Checklista fjäderfä

• Lagra viktiga förnödenheter i så stora mängder som möjligt. Exempelvis diesel, gödsel, utsäde, bekämpningsmedel och fodertillsatser.
• Skapa ett förråd av reservdelar till viktiga maskiner och utrustning. Exempelvis traktorer, utgödslingssystem, utfodringssystem och dricksvattensystem. Se till att det inom företaget finns kompetens att själva kunna reparera viktig utrustning.
• Ska ni byta maskiner? Ta reda på om ni kan få investeringsstöd för att köpa maskiner som går på drivmedel som tillverkas i Sverige, exempelvis el biogas eller HVO100.

Fundera: Hur stort lager behövs?

Det finns inget enkelt, färdigt svar. Men varje företagare bör försöka göra en uppskattning av vad som är rimligt för just den egna verksamheten. Ta först reda på hur stor förbrukningen är i nuvarande produktion. Hur ofta kan lagret fyllas på i normala fall? Kan behovet tänkas öka i händelse av olika krissituationer? Hur viktig är varan för produktionen? Har varan en begränsad hållbarhet eller livslängd? Oavsett vad du lagrar, se till att ha omsättning på lagret för att minimera svinn – använd det äldsta först.

• Se över möjligheterna att förbättra företagets resultat. Ett ekonomiskt starkt företag har en bättre förmåga att stå emot störningar, och även återhämta sig efter en störning.
• Se till att företaget har en buffert för oförutsedda kostnader och inkomstbortfall. Försök skapa en ekonomisk reserv för att kunna köpa in foder, bränsle eller annan nödvändig utrustning i en kris.
• Ta reda på vilka statliga stöd och försäkringar som kan hjälpa i en krissituation.
• Se över försäkringar för att kunna täcka skador på byggnader, djur och utrustning vid en kris.

• Se till att byggnader, djurstallar och lager är väl skyddade mot eventuella skador, genom exempelvis överspänningsskydd mot åska, brandskydd, översvämningsskydd och sabotage- och stöldskydd.
• Stärk säkerheten kring gården med kameror och andra övervakningssystem.
• Se över gårdens digitala säkerhet. Det kan handla om att se till att företagets datorer har virusskydd och brandvägg, att säkra lösenord används (en kombination av bokstäver, siffror och symboler) samt att säkerhetsuppdateringar installeras

Ska ni bygga om eller bygga nytt? Fundera på hur ni kan skapa lösningar som innebär mer utrymme eller fler möjligheter. Kan du göra stallen mer lättarbetade och möjliggöra god djurhälsa, samtidigt som du minskar beroendet av teknisk utrustning? Bygg för att klara av stormar, åska, brand, skyfall, värmeböljor och kraftig kyla med mera. Planera byggnader för både inre och yttre smittskydd.

Friska djur har en högre produktionseffektivitet, vilket ökar lönsamheten. Fler djur per gård kan däremot öka risken för smittspridning inom gården. Smittskydd och djurhälsa handlar mycket om kunskap och rutiner men ibland behövs investeringar i byggnader och utrustning.

• Kompetenssäkra gården inom djurhälsa genom att exempelvis gå kurser inom smittskydd.
• Investera i stallar som underlättar god skötsel, en bra miljö för djuren, bra smittskydd och som värnar om god djurhälsa.
• Skapa ett gott samarbete med lokal veterinär.
• Fundera på om det går att ha vaccin hemma. Prata med din besättningsveterinär.
• Ta fram en plan för om slakteriet inte kan ta emot djur. Se över möjligheten att behålla djuren på gården under längre tid än planerat (extra foder) och möjligheten till gårdsslakt/avlivning på gård.
• Ta fram en plan för att prioritera vissa djurgrupper vid brist på läkemedel eller vacciner.
• Planera så att du under ett normalår har ett större foderlager, genom kontakt med grannar eller odlar mer foder än årsförbrukningen, för att bygga upp ett rullande lager.
• Gör en evakueringsplan för både människor och djur om det skulle bli nödvändigt. Höns i äggproducerande ålder bör inte flyttas, då äggen riskerar att gå sönder i äggledaren vilket orsakar stort lidande för djuren.
• Planera för avlivning. Förbered för ett katastrofscenario då avlivning måste ske av många eller alla djur på kort tid.

För att öka gårdens motståndskraft är det viktigt att kontinuerligt arbeta förebyggande med smittskydd och djurhälsa. Friska djur har högre produktionseffektivitet, vilket både minskar risken för produktionsbortfall vid kriser och ökar lönsamheten. Smittskydd bygger på kunskap och rutiner, men ibland krävs även investeringar i byggnader och utrustning för att minska smittrisken, särskilt på gårdar med många djur. Med ett förändrat klimat kan nya smittor och smittvägar uppstå, och det gör det förebyggande arbetet ännu viktigare. 

I vissa allvarliga krissituationer kan det bli omöjligt att upprätthålla sin produktion på oförändrad nivå. Om störningar i infrastruktur som exempelvis el, drivmedel och transporter och därmed insatsvaror kan antas bli långvariga eller återkommande påverkas produktionen. I sådana situationer kan minskad beläggningsgrad bli nödvändigt. Detta för att  exempelvis viktiga foderkoncentrat ska räcka längre, djurskyddet ska kunna upprätthållas även om slaktköer uppstår och att smittrycket ska minska om vacciner eller läkemedel saknas. 

