Åtgärder vid bristsituationer
Störningar som transportproblem, elavbrott, foderbrist eller begränsad tillgång till läkemedel kan snabbt leda till bristsituationer i animalieproduktionen. Bristsituationer som i sin tur riskerar påverka djurhälsa och djurvälfärd.
Här följer exempel på bristsituationer, vilka konsekvenser dessa riskerar få på djurhälsa och djurvälfärd samt åtgärder som kan bidra till att förebygga bristsituationen eller bidra till att säkerställa djurhälsa och djurvälfärd när en brist uppstår. Materialet riktar sig till djurägare och djurhälsopersonal och täcker i möjligaste mån in alla idisslare och produktionssystem, allt från intensiva mjölkbesättningar till extensiv köttproduktion av nöt, får och ren.
Bristsituation
Kommentar
Mjölkgårdarna är mest elberoende. Får, dikor och ren minst.
Konsekvenser
Inget fungerar: ventilation, utfodring utgödsling, mjölkning, avhorning, verkning, klippning, stängsling, gps/drönare inom rennäringen. Leder bland annat till minskad produktivitet och försämrad arbetsmiljö.
Åtgärder
Reservel, öppna dörrar och fönster vid varmt väder, extra strö vid kall väderlek, manuell skötsel (inkl vatten, foder och gödsel), handmjölkning, sinläggning, lägre beläggningsgrad, flytta ut djur
Kommentar
Mjölkkogårdarna är mest internetberoende. Får, dikor och ren minst.
Konsekvenser
Störningar i mjölkning, utfodring, utgödsling, ventilation, datahantering, rapportering et cetera
Åtgärder
Se ovan. Journaler och information på papper.
Kommentar
Idisslarna skulle klara sig ganska väl utan antibiotika jämfört med många andra djurslag, men kritiska diagnoser där få alternativ finns är lunginflammation hos unga djur och neonatala sjukdomar samt mastit och fästingburna sjukdomar.
Konsekvenser
Minskad produktivitet och ökad dödlighet, ökad smittspridning.
Åtgärder
Understödjande behandling, alternativa behandlingar, lägre beläggningsgrad, minskad produktionsintensitet.
Kommentar
Ekto- och endoparasiter inkl protozoer.
Konsekvenser
Minskad produktivitet och ökad dödlighet.
Åtgärder
Strategier för bete (som betesrotation, sambete etc), förbättrad hygien, omgångsuppfödning med tomtid.
Kommentar
Behandling av sjukdomar, understödjande behandling, kirurgi.
Konsekvenser
Minskad produktivitet och ökad dödlighet. Viktiga läkemedel: Kalk för infusion, nsaid.
Åtgärder
Lägre beläggningsgrad, alternativa behandlingar.
Kommentar
Idisslarna är inte lika vaccinberoende som tex gris och fjäderfä.
Konsekvenser
Begränsad effekt. Viss ökad sjuklighet och smittspridning, minskad produktivitet och viss ökad dödlighet. Viktigast är vaccin mot klostridios och blåtunga.
Åtgärder
Lägre beläggningsgrad, mer fokus på annan förebyggande djurhälsovård, undvika vissa beten, rätt utfodring till får och getter.
Konsekvenser
Ökad smittspridning.
Åtgärder
Mer mekanisk rengöring, alternativ desinfektion (flamning, hetvatten etc), längre tomhållningstid, omgångsuppfödning, släpp ut djur på bete
Kommentar
Om el och internet slås ut blir gårdens egen personal viktigare. Många gårdar är också beroende av extern personal som tekniker, mjölkhämtning och djurhälsopersonal.
Konsekvenser
Många beroende på typ av bortfall.
Åtgärder
Extrapersonal i närområdet, Blå stjärnan, Vila, hemmaapotek med receptfria läkemedel och förbrukningsmaterial, foderlager, vid överbeläggning – koll på tomma lagårdar, möjlighet till hemmaslakt, sinläggning av mjölkkor.
Kommentar
Obduktioner, analys av prover.
Konsekvenser
Smittspridning, felaktig behandling och hantering av sjuka djur, sämre förebyggande djurhälsovård, risk för ökning av resistenta bakterier och parasiter om behandling sker i blindo. Försämrad sjukdomsövervakning.
Åtgärder
Fältobduktion (med eller utan digitalt stöd), enklare diagnostik i fält: bakteriologisk odling (inkl penicillinastest), cytologi, CMT och andra snabbtester, (äldre) manuella och analoga metoder (perkussion, auskultation, manuell dräktighetsundersökning)
Kommentar
Majoriteten av mjölkkobesättningarna använder semin för djurförsörjning. Kräver semindoser, kväve och ibland extern seminör/tekniker.
Konsekvenser
Inga nya djur i besättningen. Med levande avelshandjur: Sämre smittskydd, minskat avelsframsteg, sämre arbetsmiljö.
Åtgärder
Tjur, möjlighet att hämta färsk sperma från regional anläggning.
Bristsituation
Konsekvenser
Vid strömavbrott fungerar inte ventilation, utfodring utgödsling eller insamling av ägg.
Åtgärder
Installera och testa dieselaggregat för reservkraft. Säkerställ bränsletillgång. Prioritera ventilationen vid driftstörning.
Konsekvenser
Avsaknad av antibiotika har ringa effekter om vaccin finns tillgängligt.
