När lammen tystnar – forskning ska ge svar om betesfeber hos får

Anaplasmos (betesfeber) orsakar stort lidande hos får och kan leda till stora ekonomiska förluster för djurägare. I forskningsprojektet När lammen tystnar, som leds av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, analyserar forskare fästingar och prover från får för att öka kunskapen om sjukdomen – och nu behövs hjälp från veterinärer i fält.

Veterinärer i fält bidrar

Prover från olika delar av landet är viktiga för att kunna kartlägga vilka bakteriearter som förekommer var och hur sjukdomen sprids. När veterinärer som besöker fårbesättningar tar prover från djur med misstänkt anaplasmos och skickar till SVA bidrar de till ökad kunskap om sjukdomen. På sikt leder det till bättre möjligheter att förebygga och behandla anaplasmos hos får. Är du veterinär finns länk till provremissen nedan. Utöver provinsamling kommer även en enkät skickas ut till fårägare och veterinärer för att kartlägga bland annat rutiner för betesplanering och fästingförebyggande behandling samt kunskap och erfarenheter om anaplasmos.

Fästingar sprider bakterien

Sjukdomen sprids via fästingar och i takt med att fästingpopulationen ökar i Sverige förväntas även anaplasmos bli vanligare. I forskningsprojektet undersöker forskarna både fästingar och prover från får för att ta reda på vilka arter av anaplasma som förekommer och om flera arter kan samverka och orsaka svårare sjukdom.

– I dag saknas kunskap om hur djurägare bäst kan skydda sina får, och speciellt lamm, mot anaplasmos och varför sjukdomen blivit mer svårbehandlad. Med det här forskningsprojektet hoppas vi kunna ge dem verktyg att hålla sina får friskare, säger Dinah Seligsohn, projektledare och biträdande statsveterinär på SVA.

Gotland och södra Sverige hårdast drabbat

Under de senaste 10 åren har anaplasmos ökat i Sverige och sjukdomen kan i vissa fall ha ett mer aggressivt förlopp än tidigare. Djur som tidigare klarade sig utan behandling kan insjukna och i vissa fall dör djur trots behandling. Även djur som behandlats förebyggande med fästingmedel kan insjukna. Sjukdomen förekommer främst i södra Sverige, och Gotland är extra hårt drabbat.

Provinsamling under betessäsongen

Under den kommande betessäsongen kommer forskarna att samla in fästingar från beten där det går får. Från får med misstänkt anaplasmos tas blod- och mjölkprover. Även friska djur kan komma att provtas eftersom bakterien kan ligga vilande och senare ge upphov till sjukdom, till exempel i samband med stress. Proverna analyseras för olika arter av anaplasma. 

– Under maj månad kommer jag att besöka fårbesättningar på Gotland och samla in fästingar från betesmarker. Vi hoppas kunna hitta ett stort antal fästingar, både arten Ixodes ricinus (vanlig fästing) och Haemaphysalis punctata (trubbnosfästing), som sedan ska analyseras, säger Marios Lazaros Michailidis, doktorand på SVA och SLU.

Om anaplasma

Bakterier av arten anaplasma kan orsaka sjukdom hos flera olika djurslag och drabbar främst betande djur som får, nötkreatur och häst. Får, i synnerhet lamm, kan drabbas särskilt hårt med hög feber, hälta, svaghet och plötsliga dödsfall. Vuxna tackor kan kasta sina foster och eftersom bakterien påverkar immunförsvaret blir sjuka djur också mer mottagliga för andra infektioner. Samtidigt kan infektionen ligga vilande hos djur utan att de visar tydliga symtom.