Encephalitozoon cuniculi hos kanin

Smittämne och smittvägar

Encephalitozoon cuniculi (E. cuniculi) tillhör gruppen mikrosporidier och är en vanlig parasit hos kanin. Studier där antikroppar mäts i blodet visar att 6,6–73 procent av tamkaniner runt om i världen är positiva. Det stora spannet beror på vilken kaninpopulation som antikroppar har mätts hos. I den vilda kaninpopulationen är parasiten mindre vanlig, troligen tack vare att djuren inte lever lika tätt tillsammans.

Kaniner smittas genom förtäring av E. cuniculi-sporer via t.ex. smittat foder eller inandning av sporer. I honor som smittas under dräktighet kan smittan överföras till fostren.  I kroppen så tar sig parasiten via blodet till bland annat lever, njurar, lunga, hjärta och centrala nervsystemet (CNS). Omkring en månad efter infektion börjar kaninen utsöndra sporer i urinen och kan därmed infektera andra kaniner. Runt tre månader efter infektion så avtar utsöndringen. Efter det kan sporer utsöndras intermittent. Trots att E. cuniculi ger upphov till ett immunsvar så blir infektionen kronisk där infekterade individer kan utsöndra sporer intermittent utan att själva visa symtom på sjukdom. Sjukdomen kan även bryta ut om kaninen får nedsatt immunförsvar på grund av till exempel ålder, stress eller annan infektion.

E. cuniculi är en zoonos och kan infektera människor, det är dock ovanligt. De fall som är beskrivna rör människor som har ett kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av till exempel aids.

Symtom

Trots att parasiten kan spridas till många olika organ så är kliniska symtom främst kopplade till CNS, njurar eller ögon. Neurologiska symtom som kan ses är vestibulärt syndrom, halvsidesförlamning, beteendeförändringar och plötsligt insatt ataxi (svårighet att koordinera rörelser). Njursjukdom kan orsaka exempelvis ökad törst och urinering och avmagring. Hos kaniner som smittas i fosterstadiet infekterar parasiten ögats lins. När kaninen blir äldre kan linskapseln brista vilket orsakar uveit (inflammation i ögats åderhinna). Sekundära glaukom kan också utvecklas. Ofta är dessa ögonförändringar enkelsidiga. Smittas kaninen i fosterstadiet så förefaller det bara påverka ögon och inte andra organ. 

Diagnos

Den definitiva diagnosen encephalitozoonos, eller nosematos som sjukdomen ibland benämns, är svår att ställa på levande kanin. Eventuella symtom är inte unika för infektion med E. cuniculi utan kan även orsakas av andra sjukdomar. Sporer i urinen kan påvisas med PCR men risken för falskt negativa resultat är hög. Genom att påvisa antikroppar mot E. cuniculi kan man fastställa att kaninen varit infekterad med parasiten. Eftersom det är vanligt med symtomfria, kroniskt infekterade, seropositiva djur kan dock resultaten vara svårtolkade.

Det kan därför vara aktuellt att även utesluta andra potentiella orsaker till symtomen. Om inte antikroppar påvisas är sannolikheten låg att symtomen härrör från E. cuniculi. Hos kaniner med neurologiska symtom kan E. cuniculi uteslutas om två negativa antikroppstest tas med tre veckors mellanrum. Antikroppar som förs över från mamman till ungarna finns kvar hos ungarna i cirka fyra veckor.

Histologisk undersökning av vävnadsbitar kan användas som hjälp att ställa diagnos både genom att titta på vävnadsskador som är typiska för infektionen samt påvisande av sporer. Dock är graden av förändringar i organen inte korrelerade med klinisk bild. Kaniner med uttalade symtom kan ha lindriga organförändringar.

Behandling

I Sverige finns för närvarande inget läkemedel registrerat för behandling av E. cuniculi hos kanin. Fenbendazol förefaller dock enligt studier ha effekt mot parasiten och i England finns den registrerad för behandling av E. cuniculi med dosen 20 mg/kg en gång om dagen i 28 dagar. Även understödjande behandling kan vara aktuell. Behandling kan vara utmanande och det är inte alla kaniner som tillfrisknar trots behandling.

Sanering och desinfektion

Sporer som utsöndras från infekterade kaniner kan överleva upp till sex veckor i miljön vid en temperatur på 22°C och flera månader i svalare temperaturer. Sporerna överlever i tre månader i 10°C och i kortare tid ju högre vattentemperaturen är. För sanering av ytor kan sporer avdödas med 0,1% blekmedel i 10 minuter, 70 % etanol i 10 sekunder, 1 % väteperoxid i 30 minuter, 0,3 % formaldehyd och 1 % natriumhydroxid. Sporerna är känsliga för värme och utöver autoklavering kan sporerna även avdödas med kokning eller tvätt i 90°C.

Som alltid vid sanering ska allt material, burar, skålar, verktyg och liknande, först rengöras noga med rengöringsmedel och vatten tills all synlig smuts är borta. Smuts (till exempel gödsel) motverkar desinfektionsmedlet och mekanisk rengöring är därför mycket viktig. Därefter appliceras desinfektionsmedlet på ytorna och får verka enligt tillverkarens rekommendation.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din kanin. Om din kanin är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.