Åtgärder
Lägre beläggningsgrad
Konsekvenser
Brist på foder ger svält ökad risk för aggresivt beteende och skinnägg.
Åtgärder
Mer lagring på gård.
Konsekvenser
Avsaknad av parasitmedel riskerar mer spolmask i konsumtionsägg och djurhälsoproblem om kvalstermedel saknas.
Åtgärder
Lager på gård eller regionalt
Konsekvenser
Uteblivna leveranser av övriga läkemedel ger ringa effekter om vaccin finns.
Åtgärder
Nationellt lager, regionalt lager, lager hos veterinär.
Konsekvenser
Brist på vaccin eller uteblivna leveranser leder till ökad sjuklighet och minskad produktion och djuren kan inte leva tätt ihop i stora flockar.
Åtgärder
Nationellt lager, regionalt lager, lager hos veterinär och lager på gård.
Konsekvenser
Uteblivna leveranser av desinfektionsmedel leder till ökad sjuklighet.
Åtgärder
Mer mekanisk rengöring, mer vatten, längre tomhållningstid
Konsekvenser
Om personal slutar minskad skötsel och reparationer.
Åtgärder
Utbilda personal så flera kan utföra alla arbetsuppgifter.
Konsekvenser
Oregelbundna eller inställda leveranser leder till foderbrist, brist på kalk, koncentrat och reservdelar, djur kan inte skickas till slakt eller ingen äggleverans.
Åtgärder
Sälja ägg och kött lokalt.
Bristsituation
Konsekvenser
Vid strömavbrott fungerar inte ventilation, utfodring, vatten, och utgödsling.
Åtgärder
Dieselaggregat som reserv.
Konsekvenser
Avsaknad av antibiotika leder till ökad dödlighet/behov av avlivning samt sänkt tillväxttakt. Risk för antibiotikaresistens på grund av att man får använda suboptimal antibiotika/dosering.
Åtgärder
Lägre beläggningsgrad. Vaccinera mer förebyggande. Avlivning i större omfattning.
Konsekvenser
Avsaknad av pantiparasitära medel leder till ett ökat antal slaktanmärkningar, djurhälsoproblem/ djurlidande om kvalstermedel saknas.
Åtgärder
Träckprov för selektiv avmaskning. Skabbsanering minskar det rutinmässiga behovet av medel.
Konsekvenser
Konsekvensen vid brist på övriga läkemedel varierar beroende på läkemedel.
Åtgärder
Lägre beläggningsgrad. Vaccinera mer förebyggande.
Konsekvenser
Brist på vaccin leder till ökad sjuklighet och nedsatt produktion.
Åtgärder
Lägre beläggningsgrad. Vaccinera utvalda grupper (gyltor/unga).
Konsekvenser
Brist på desinfektionsmedel ledert ill ökad sjuklighet. Särskilda problem vid epizootier.
Åtgärder
Mer mekanisk rengöring, mer vatten, längre tomhållningstid. Torrdesinfektion - inhemsk kalk.
Konsekvenser
Brist på diesel leder till att reservelkraft inte kan köras.
Åtgärder
Dieseltank på gården.
Konsekvenser
Nästan all utfodring, utgödsling, ventilation med mera styrs av uppkoppling.
Utan internet kan djuren svälta och inomhusmiljö blir dålig. Leder även till bristande övervakning och dokumentation. Sämre uppföljning, slaktanmälan och rapportering av läkemedelsanvändning.
Åtgärder
Öppna dörrar, manuell utfodring.
Konsekvenser
Personalbrist leder till bristande skötsel och omvårdnad. Djurlidande och påverkad produktion.
Åtgärder
Utbilda personal så att flera kan utföra alla arbetsuppgifter. Instruktioner/manualer för tillfällig personal.
Konsekvenser
Oregelbundna eller inställda leveranser kan exempelvis leda till foderbrist (vilket kan leda till försämrad produktion, kannibalism och svält), djur kommer ej till slakt samt att djurägaren inte får plats med ny insättning.
Åtgärder
Större lagerhållning. Utfodring med mjöl/kross. Alternativa foderkällor.
Lägre beläggningsgrad, sälja lokalt (gris på rot). Flytta ut djur. Avliva.
Brist på vatten kan exempelvis uppstå vid elavbrott, torka och kontamination av vattenkällan.
Försämrad möjlighet till hygien och tvätt. Ökad sjuklighet. Reservkällor i form av exempelvis extra brunn eller damm. Införskaffa vattentankar för att kunna hämta vatten från granne eller kommun.
Konsekvenser
Brist på behörig person eller utrustning kan leda till djurskyddsproblem då sjuka och skadade djur inte kan avlivas korrekt. Djur kan inte avlivas vid överbeläggning.
Åtgärder
Större lagerhållning av ammunition till bultpistoler. Utbildning av medarbetare och reservpersonal.
Konsekvenser
Färre slakterier leder till att djur blir kvar för länge, platsbrist och djurhälsoproblem.
Åtgärder
Sänkt beläggningsgrad.
Konsekvenser
Svårt kontakta veterinär, seminstation, transportör, larmtjänst et cetera.
Åtgärder
Alternativa kontaktvägar, nödfrekvens radio, sms-tjänst, Rakel.
Senast granskad 2025-12-16