Fågelinfluensa – fågeljakt påverkas

Fågelinfluensasäsongen ligger tidigare och är allvarligare än föregående år och har ett samband med den kraftiga spridningen av fågelinfluensa i resten av Europa. I Sverige är det främst vitkindade gäss som har drabbats, men även andra gäss samt svanar, tranor och rovfåglar har smittats. Läs mer om smittläget för fågelinfluensa i SVA:s epidemiologiska lägesbild (se länkar nedan). Under den närmaste tiden finns risk att fågelinfluensavirus fortsätter att cirkulera bland vilda fåglar och SVA vill därför informera om smittskydd i samband med jakt.

Tecken på fågelinfluensa

Olika arter av vilda fåglar är olika mottagliga för fågelinfluensa och sannolikheten att de infekteras, respektive blir sjuka eller dör varierar stort mellan arter. Andfåglar kan bära på fågelinfluensaviruset och smitta andra arter utan att själva bli sjuka. Hönsfåglar såsom fasaner och rapphöns är betydligt känsligare med högre risk för sjukdom och dödsfall. Exempel på kliniska symtom som kan noteras är nedsatt allmäntillstånd och neurologiska symtom där de kan få okoordinerade rörelser, förlora flygförmågan eller röra sig i cirklar.

Minska smittspridningen med god hygien 

Fågelinfluensavirus utsöndras i träck och det kan också finnas virus i fjäderdräkten. Virus kan överleva i vatten och i miljön, särskilt under den kallare årstiden. Fågelinfluensa kan spridas genom direkt kontakt mellan fåglar, men också indirekt genom att man för med sig virus från en plats till en annan på skor, kläder eller utrustning. För att minska risken för smittspridning rekommenderar SVA att man inte jagar fågel i områden där det är pågående sjuklighet och dödlighet bland vilda fåglar.

Du kan bidra till att begränsa smittspridning till tama fåglar, utsatta bestånd och andra vilda fåglar genom att tänka på smittskyddet i samband med jakt och annan hantering av utsatta fåglar. 

• Mellan besök på fågeltäta platser: Tänk på att noggrant tvätta både utrustning, kläder, skor och eventuella hundar som används vid fågeljakt.
• För den som har egna fjäderfän hemma eller om man åker mellan olika gårdar och områden för att jaga eller hjälpa till vid fågeljakt är noggrann rengöring extra viktigt efter fågeljakt.
• Om man ska besöka en större fjäderfäbesättning gäller strikta smittskyddsrutiner enligt gårdens instruktioner, då bör fullständigt kläd- och skoombyte genomföras. 

Vid fynd av döda eller sjuka vilda fåglar

Rapportera gärna sjuka eller döda vilda fåglar på rapporteravilt. Om SVA också vill ha in fågeln för undersökning kontaktas rapportören.

• Dessa fåglar kan vara smittsamma och därför är det viktigt att inte ta med vilda fåglar med symtom som kan tyda på fågelinfluensa till en veterinärklinik eller viltrehabilitering.

Vid hantering av självdöda, vilda fåglar ska direktkontakt undvikas. Använd handskar (av engångstyp eller som tvättas efter användning), eller vräng en plastsäck/plastpåse om djuret, Tänk på god hygien och att hantera materialet i väl ventilerat utrymme, gärna utomhus. 

Om du hanterat fågel med konstaterad fågelinfluensa 

Det finns många olika varianter av fågelinfluensa. Risken att den högpatogena fågelinfluensa som har förekommit i Europa under de senaste åren skulle kunna smitta människa bedöms vara låg. Fågelinfluensa är inte en livsmedelsburen smitta och viruset dör vid upphettning. Den typ av H5N1 fågelinfluensa som konstaterats i Sverige och Europa under 2025 ska inte förväxlas med den H5N1 som påvisades i Sverige 2006–2007 som innebar högre risker för människor.

Om du upplever luftvägssymtom efter att hanterat en fågel med konstaterad fågelinfluensa rekommenderar folkhälsomyndigheten att du ska ta kontakt med vården. Det är viktigt att du då också säger att du hanterat fågel med fågelinfluensa. 

Låg risk för hundar 

Vad gäller hundar är risken låg att de ska smittas och bli sjuka av fågelinfluensa. Det krävs troligen en relativt hög smittdos för att infektera hundar vilket de exempelvis skulle kunna få om de äter delar av en fågel som dött av viruset. Hundar kan dock också infekteras utan att visa symtom vilket har beskrivits i andra länder, därför bör man undvika att hundar tar/äter självdöda och sjuka fåglar. 
I områden där fågelinfluensa sprids och orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet bland vilda fåglar rekommenderas att hundar hålls kopplade. 

• Om din hund skulle bli sjuk och har varit i kontakt med fåglar i ett område där fågelinfluensa har konstaterats, är det viktigt att du meddelar veterinären detta.

För däggdjur generellt gäller att de kan smittas av fågelinfluensa och smittspridning sker då framför allt genom nära kontakt. Smittade däggdjur kan precis som fåglarna få symtom från luftvägarna eller från centrala nervsystemet. I Sverige har smittan konstaterats hos till exempel rävar som troligt infekterats när de ätit smittade vilda fåglar. SVA känner inte till några fall av fågelinfluensa på hund i Sverige, men i till exempel Kanada finns ett fall beskrivet gällande en hund som ätit stora delar av en infekterad gås.

Rapportera om du ser sjuka eller döda fåglar

Genom att rapportera förekomst av sjuka och döda fåglar på rapporteravilt.sva.se och att vid behov skicka in döda fåglar till SVA hjälper man till i arbetet med att bedöma risken för fågelinfluensa i olika regioner och samtidigt bidrar man till SVA:s övervakning av andra sjukdomar.

Vid frågor är ni välkomna att kontakta SVA på 018-67 40 00.