Gå direkt till innehåll

Spjuverbloggen

Populärvetenskapligt om juverhälsa

Referat - Nordiskt webbinarium om mastit 2021

I mitten av maj samlades cirka 35 forskare och representanter för rådgivningsorganisationer från Danmark, Finland, Norge och Sverige digitalt för att delta i ”3rd Seminar (webinar) on Nordic Mastitis Research – ongoing projects and special focus on communication”. Seminariet organiserades som en del av nätverksprojektet ”Healthy udders for sustainable milk production” som finansieras av NKJ (Nordisk kommitté för lantbruks- och matforskning).

Webbinarium Nordic Mastitis Research

Forskningspresentationer

Vid mötet presenterade 13 stycken doktorander eller post-doktorer nya rön från pågående forskningsprojekt om mastit. Presentationerna handlade bland annat om besättningsstrategier och veterinära rutiner för antibiotikaanvändning vid mastit, antibiotikaresistens hos stafylokocker, selektiv sintidsbehandling, besättningsrådgivning om juverhälsa, subklinisk mastit hos kamel i Kenya, frekvent celltalsmätning i automatiska mjölkningssystem, mätning av homogenitetsförändringar i mjölk, påverkan av väder på mjölkkvalitet, smittkällor för Streptococcus dysgalactiae utanför juvret, infektionsdynamik på besättningsnivå samt mastit som orsak till kodödlighet i mjölkbesättningar.

Kommunikation

Resten av mötet ägnades åt föredrag om kommunikation av inbjudna föreläsare. Som sista talare den första dagen berättade Mette Vaarst från Danmark bland annat om hur så kallade stallskolor har utvecklats och används för att underlätta förändringsprocesser i mjölkbesättningar. Under förmiddagen dag 2 berättade Kristen Reyer och Alison Bard från Bristol University i England om hur man genom att använda så kallade motiverande samtal (motivational interviewing) kan bli en bättre rådgivare. Deltagarna fick också pröva på sådana samtal i mindre grupper. Därefter gav Catarina Svensson från SLU i Uppsala en resumé av nyligen genomförda svenska studier där fältpraktiserande veterinärer har tränats i och använt motiverande samtal i svenska mjölkkobesättningar.

Till sist

Avslutningsvis diskuterades framtiden för det nordiska nätverket. De seminarier som hållits inom projektet har varit framgångsrika och intresset för att fortsätta samarbetet är stort. NKJ har beviljat medel som gör det möjligt att fortsätta det nordiska nätverket om mastit ytterligare några år. Styrgruppen planerar därför att organisera ytterligare ett seminarium vilket troligen går av stapeln hösten 2022.

Sinläggning och sintidsbehandling - Nya rekommendationer för friskare juver

En webbenkät till mjölkproducenter, veterinärer och produktionsrådgivare visar att rutiner och rådgivning vid sinläggning och sinperiod samt sintidsbehandling av mjölkkor i huvudsak följer befintliga rekommendationer. Dessa rutiner är viktiga för att förebygga mastit (juverinflammation). Enkäten visade dock också att det fanns behov av förbättringar.

CMT - California mastitis test - är en enkel test för att för kontrollera cellhalt i mjölk

Enkäten utfördes av SVA, Växa Sverige och Distriktsveterinärerna och har resulterat i att befintliga rekommendationer har uppdaterats och förtydligats. Mastit som drabbar nykalvade mjölkkor är ofta orsakade av bakterier som infekterat juvret i samband med sinläggning eller under sinperioden. Goda skötselrutiner minskar risken för dessa infektioner.

Nya rekommendationer inom tre områden

De nya rekommendationerna handlar om rutiner

  • vid sinläggning och under sinperiod
  • vid sintidsbehandling med antibiotika
  • vid behandling med interna spenförslutare vid sinläggning.

Låg mjölkproduktion vid sinläggning och lagom lång sinperiod är positivt för kornas hälsa och produktion

Genom goda rutiner inför och under sinläggning kan kons mjölkproduktion minskas för att underlätta avslutandet av mjölkningen. En låg mjölkproduktion vid sinläggning har visat sig leda till lägre risk för mastit. En lägre mjölkproduktion vid sinläggning minskar också risken att kon känner obehag på grund av spänt juver efter sinläggningen. Genom en planerad sinläggning blir sinperioden även lång nog för att juvret ska få vila och tid för läkning innan nästa laktation. Sinperiodens längd är viktig för såväl fruktsamheten som råmjölksbildningen och produktionsnivån i kommande laktation.

Bakterieinfektion före sinläggning kan ge mastit vid kalvning

En del av mastiterna hos nykalvade mjölkkor orsakas av bakterieinfektioner som fanns i juvret redan innan kon sinlades. Dessa kor har oftast mastit utan synliga symtom och inflammationen visar sig genom att mjölkens celltal är förhöjt. Vid förhöjda celltal och bakterieinfektion i juvret i slutet av laktationen kan det vara aktuellt att behandla kon med juvertuber med långtidsverkande antibiotika i samband med sinläggning. Avsikten är att få bort juverinfektionen och minska spridningen i besättningen. För ett gott behandlingsresultat är det viktigt att man väljer rätt kor för behandling, det vill säga kor som har infektioner där antibiotika har god effekt. Det är också viktigt att behandlingen genomförs på rätt sätt så att till exempel risken för förorening och skador vid behandling minimeras.

Goda rutiner ger förutsättningar för goda resultat

Goda rutiner vid sinläggning, under sinperiod och inför kalvning ger bra förutsättningar för friska, högproducerande och hållbara kor. En konsekvent och genomtänkt rutin för sinläggning och sintidsbehandling är mycket viktig för att minska antalet kor som efter kalvning drabbas av såväl synlig mastit som en långvarig period av förhöjt celltal. Vi rekommenderar därför att alla ser över sina rutiner och rådgivning inom dessa områden men det är viktigt att rutinerna alltid utgår från besättningens förutsättningar. Vägen till målet, friska nykalvade kor, varierar mellan gårdar. Vår förhoppning är att de nya rekommendationerna ska ge samsyn för ett effektivare samarbete mellan lantbrukare, veterinär och rådgivare inom detta område.

Läs mer

De nya rekommendationerna finns fritt tillgängliga på www.juverportalen.se i de delar som handlar om förebyggande av mastit och dess behandling. Där finns också hela rapporten ”Slutrapport: Sinläggning och sintidsbehandling av mjölkkor”.

Projektet genomfördes av Karin Persson Waller SVA, Ann Nyman Växa Sverige och Håkan Landin Distriktsveterinärerna, och finansierades av Jordbruksverket via SvarmPat, ett samarbete mellan SVA och Gård & Djurhälsan.

Ny färsk statistik!

Varje år tar SVA fram statistik till Växa över vilka bakterier vi hittar i de mjölkprover som kommer in till SVA under året. Nu är årets statistik färdig!

Fördelning av diagnoser på de prover som kommit in till SVA från och med september 2019 till och med augusti 2020

Statistiken bygger på cirka 15 000 prover som kommit in till SVA under året. Proverna kommer framförallt från subkliniska juverinflammationer men även en del kliniska.

Den vanligaste "diagnosen" är blandflora - något vi verkligen skulle kunna ändra på genom bättre provtagning. Stafylokocker är de vanligaste fynden i de prov som kommer in till SVA.

7 tips för att ta det perfekta mjölkprovet

Att ta ett mjölkprov är en konst! Det är alldeles sant och olika människor är olika duktiga men jag tror att alla kan lära sig att ta det näst intill perfekta mjölkprovet. Jag blir alltid lite ledsen när jag ser att det är blandflora på flera prover – det innebär ju tyvärr att vi inte kan uttala oss om proverna.

Foto: Bengt Ekberg/SVA
Foto: Bengt Ekberg/SVA

Det absolut viktigaste för att få ett rättvisande resultat som verkligen visar vad som har orsakat höga celltal eller mastit är att ta ett riktigt bra mjölkprov. Det gäller både för odlingsprover och kanske i ännu högre grad för PCR-prover.

Förutsättningarna kan vara ganska olika …

… men här kommer 7 tips som nästan alltid fungerar:

1. Torka av juvret och spenarna med ett torrt papper. Då är risken att det faller ner smuts i provröret vid provtagningen mindre.

Foto: Bengt Ekberg/SVA
Foto: Bengt Ekberg/SVA

2. Mjölka ur minst 10 ml från alla juverdelar som ska provtas innan provtagningen. Då försvinner eventuella bakterier som bara sitter i spenkanalen.

3. Tvätta spenspetsarna med sprit. Använd bomullstussar fuktade med 70% alkohol. OBS ta nya bomullstussar till varje juverdel och tvätta tills bomullstussarna inte längre blir smutsiga.

4. Håll mjölkröret upp och ner, när korken tagis av. Då trillar det inte ner eventuella bakterier från omgivningen.

5. Se till att korken inte blir smutsig, under tiden som du tar provet. Håll till exempel inte på insidan av locket och sätt på locket med en gång när provtagningen är klar. Ett bra sätt att hantera korken på kan du se på bilden nedanför.

Här är ett exempel på hur det går att hålla korken i ett grepp med lillfingret och att röret hålls vågrätt under provtagningen. Foto: Bengt Ekberg/SVA
Här är ett exempel på hur det går att hålla korken i ett grepp med lillfingret och att röret hålls vågrätt under provtagningen. Foto: Bengt Ekberg/SVA

6. Vik spenen horisontellt och håll röret liggande när provet tas. Då är risken mycket mindre att smuts trillar ner i röret under provtagningen.

7. Mjölka bara en stråle i röret om det är möjligt. Ju fler strålar i röret desto större är risken att det kommer med bakterier från omgivningen. Det behövs bara 1 ml och en ren liten mängd är mycket bättre än mycket mjölk där det kommit med andra saker.

En provtagningsinstruktion hur man tar ett mjölkprov vid klinisk och subklinisk mastit (pdf) finns på vår webb.

Ny bättre SELMA-broschyr

Nu finns en uppdaterad SELMA-broschyr på vår webb. Den nya broschyren har betydligt bättre bilder än den som tidigare fanns på webben och blir mycket tydligare vid utskrift.

SELMA-broschyren

Om ni använder SELMA-plattor för odling av kliniska mastiter så passa på att skriva ut den nya broschyren och sätt upp vid avläsningsplatsen. Broschyren hittar du här.

Observera att SELMA-plattan är avsedd för odling av kliniska mastiter. Odling av subkliniska mastiter (höga celltal) görs säkrast på ackrediterat laboratorium eftersom de är betydligt mer svårtolkade och det där ofta är viktigare med en säker diagnos.

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen