Tankmjölksprovtagning för fågelinfluensa visade inga tecken på att mjölkkor varit smittade

I undersökningen har tankmjölksprover från 140 besättningar i Halland, Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotlands län undersökts för antikroppar mot fågelinfluensavirus. Dessa län valdes ut då de är så kallade högriskområden för fågelinfluensa och fall har konstaterats hos tama och/eller vilda fåglar i dessa områden. Proverna samlades in i januari 2026.

–  Alla prover som analyserades i tankmjölksprovtagningen var negativa, vilket tyder på att djuren i dessa besättningar inte varit smittade av fågelinfluensa, säger Emelie Pettersson, biträdande statsveterinär på SVA.

Högpatogen fågelinfluensa är en av de allvarligaste sjukdomarna som kan drabba fjäderfä och många arter av vilda fåglar. Dödligheten kan vara mycket hög. Även däggdjur kan smittas och i Sverige har viruset påvisats hos räv, säl, utter och tumlare.

Internationellt har fall av fågelinfluensa rapporterats hos många fler däggdjursarter och 2024 kunde högpatogen fågelinfluensa H5N1 för första gången konstateras hos mjölkkor i USA. Sedan det första fallet i USA har viruset konstaterats i över 1000 besättningar i 19 olika amerikanska delstater. Nyligen påvisades även antikroppar mot fågelinfluensavirus hos mjölkkor på en gård i Nederländerna där även en katt insjuknat och avlidit i fågelinfluensa. Fågelinfluensavirus sprids framför allt med vilda fåglars träck som kontaminerar utomhusmiljön och när smittrycket i miljön är högt ökar risken för att även däggdjur smittas. Det är troligt att det var så till exempel mjölkkorna i Nederländerna smittades.

–  Under hösten och vintern har vi sett ett stort antal fall av högpatogen fågelinfluensa av typen H5N1, både hos tama och vilda fåglar i södra Sverige vilket gör att smittrycket i dessa områden är högt. Vi genomförde tankmjölksundersökningen för att se om mjölkkor i dessa områden hade utsatts för smitta, säger Emelie Pettersson.

 Om högpatogen fågelinfluensa

Högpatogen fågelinfluensa orsakas av influensavirus typ A och är en av de allvarligaste sjukdomarna som finns hos fjäderfä. Dödligheten när fjäderfä smittas är hög och ofta kan just en ökad dödlighet vara det första och enda sjukdomstecknet som noteras. Kliniska symtom som annars kan ses är ett nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit, neurologiska symtom, symtom från luftvägarna eller diarré. Ibland kan även blödningar eller svullnad av huvud och kam noteras. Ankor och gäss får ofta lindrigare och mer diffusa symtom. Om du som djurägare misstänker att dina djur har drabbats av fågelinfluensa ska du omedelbart kontakta veterinär. Däggdjur kan också smittas och utbrott har förutom hos mjölkkor setts hos bland annat pälsdjur i Finland och hos katter i Polen. I Sverige har vi påvisat viruset hos räv, säl, utter och tumlare. Däggdjur kan precis som fåglar få bland annat kliniska symtom från luftvägarna eller det centrala nervsystemet och dödligheten kan vara hög. Hos mjölkkor som smittas har juverinflammation, nedsatt mjölkproduktion och symtom från luftvägarna varit det som framför allt rapporterats.

Smittläget

Smittläget för fågelinfluensa är föränderligt och genom olika typer av övervakning så följs läget hos vilda och tama fåglar i Sverige. Även fågelinfluensa hos däggdjur övervakas genom att vilda djur, både landlevande och marina däggdjur av relevanta arter som skickas in till SVA för obduktion, provtas. Syftet med däggdjursövervakningen är att dels följa utbredningen av smittan och dess värdspektrum, dels att se om det finns tecken på att viruset anpassar sig till däggdjur. För att kunna följa smittläget bland vilda djur tar SVA tacksamt emot rapporter om observationer av döda eller sjuka vilda djur till rapporteravilt.sva.se.