Sådan anpassning till rådande omständigheter kallas kontrollerad nedstängning, och bör vara en del av beredskapsplaneringen på gård. Det kan handla om att avstå att starta en ny produktionsomgång, välja att inte sätta in lika många djur eller att inte betäcka lika många djur. I yttersta fall handlar det om att kunna avliva vissa djurgrupper eller stallar för att kunna upprätthålla en mindre del av produktionen. 

I vilka situationer skulle kontrollerad nedstängning bli aktuellt för dig?

• Säkra kritisk kompetens. Utbilda personal för att kunna hantera flera olika arbetsuppgifter. Se till att det finns två eller flera personer som kan hantera alla arbetsuppgifter eller maskiner. Att endast en person kan utföra vissa uppgifter är mycket sårbart.
• Utveckla planer för att upprätthålla driften med minskad personalstyrka eller brist på utrustning.
• Dokumentera rutiner och instruktioner tydligt för att underlätta att ny personal snabbt kan sättas in i arbetet och utföra sina arbetsuppgifter effektivt.
• Kombinera skriftliga instruktioner med bilder eller visuella hjälpmedel för att göra dem ännu lättare att förstå och följa.
• Överväg att investera i automatisering eller mekanisering av arbetsprocesser där det är lämpligt. Men var medveten om att automatisering och mekanisering kan öka beroendet av fungerande IT, energi, underhåll och reservdelar.

• Överväg att diversifiera produktionen för att minska beroendet av enskilda grödor eller djurslag.
• Utveckla nya inkomster eller fler verksamhetsgrenar som kan vara mer robusta i kristider. Det kan handla om småskalig förädling av produkter eller direktförsäljning till konsumenter.
• Se över möjligheten att tillfälligt lagra och sälja produkter på gården.

• Se till att det alltid finns papper och penna så att du har möjlighet att dokumentera sådant som grisningar, betäckningar/insemineringar, behandlingar, förflyttningar med mera i en stalljournal vid störningar i el och internet.
• Skriv ner och skriv ut rutiner och instruktioner så att dessa finns lättillgängliga för alla i företaget. Skriv exempelvis ner hur man kan manuellköra utfodringen om automatiken slutar fungera. Håll personalen uppdaterad och fundera tillsammans på vad som skulle kunna göras ännu bättre.
• Skriv ut planer för vad som ska göras vid olika scenarier som strömavbrott, brand, vattenbrist eller transportproblem.

Logistik

Tänk igenom hur företaget påverkas om transporter inte fungerar normalt.

Planera alternativa vägar för transport av djur, foder och leverans av andra resurser vid blockeringar eller skador på infrastruktur.

Ha tillgång till väl underhållna och fungerande transportfordon för evakuering av djur vid behov.

Ta fram en reservplan för leveranser av förnödenheter om ordinarie leverantör inte kan leverera.

Kommunikation

Tänk igenom hur kommunikation ska ske vid en krissituation. Hur kommunicerar ni om det blir störningar i ordinarie kommunikationsvägar? Hur kommunicerar ni inom företaget och hur når ni leverantörer, kunder och myndigheter?

• Investera i alternativa kommunikationsmedel, som satellittelefoner eller radio, för att säkerställa kontakt om vanliga nätverk inte fungerar. Samägande med grannar kan minska kostnaden.
• Skaffa batteridrivna eller vevradioapparater för att få information vid längre strömavbrott då både internet och telefoni slutat fungera.  

Drivmedel

Tänk igenom hur företaget påverkas vid brist på drivmedel.

• Bestäm vilken verksamhet som behöver prioriteras vid brist på drivmedel.
• Energieffektivisera din verksamhet för att minska på behovet av drivmedel.

Elförsörjning

Tänk igenom hur verksamheten påverkas vid ett elavbrott (kortare och långvarigt).

• Gör en plan för hur verksamheten ska bedrivas vid ett elavbrott. Hur sker utfodring och utgödsling? Hur får ni tillgång till vatten? Finns fungerande nödventilation i stallar?
• Se till att reservelverket klarar att försörja verksamheten med en jämnhet för modern teknik, typ LED-lampor och styrningsutrustning.
• Räkna ut hur länge gården kan drivas på reservenergi med befintliga lager. Bestäm vilka kritiska system som ska prioriteras vid brist på el.
• Se till att elsystemet är väl beskrivet för felsökning vid eventuella störningar.
• Undersök möjligheten för decentraliserad förnybar energiproduktion.
• Planera för hur verksamheten ska kunna fortsätta vid långvariga strömavbrott (exempelvis med hjälp av generatorer, solpaneler, batteribackup, ödrift).

Foder och vatten

Tänk igenom hur företaget påverkas vid brist på foder och vatten.

• Ta fram en plan för foderhanteringen och alternativa lösningar för olika situationer. Exempelvis bör det vid egen foderberedning finnas möjlighet att ta emot färdigfoder.
• Gör en plan för hur ni får tag på vatten om ordinarie vattenkälla sinar eller blir obrukbar.
• Förebygg störningar i vattenförsörjningen genom att exempelvis ta fram en karta över vattenförsörjningssystemet. Detta för att undvika att ledningar skadas vid grävarbeten samt säkerställa att vattenledningar och kopplingar är i bra skick.