Fågelinfluensaläget försämras snabbt - viktigt att skydda fjäderfän mot smitta

De senaste två veckorna har fågelinfluensaläget försämrats drastiskt i närliggande länder och i Sverige. Under förra veckan konstaterades fågelinfluensa på flera vilda fåglar längs med Västkusten och under helgen påvisades fågelinfluensa i en kommersiell anläggning med kalkoner i Skåne. Danmark har haft flera utbrott av fågelinfluensa i kommersiella besättningar och i Tyskland ses också en kraftig ökning av antalet fall. Med ökad förekomst av fågelinfluensa bland vilda fåglar ökar risken att fjäderfäanläggningar drabbas och smittskyddsåtgärder är viktiga för att förhindra utbrott. Med anledning av det försämrade läget har SVA publicerat en ny lägesbild.

– Det vi ser nu är en snabb och allvarlig försämring av läget.  Den bild vi ser nu avviker från de senaste åren och vi är oroliga att vi står inför en säsong då vi riskerar många utbrott och vi vill uppmana alla att göra vad de kan för att skydda sina fåglar, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA. 

För att minska risken att anläggningar drabbats har Jordbruksverket idag beslutat om införande av så kallat högriskområde där särskilda regler gäller. (länk) De områden som omfattas är områden där risken för utbrott är högre jämfört med andra delar av landet, baserat på fjäderfätäthet och tidigare utbrott. Att införa högriskområde och restriktioner minskar risken för utbrott men det är inte en garanti mot utbrott. Det finns risk för att fågelinfluensa sprids bland vilda fåglar även utanför dessa områden. Parallellt uppmanas därför till generellt stärkt smittskydd även i andra delar av landet. 

– Jag vill poängtera vikten av att göra vad man kan för att för förhindra direkt och indirekt kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfän oavsett var i landet man befinner sig. Det handlar om att noggrant gå igenom sina rutiner och göra det man kan för att minska risken att få in smitta, fortsätter Karl Ståhl. 

Fågelinfluensavirus utsöndras i avföring från smittade fåglar, virus kan också finnas i fjädrarna. Direkt kontakt undviks genom att hålla fjäderfän inomhus och se till att vilda fåglar inte kan ta sig in i stallar med fjäderfän. Om fjäderfän hålls utomhus undviks direkt kontakt genom en miljö som inte attraherar vilda fåglar, exempelvis ska foder och vatten ges inomhus. När det gäller indirekt kontakt handlar det om att skydda foder och strömedel från vilda fåglar och deras avföring. Det handlar också om att inte få med sig virus från utomhusmiljön in till fåglarna via skor, kläder eller utrustning. Dessa behöver bytas eller rengöras innan de kommer in till fåglarna. Mer information finns på SVA:s webbsida Fågelinfluensa. 

Att konsekvent hålla ett högt smittskydd är en utmaning. Studier i bland annat Sverige visar att det är lätt att förbise något eller att ibland bryta mot rutinerna. Att som djurägare se över möjliga smittvägar och se till att alla berörda på gården, inklusive besökare, följer rutinerna så långt det går minskar risken att få in smitta. Även när fåglarna är instängda är det bra att göra utomhusmiljön så oattraktiv för vilda fåglar som möjligt, för att minska virusmängderna i närmiljön. Ett exempel är att se till att det inte finns foderspill som attraherar vilda fåglar. 

– För att upptäcka utbrott och kunna förhindra vidare spridning är det viktigt att djurägare så fort som möjligt kontaktar veterinär vid ökad dödlighet eller tecken som kan tyda på fågelinfluensa. För att vi ska kunna följa utvecklingen av fågelinfluensa bland vilda fåglar är vi fortsatt tacksamma för alla som rapporterar in observationer av döda och sjuka vilda fåglar till rapproteravilt.se, säger Karl Ståhl.   

Tecken på fågelinfluensa kan vara nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit, neurologiska symtom, symtom från luftvägarna och diarré. Svullet huvud och kam samt blödningar på benen kan ibland också ses. Värphöns kan initialt lägga ägg med mjuka skal, men slutar snart producera ägg. Ofta är sjukdomsförloppet snabbt och fåglarna dör utan att man hinner se tydliga symptom. Bland vilda fåglar kan man också se vattenfåglar med neurologisk påverkan som simmar i cirklar eller som inte kan flyga normalt. 

Läs mer

Epidemiologisk lägesbild – fågelinfluensa

Fågelinfluensa smittläge med karta

Läs mer hos andra

Rapportera vilt

Jordbruksverket - Fågelinfluensa