Gå direkt till innehåll
Spjuverbloggen
Populärvetenskapligt om juverhälsa

Om mastit i Rwanda

Undertecknad och Renée Båge vid SLU är stolta före detta handledare till en nybliven doktor. Här kommer en liten sammanfattning från avhandlingen som försvarades 5 december förra året.

Handledarna och Jean-Baptiste Ndahetuye.
Handledarna och Jean-Baptiste Ndahetuye.

Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda.  Tillgång på mjölk ses som en viktig åtgärd för att förbättra barns näringsförsörjning. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor där bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, skriver Jean-Baptiste Ndahetuye i sin avhandling från SLU.

Både antalet kor och deras mjölkproduktion ökar i Rwanda idag. Till stor del beror detta på åtgärder inom nationella program som bygger på mjölkens stora betydelse för de små barnens näringsstatus och deras tillväxt och kognitiva utveckling. En viktig orsaken till produktionsökningen är också import av exotiska raser som holstein, som i sin tur också kan ge en del problem då holstein är en känslig ras med stora krav på god skötsel (något som också visade sig i doktorandprojektet).

Jean-Baptiste Ndahetuye har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt juverhälsa och koppling till hygien och andra skötsel- och uppfödningsfaktorer samt mjölkens kvalitet längs med hela mjölkkedjan från ko till konsument.

Den övergripande slutsatsen i avhandlingen är att subkliniska (osynliga) juverinflammationer är vanliga i de rwandiska mjölkkobesättningarna. Merparten av de sjukdomsframkallande bakterier som hittades vid mastit visade sig vara av smittsam typ och i hög grad resistenta mot penicillin.

I avhandlingen lyfts ett flertal faktorer som ökar risken för att korna ska drabbas av subklinisk juverinflammation: Inhysning av kor i individuell fålla (kraal) och på jordgolv, kor i senare delen av sin mjölkproduktion, holsteinras, smutsiga juver och ben, kalv som inte fick diade kon, inget foder direkt efter mjölkningen, mjölkare som inte tvättade händerna och dålig hygien under mjölkningen, samt avsaknad av förmjölkning.

En mer utförlig populärt skriven sammanfattning på svenska finns på s 85–86 i avhandlingen.

Nu är doktor Ndahetuye tillbaka i Rwanda där arbetet mot en bättre juverhälsa och bättre mjölkkvalitet fortskrider.

Länk till avhandlingen (pdf)

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen