Bukhålemask hos hjortdjur

Andra namn:    Setaria   

Bukhålemaskar är trådmaskar (filarier) som sprids med stickande insekter. Parasiterna lever i bukhålan och ibland i brösthålan och rapporteras i Sverige oftast hos rådjur, ren och älg. Parasiterna är ofarliga för hundar och människor.

Förekomst

Bukhålemask hos rådjur. Foto: Olof Kringstad

Ibland hittar man trådsmala, upp till 12 centimeter långa, gråvita maskar bland hinnorna i buk eller brösthåla vid passning av hjortdjur, oftast rådjur. Maskarna kan antingen vara fritt rörliga i kroppshålan eller sitta fast i hinnorna. I vissa fall hittas också hoprullade, döda och förkalkade maskar i hinnorna.

Smittämne och smittvägar

De vuxna maskarna lever i kroppshålorna där de producerar larver som via blodcirkulationen tar sig ut till huden. Där tas larverna upp av blodsugande myggarter. Vid tillräckligt höga sommartemperaturer utvecklas larverna vidare i myggan till infektiösa stadier som kan överföras till nya hjortdjur nästa gång myggan suger blod.

Sjukdomsbild

Död, förkalkad bukhålemask på levern hos ett rådjur. Foto: Simon Schultzberg

Bukhålemaskarna orsakar normalt inte några problem för sitt värddjur men kan vid hög förekomst orsaka en lokal inflammation i bukhinnan. I sällsynta fall kan migrerande larver orsaka inflammationer på andra ställen i kroppen hos hjortdjuren.

Bukhålemaskarna avlägsnas oftast från kroppen vid passningen och utgör framför allt ett estetiskt problem då de inte smittar till människa eller hund.

Rapportera in sjukdom och dödlighet

Om du vill bidra till vår kännedom om bukhålemaskens utbredning är får du gärna rapportera fynd av masken.


Senast granskad 2025-12-12

Åk till toppen