Gå direkt till innehåll

Spjuverbloggen

Populärvetenskapligt om juverhälsa

KNS – vad är det för skillnad på olika koagulasnegativa stafylokocker?

KNS (koagulasnegativa stafylokocker) är en mycket varierande grupp stafylokocker som oftast orsakar spontant avläkande subkliniska (ej synliga) mastiter med förhöjda celltal i mjölken. Då och då förekommer lindriga kliniska (synliga) mastiter och ibland kan man se besättningsproblem med höga celltal och ett smittsamt förlopp.

Se broschyr här

Det finns en mängd olika arter av KNS och de skiljer sig åt både vad gäller utseende och förmåga att orsaka mastit. I mastitsammanhang är Staphylococcus chromogenes, S epidermidis, S haemolyticus, S hyicus, S  simulans S xylosus och S saprophyticus de vanligast förekommande.

Fördelning inom KNS baserat på mjöklprover från 29 672 juverdelar och 21 982 kor som kommit in till SVA under 2018 och 2019.
Fördelning inom KNS baserat på mjöklprover från 29 672 juverdelar och 21 982 kor som kommit in till SVA under 2018 och 2019.

 

Staphylococcus epidermidis

Det här är den vanligaste KNS-arten som isoleras på SVA i samband med mastit. S. epidermidis tillhör den normala hudfloran och orsakar ofta långvariga juverinfektioner med kvarstående höga celltal vilket ökar risken för smittspridning. Den kan även orsaka kliniska mastiter. Vanligare fynd hos äldre kor. Ibland resistent mot penicillin (pc+)*.

Staphylococcus chromogenes

Vanligare hos förstakalvare och kan ibland orsaka klinisk mastit men ger oftast subkliniska juverinflammationer, i allmänhet med lägre förhöjning av celltalet än andra KNS. Bakterien finns som normalflora på juverhud och i spenkanalen. Bakterien hittas inte så ofta i miljön. Oftast känslig för penicillin (pc-)*.

 

Andel resistenta mot (PC+) och känsliga för (PC-) penicillin inom olika KNS*.
Andel resistenta mot (PC+) och känsliga för (PC-) penicillin inom olika KNS*.

 

Staphylococcus haemolyticus

Orsakar oftast subklinisk och ibland klinisk mastit. Bakterien återfinns både i miljön och på juverhud men även som normalflora på människohud. Ofta resistent mot penicillin (pc+)*.

Staphylococcus simulans

Orsakar ofta subkliniska och ibland kliniska mastiter som kan bli allvarliga under pågående laktation. Juver-infektionerna blir ofta långvariga och orsakar högre celltal än för andra KNS. Nästan alltid känslig för penicillin (pc-)*.

Staphylococcus hyicus

Ger oftare än andra KNS långvariga juverinfektioner och höga celltal. Bakterien förekommer normalt på kons hud. Oftast känslig för penicillin (pc-)*.

Stayphylococcus xylosus

Bakterien återfinns ofta i normalfloran på kornas spenhud samt i spenkanalen men kan även hittas i miljön som till exempel ströbädden. Bakterien verkar ge lägre andel långvariga juverinfektioner än andra KNS. Oftast resistent mot penicillin (pc+)*.

Staphylococcus saprophyticus

Bakterien är en miljöbakterie och verkar ge lägre andel långvariga juverinfektioner än övriga KNS. Oftast resistent mot penicillin (pc+)*.

*Uppgifterna vad gäller känslighet för penicillin grundar sig på data från stammar isolerade på SVA under 2018–2019

Nya rön om bakteriefynd vid klinisk mastit hos mjölkkor

Kunskap om vilka bakterier som förekommer vid klinisk mastit och om deras antibiotikakänslighet är viktig för att kunna optimera behandling och förebyggande åtgärder.

Distribution (%) av bakteriologiska diagnoser från fall av kliniska mastiter i den nationella studien från 2013-2018.
Distribution (%) av bakteriologiska diagnoser från fall av kliniska mastiter i den nationella studien från 2013-2018.

Den senaste nationella undersökningen gjordes 2002–2003 varför det är dags för en uppdatering av läget i landet. Sedan 2013 skickar distriktsveterinärer in mjölkprov från fall av klinisk mastit till SVA för undersökning i ett projekt finansierat av Jordbruksverket via SvarmPat.

