid fungerar:

1. Torka av juvret och spenarna med ett torrt papper. Då är risken att det faller ner smuts i provröret vid provtagningen mindre.

Foto: Bengt Ekberg/SVA
Foto: Bengt Ekberg/SVA

2. Mjölka ur minst 10 ml från alla juverdelar som ska provtas innan provtagningen. Då försvinner eventuella bakterier som bara sitter i spenkanalen.

3. Tvätta spenspetsarna med sprit. Använd bomullstussar fuktade med 70% alkohol. OBS ta nya bomullstussar till varje juverdel och tvätta tills bomullstussarna inte längre blir smutsiga.

4. Håll mjölkröret upp och ner, när korken tagis av. Då trillar det inte ner eventuella bakterier från omgivningen.

5. Se till att korken inte blir smutsig, under tiden som du tar provet. Håll till exempel inte på insidan av locket och sätt på locket med en gång när provtagningen är klar. Ett bra sätt att hantera korken på kan du se på bilden nedanför.

Här är ett exempel på hur det går att hålla korken i ett grepp med lillfingret och att röret hålls vågrätt under provtagningen. Foto: Bengt Ekberg/SVA
Här är ett exempel på hur det går att hålla korken i ett grepp med lillfingret och att röret hålls vågrätt under provtagningen. Foto: Bengt Ekberg/SVA

6. Vik spenen horisontellt och håll röret liggande när provet tas. Då är risken mycket mindre att smuts trillar ner i röret under provtagningen.

7. Mjölka bara en stråle i röret om det är möjligt. Ju fler strålar i röret desto större är risken att det kommer med bakterier från omgivningen. Det behövs bara 1 ml och en ren liten mängd är mycket bättre än mycket mjölk där det kommit med andra saker.

En provtagningsinstruktion hur man tar ett mjölkprov vid klinisk och subklinisk mastit finns på SVA:s hemsida.

Ny bättre SELMA-broschyr

Nu finns en uppdaterad SELMA-broschyr på vår hemsida. Den nya broschyren har betydligt bättre bilder än den som tidigare fanns på webben och blir mycket tydligare vid utskrift.

Om ni använder SELMA-plattor för odling av kliniska mastiter så passa på att skriva ut den nya broschyren och sätt upp vid avläsningsplatsen. Broschyren hittar du här.

Observera att SELMA-plattan är avsedd för odling av kliniska mastiter. Odling av subkliniska mastiter (höga celltal) görs säkrast på ackrediterat laboratorium eftersom de är betydligt mer svårtolkade och det där ofta är viktigare med en säker diagnos.

KNS – vad är det för skillnad på olika koagulasnegativa stafylokocker?

KNS (koagulasnegativa stafylokocker) är en mycket varierande grupp stafylokocker som oftast orsakar spontant avläkande subkliniska (ej synliga) mastiter med förhöjda celltal i mjölken. Då och då förekommer lindriga kliniska (synliga) mastiter och ibland kan man se besättningsproblem med höga celltal och ett smittsamt förlopp.

Blogginlägget kan hämtas i form av en broschyr här.

Det finns en mängd olika arter av KNS och de skiljer sig åt både vad gäller utseende och förmåga att orsaka mastit. I mastitsammanhang är Staphylococcus chromogenes, S epidermidis, S haemolyticus, S hyicus, S  simulans S xylosus och S saprophyticus de vanligast förekommande.

Fördelning inom KNS baserat på mjöklprover från 29 672 juverdelar och 21 982 kor som kommit in till SVA under 2018 och 2019.
Fördelning inom KNS baserat på mjöklprover från 29 672 juverdelar och 21 982 kor som kommit in till SVA under 2018 och 2019.

 

Staphylococcus epidermidis

Det här är den vanligaste KNS-arten som isoleras på SVA i samband med mastit. S. epidermidis tillhör den normala hudfloran och orsakar ofta långvariga juverinfektioner med kvarstående höga celltal vilket ökar risken för smittspridning. Den kan även orsaka kliniska mastiter. Vanligare fynd hos äldre kor. Ibland resistent mot penicillin (pc+)*.

Staphylococcus chromogenes

Vanligare hos förstakalvare och kan ibland orsaka klinisk mastit men ger oftast subkliniska juverinflammationer, i allmänhet med lägre förhöjning av celltalet än andra KNS. Bakterien finns som normalflora på juverhud och i spenkanalen. Bakterien hittas inte så ofta i miljön. Oftast känslig för penicillin (pc-)*.

 

Andel resistenta mot (PC+) och känsliga för (PC-) penicillin inom olika KNS*.
Andel resistenta mot (PC+) och känsliga för (PC-) penicillin inom olika KNS*.

 

Staphylococcus haemolyticus

Orsakar oftast subklinisk och ibland klinisk mastit. Bakterien återfinns både i miljön och på juverhud men även som normalflora på människohud. Ofta resistent mot penicillin (pc+)*.

Staphylococcus simulans

Orsakar ofta subkliniska och ibland kliniska mastiter som kan bli allvarliga under pågående laktation. Juver-infektionerna blir ofta långvariga och orsakar högre celltal än för andra KNS. Nästan alltid känslig för penicillin (pc-)*.

Staphylococcus hyicus

Ger oftare än andra KNS långvariga juverinfektioner och höga celltal. Bakterien förekommer normalt på kons hud. Oftast känslig för penicillin (pc-)*.

Stayphylococcus xylosus

Bakterien återfinns ofta i normalfloran på kornas spenhud samt i spenkanalen men kan även hittas i miljön som till exempel ströbädden. Bakterien verkar ge lägre andel långvariga juverinfektioner än andra KNS. Oftast resistent mot penicillin (pc+)*.

Staphylococcus saprophyticus

Bakterien är en miljöbakterie och verkar ge lägre andel långvariga juverinfektioner än övriga KNS. Oftast resistent mot penicillin (pc+)*.

*Uppgifterna vad gäller känslighet för penicillin grundar sig på data från stammar isolerade på SVA under 2018–2019

Nya rön om bakteriefynd vid klinisk mastit hos mjölkkor

Kunskap om vilka bakterier som förekommer vid klinisk mastit och om deras antibiotikakänslighet är viktig för att kunna optimera behandling och förebyggande åtgärder.

Distribution (%) av bakteriologiska diagnoser från fall av kliniska mastiter i den nationella studien från 2013-2018.
Distribution (%) av bakteriologiska diagnoser från fall av kliniska mastiter i den nationella studien från 2013-2018.

Den senaste nationella undersökningen gjordes 2002–2003 varför det är dags för en uppdatering av läget i landet. Sedan 2013 skickar distriktsveterinärer in mjölkprov från fall av klinisk mastit till SVA för undersökning i ett projekt finansierat av Jordbruksverket via SvarmPat.

Nyligen gjordes en sammanställning av de prover som kom in under 2013–2018. Totalt identifierades 827 diagnoser från 733 kor spridda i landet. Det vanligaste fyndet i detta material liksom i den förra studien var Staphylococcus aureus som återfanns i 28 % av proverna. Av dessa bakterieisolat var endast 3 % resistenta mot penicillin vilket är en minskning jämfört med den förra undersökningen. De näst vanligaste fynden var Streptococcus dysgalactiae (15 %) och Escherichia coli (15 %) följt av Streptococcus uberis (11 %). Resultaten visar att fördelningen av juverbakterier vid klinisk mastit inte ändrats mycket sedan 2002–2003.

Jämförelse i distribution (%) mellan de tre nationella studierna.
Jämförelse i distribution (%) mellan de tre nationella studierna.

Anrikning för Staphylococcus aureus utförs inte längre på SVA

Från och med årsskiftet har vi slutat att utföra specifik anrikning för Staphylococcus aureus . Anledningen är att en vanlig bakteriologisk odling fångar upp de flesta Staphylococcus aurues-infektionerna och ger ett mer rättvisande svar än en anrikning som förökar upp alla bakterier även de som förekommer på hud eller i kons miljö och som kan ha kommit med om provtagningen inte varit optimal.

Staphylococcus aureus på SELMA plus-platta.
Staphylococcus aureus på SELMA plus-platta.

Önskas specifik undersökning för Staphylococcus aureus så rekommenderar vi PCR-undersökning. Kom ihåg att det även vid PCR-undersökning är viktigt med noggrann rengöring innan provtagning eftersom det annars är stor risk för falskt positiva resultat. Staphylococcus aureus förekommer naturligt på kors och människors hud och kan komma med vid provtagning och ge felaktigt utslag i undersökningen.

Om Bloggen

Här bloggar Charlotta Fasth och Ylva Persson vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, om juverhälsa.