Beredskap, forskning och data lyfts fram i SVA:s årsredovisning

WEBBNYHET

Publicerades 2026-03-05

Skärmbild som föreställer ett mikroskop och två händer med blåa handskar som hanterar mikroskopet.
SVA har lämnat in årsredovisning till Lantbruks- och infrastrukturdepartementet. Bild: iStock, bearbetning av SVA.

I årsredovisningen för 2025 från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kan du bland annat läsa om SVA:s fortsatta fokus på civilt försvar och beredskap, ett nytt nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare, aktuell forskning och hur tillgång till mer data kan stärka SVA:s verksamhet.

Under året har sjukdomsläget fortsatt att förändras. I Europa har det skett oväntade utbrott av mul- och klövsjuka, och den högpatogena fågelinfluensan har haft en omfattande spridning i Sveriges närområde. Säsongen i Sverige inleddes samtidigt tidigare än normalt. Sverige har dock varit förskonat från nya fall av blåtunga under 2025, trots att risken bedömdes som betydande efter fallen under hösten 2024.

– Dessa förändringar ställer höga krav på SVA:s operativa och analytiska förmåga. Utbrotten av mul- och klövsjuka visar tydligt hur viktigt det är att vi fortsätter ha en hög och uthållig beredskap, säger SVA:s generaldirektör Johanna Sandwall.

Nytt nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare

SVA har även påbörjat etableringen av ett nationellt referenslaboratorium för växtskadegörare.

– Det här är en ny nationell resurs som kommer att stärka Sveriges förmåga att snabbt identifiera och agera vid förekomst av nya skadegörare inom jord- och skogsbruk; sektorer som är centrala för landets försörjningsförmåga, säger Johanna Sandwall.

Fortsatt fokus på beredskap

Under 2025 har SVA fått i uppdrag från regeringen att säkerställa proaktivitet och handlingskraft vid fredstida krissituationer och vid krig och krigsfara.

– Vi har fortsatt öva för att stärka vår förmåga, bland annat inom beredskapssektorn och genom nationella totalförsvarsövningar. Dessutom arbetar vi med att bygga upp ett beredskapslager för vaccin, säger Johanna Sandwall.

Inom livsmedelsberedskapen har SVA bibehållit sina robusta förmågor till detektion och analys, samt utvecklat den diagnostiska förmågan – med snabbare svar och mer motståndskraftiga system som resultat.

Under året startades därtill ett projekt tillsammans med SLU och andra myndigheter, för att se om det går att bilda ett Centrum för veterinärmedicinsk katastrofmedicin. Målet: att samla kunskap för att trygga djurhälsa, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet vid kris och i höjd beredskap.

Mer data ska stärka SVA:s kunskap

Under året har SVA fått tillgång till mer data som kan utveckla myndighetens verksamhet:

  • anonymiserade data från en privat obduktionsverksamhet ska stärka kunskapen om pågående trender och sjukdomsförekomst hos självdöda och avlivade produktionsdjur

  • anonymiserade diagnosdata från en större privat aktör inom djursjukvård ska öka kunskapen om sjukdomsförekomst hos sällskapsdjur.

  • utvecklad förmåga att samla observationsdata om vilda djur från flera datakällor, bland annat SLU:s artdatabank (den ökade betydelsen av vilda djur som smittreservoarer ökar behovet av kunskap).

Aktuell forskning

På SVA sker forskning på många olika områden, bland annat övervakningsinsatser av vektorer (smittbärare).

  • Webbportalen Rapportera fästing har fått en mobilapplikation som även ger snabbare återkoppling till användaren, och en interaktiv karta över rapporterade fästingfynd har tagits fram.

  • Fästingar har samlats in för att kartlägga förekomsten av TBE i hela landet.

  • Ett nytt projekt om anaplasmos – en fästingburen infektion – har målet att minska sjukdomens påverkan på betande får och ska komma med uppdaterade och förbättrade råd kring sjukdomen.

Ett antal projekt för fiskhälsan har också varit i fokus.

  • Det har skapats ett register över odlade arter av fisk-, skal- och blötdjur och deras viktiga sjukdomar.

  • Två projekt har startats för att hantera sjukdomen saprolegnios, som orsakas av en algbakterie som infekterar fiskar. Målet är att beskriva hela bakteriens genom, och med DNA-data kan det bli möjligt att utforska variationer i genetik och smittsamhet.

  • Ett projekt med fem partnerorganisationer i Norden och Polen (SAPRO-BAL-projektet) ska stärka diagnostiken och övervakningen av just saprolegnios.

SVA har även sammanställt erfarenheterna av de lokala jägarnas bidrag till bekämpningen av afrikansk svinpest under sommaren 2023.

  • Kopplingar till den lokala jaktmarken var viktiga för att ställa upp, och lokal kunskap underlättade. En lärdom för myndigheterna är att använda sig av den lokala kunskapen, och inte detaljstyra.

Kontakt

Pressbild av Johanna Sandwall som står vid ett fönster iförd grå kavaj och vit skjorta.

Foto: Janne Höglund

Åk till toppen