Nyligen gjordes en sammanställning av de prover som kom in under 2013–2018. Totalt identifierades 827 diagnoser från 733 kor spridda i landet. Det vanligaste fyndet i detta material liksom i den förra studien var Staphylococcus aureus som återfanns i 28 % av proverna. Av dessa bakterieisolat var endast 3 % resistenta mot penicillin vilket är en minskning jämfört med den förra undersökningen. De näst vanligaste fynden var Streptococcus dysgalactiae (15 %) och Escherichia coli (15 %) följt av Streptococcus uberis (11 %). Resultaten visar att fördelningen av juverbakterier vid klinisk mastit inte ändrats mycket sedan 2002–2003.

Jämförelse i distribution (%) mellan de tre nationella studierna.
Jämförelse i distribution (%) mellan de tre nationella studierna.

Anrikning för Staphylococcus aureus utförs inte längre på SVA

Från och med årsskiftet har vi slutat att utföra specifik anrikning för Staphylococcus aureus . Anledningen är att en vanlig bakteriologisk odling fångar upp de flesta Staphylococcus aurues-infektionerna och ger ett mer rättvisande svar än en anrikning som förökar upp alla bakterier även de som förekommer på hud eller i kons miljö och som kan ha kommit med om provtagningen inte varit optimal.

Staphylococcus aureus på SELMA plus-platta.
Staphylococcus aureus på SELMA plus-platta.

Önskas specifik undersökning för Staphylococcus aureus så rekommenderar vi PCR-undersökning. Kom ihåg att det även vid PCR-undersökning är viktigt med noggrann rengöring innan provtagning eftersom det annars är stor risk för falskt positiva resultat. Staphylococcus aureus förekommer naturligt på kors och människors hud och kan komma med vid provtagning och ge felaktigt utslag i undersökningen.

Ny remiss för mastitundersökning

Nu har vi uppdaterat vår mastitremiss. På den nya remissen går det att ange om resistens önskas för specifika bakterier.

Remissen går som vanligt att fylla i och spara på datorn för att slippa fylla i samma information varje gång. SVA planerar att införa en e-tjänst där analyser ska kunna beställas digitalt, mer information kommer om det längre fram.

Remiss för mastitundersökning (pdf)

Om mastit i Rwanda

Undertecknad och Renée Båge vid SLU är stolta före detta handledare till en nybliven doktor. Här kommer en liten sammanfattning från avhandlingen som försvarades 5 december förra året.

Handledarna och Jean-Baptiste Ndahetuye.
Handledarna och Jean-Baptiste Ndahetuye.

Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda.  Tillgång på mjölk ses som en viktig åtgärd för att förbättra barns näringsförsörjning. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor där bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, skriver Jean-Baptiste Ndahetuye i sin avhandling från SLU.

Både antalet kor och deras mjölkproduktion ökar i Rwanda idag. Till stor del beror detta på åtgärder inom nationella program som bygger på mjölkens stora betydelse för de små barnens näringsstatus och deras tillväxt och kognitiva utveckling. En viktig orsaken till produktionsökningen är också import av exotiska raser som holstein, som i sin tur också kan ge en del problem då holstein är en känslig ras med stora krav på god skötsel (något som också visade sig i doktorandprojektet).

Jean-Baptiste Ndahetuye har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt juverhälsa och koppling till hygien och andra skötsel- och uppfödningsfaktorer samt mjölkens kvalitet längs med hela mjölkkedjan från ko till konsument.

Den övergripande slutsatsen i avhandlingen är att subkliniska (osynliga) juverinflammationer är vanliga i de rwandiska mjölkkobesättningarna. Merparten av de sjukdomsframkallande bakterier som hittades vid mastit visade sig vara av smittsam typ och i hög grad resistenta mot penicillin.

I avhandlingen lyfts ett flertal faktorer som ökar risken för att korna ska drabbas av subklinisk juverinflammation: Inhysning av kor i individuell fålla (kraal) och på jordgolv, kor i senare delen av sin mjölkproduktion, holsteinras, smutsiga juver och ben, kalv som inte fick diade kon, inget foder direkt efter mjölkningen, mjölkare som inte tvättade händerna och dålig hygien under mjölkningen, samt avsaknad av förmjölkning.

En mer utförlig populärt skriven sammanfattning på svenska finns på s 85–86 i avhandlingen.

Nu är doktor Ndahetuye tillbaka i Rwanda där arbetet mot en bättre juverhälsa och bättre mjölkkvalitet fortskrider.

Länk till avhandlingen (pdf)

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen