Laxdjävul ett av fynden i SVA:s fiskövervakning

Lax-unge som ligger i en hand, med gräs i bakgrunden.
SVA undersökte under 2025 en laxparasit som kallas för laxdjävul, som en del av övervakningen av hälsoläget i svenska vatten. På bilden: en lax-unge från Kungsbackaån, orelaterad till undersökningarna under 2025. Bild: Markus Lundgren/Sportfiskarna.

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) övervakar SVA hälsan hos vildlevande fisk, kräftdjur och blötdjur. Det bidrar till förmågan att hantera smittor och är för SVA en viktig del av totalförsvaret. Under 2025 undersökte man bland annat en laxparasit som kan orsaka problem i älvarna längs västkusten.

Laxparasiten heter Gyrodactylus salaris –även kallad laxdjävul – och orsakar sedan tidigare stora problem i Norge. I Sverige har den länge funnits i älvarna vid Östersjön.

– Men där har den samexisterat så länge med laxen att laxen blivit resistent, säger Charlotte Axén, biträdande statsveterinär på SVA.

På västkusten är den en större utmaning för laxen, men påverkan är inte så stor som den varit i Norge.

– Vi tror att det handlar om laxgenetik eller vattenkemi, men vi vet inte exakt hur. Genetiken blir mer och mer lik östersjölaxens genetik ju längre söderut vi kommer, och vattnet i älvar och åar längs västkusten är annorlunda än i de flesta laxvattendragen i Norge, säger Charlotte Axén.

Viktig del av totalförsvaret

Övervakningen är även en viktig del av livsmedelsberedskapen.

– Vi behöver ha koll på hur det vilda tillgängliga proteinet mår. Svaga bestånd innebär att Sverige kan stå utan viktiga proteinkällor, säger Charlotte Axén.

Rapportera sjuk eller död fisk

Sjuk eller död vild fisk rapporteras till rapporterafisk.sva.se, men fler fynd behövs för att databasen ska bli ännu mer användbar.

– Vi försöker nå ut till allmänheten, så de vet att databasen finns och varför det är viktigt att rapportera. Med hjälp av medborgarnas engagemang kan vi få bättre koll på de vattenlevande djurens hälsa och kanske till och med hindra smittspridning om någon allvarlig sjukdom dyker upp, säger Charlotte Axén. 
 

Kontakt

Porträtt av Charlotte Axén

Foto: Therese Selén/SVA


Senast granskad 2026-02-02

Åk till toppen