Säkerställ djurhälsa under enkla förhållanden

Störningar som medför bristsituationer av olika slag riskerar att ha negativ inverkan på djurhälsa och djurvälfärd i animalieproducerande besättningar. Brist på foder, vatten, läkemedel eller personal kan snabbt påverka djurens välmående och produktionsresultat, vilket understryker vikten av god beredskap och förebyggande planering. Oavsett vilken störning som verksamheten drabbas av är det förebyggande arbetet med djurhälsa en åtgärd som bidrar till att minska negativa konsekvenser. Men även andra åtgärder bidrar till att minska risken för försämrad djurhälsa och djurvälfärd vid bristsituationer. 

Förebyggande djurhälsovård

Förebyggande djurhälsovård är centralt för att stärka djurens motståndskraft mot sjukdomar och stress. På så vis bidrar den förebyggande djurhälsovården till att minska risken för sjukdomsutbrott och produktionsbortfall och därigenom till god djurhälsa och en säker livsmedelsförsörjning. Förebyggande djurhälsovård i fredstid är den bästa beredskapen för god djurhälsa i kris och krig.

Vilka funktioner som behöver prioriteras och upprätthållas beror på verksamhetens inriktning och djurslag. Nedan följer exempel på funktioner som kan påverkas av en bristsituation i en kris samt alternativ till hur de kan upprätthållas. 

Idisslare

Krävs för att undvika hälta, rörelsestörningar och smittspridning. De flesta större gårdar med nötkreatur verkar med hjälp av klövverkare och hydraulisk verkstol. Brist på el eller svårigheter att få tag i klövverkare kan leda till avbrott i den ordinarie i klövverkningen. Införskaffa manuell verkstol eller planera för att verka klövar på enstaka djur med slinga för att säkerställa att klövverkning kan ske även vid störningar. [

Görs för att undvika att djur skadar varandra. Mjölkkor och -getter i lösdrift är ofta avhornade för att inte skada varandra. För att kunna avhorna behövs läkemedel och el. I de fall avhorning inte är möjlig kan risken för traumatiska skador minskas genom lägre beläggningsgrad, såga toppar på äldre djur eller sätta knoppar på hornspetsar. Eventuellt kan det även fungera bättre i djurgruppen om alla individer har horn. 

Kirurgi kräver analgesi, anestesi och för små idisslare behövs stelkrampsprofylax eller penicillin. Kastrering är ett exempel på kirurgi som anses vara av vikt att kunna upprätthålla. Vid utebliven kastrering finns en ökad risk för traumatiska skador och även risk för oönskade betäckningar. Om kastrering ej går att genomföra är möjliga åtgärder tidigare slakt och striktare avskiljning av handjur. 

Klippning av får, nötkreatur och getter görs regelbundet (och är ett lagkrav för får) för att underlätta temperaturreglering, förebygga ektoparasitangrepp och hålla djuren rena. Kräver el och ibland extern klippare. Säkerställ att djurens päls sköts även vid störning genom att möjliggöra manuell klippning eller genom att rykta djuren oftare. 

Idisslare är inte lika beroende av tillgång på vacciner som gris och fjäderfä. Vissa klostridievacciner kan dock vara svåra att ersätta med andra förebyggande rutiner. Alternativ till dessa vacciner är bland annat att anpassa betesdriften och att ge getter och får en väl anpassad foderstat utan tvära foderbyten. Brist på blåtungevaccin är mycket svårt att ersätta, men möjliga alternativ är att betäcka utanför svidknottsäsong och att skydda djuren från svidknott.

Fjäderfä

Uteblir äggplockningen resulterar detta i att hönorna lägger ägg på golvet vilket i sin tur medför risk för smutsiga och trasiga ägg. Säkerställ därför att det finns möjlighet att fortsätta plocka ägg manuellt vid behov genom att införskaffa manuellt emballage och papp.

Genom vaccination undviks i möjligaste mån ökad sjuklighet i flocken.

Gris

Brister i vaccinationsrutiner eller brist på vaccin riskerar resultera i ökad sjuklighet. I de fall brist på vaccin ligger bakom otillräcklig vaccinering är det möjligt att begränsa sjukligheten genom lägre beläggningsgrad eller att vaccinera utvalda grupper. 

Om det inte går att kastrera djur resulterar detta i nedsatt tillväxt och smakpåverkan på köttet. 

Åtgärder för att säkerställa god djurhälsa och välfärd

Störningar som transportproblem, elavbrott, foderbrist eller begränsad tillgång till läkemedel kan snabbt leda till bristsituationer i animalieproduktionen. Dessa påverkar djurens hälsa, välfärd och produktion negativt. Utöver förebyggande djurhälsovård kan ytterligare åtgärder så som reservkraft, alternativa leverantörer och god lagerhållning bidra till att minska risken för negativa konsekvenser på djurhälsa och djurvälfärd vid störningar. Hur stor påverkan en bristsituation har på djurhälsa och djurvälfärd varierar beroende av inriktning och djurslag.

Materialet har tagits fram inom ramarna för projektet När krisen eller kriget kommer – beredskapsplanering i primärproduktionen av svenska livsmedel. Projektet syfte är att öka primärproducenters förmåga att arbeta förebyggande och ta fram alternativa planer för att bättre stå emot såväl kriser i fredstid som krig.

Medverkande organisationer: Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelserna, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Hushållningssällskapet Halland, Skånesemin, Växa, Gård & Djurhälsan, Svensk fågel, Svenska ägg. 

Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).


Senast granskad 2025-11-04

Åk till toppen