Frågor och svar om fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en av de allvarligaste sjukdomarna som finns hos fjäderfä. Den orsakas av fågelinfluensavirus. Fågelinfluensa delas in i högpatogen form och lågpatogen form beroende på deras sjukdomsframkallande förmåga på fjäderfä. I dessa frågor och svar avser benämningen fågelinfluensa högpatogen fågelinfluensa.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Vid ett utbrott av högpatogen fågelinfluensa är det ofta många fåglar som dör akut, eventuellt i kombination med symtom i form av nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit, neurologiska symtom, symtom från luftvägarna och diarré. Du kan läsa mer om kliniska tecken på sjukdom här. 

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Fågelinfluensavirus utsöndras i träcken från smittade fåglar. Det kan smitta både direkt via nära kontakt eller indirekt genom till exempel kläder, skor eller utrustning. Du kan läsa mer om hur viruset sprids här.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Hur väl viruset kan överleva i miljön beror på olika faktorer såsom den ursprungliga mängden virus, temperatur, exponering för solljus och närvaron av organiskt material. Du kan läsa mer om virusets förmåga att överleva här. 

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

För att påvisa virus eller virusarvsmassa analyseras organprov från döda fåglar. Alternativt kan svabbprover från svalg och kloak, både från levande och döda fåglar, användas för att identifiera viruset. PCR-teknik är den främsta metoden för att detektera virusets arvsmassa och är det som används på SVA. Serologiska analyser, det vill säga detektion av antikroppar, är också ett värdefullt verktyg och används inom fågelinfluensaövervakningen för att identifiera tidigare infektioner hos fåglar.
 
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Ja, även däggdjur kan smittas av fågelinfluensa och i Sverige har viruset påvisats hos vilda däggdjur så som räv, säl, utter och tumlare. Internationellt har sjukdomsfall och dödsfall på grund av fågelinfluensa påvisats även hos sällskapsdjur, främst hos katt, men det finns även rapporter om enstaka fall på hund. Fågelinfluensa har även fått stor spridning bland pälsdjur i Finland och mjölkkor i USA. 

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Det är ovanligt att människor smittas med den variant som finns hos vilda fåglar i nuläget. Smittöverföring har oftast skett vid nära långvarig kontakt med sjuka fåglar och djur, eller deras avföring och kroppsvätskor. De flesta fall har rapporterats från Sydostasien där nära kontakt med fjäderfä är vanligare. Du kan läsa mer hos Folkhälsomyndigheten om fågelinfluensa hos människor. 

Källa: Folkhälsomyndigheten

Om du får influensaliknande symtom och också har varit i kontakt med sjuka eller döda fåglar så bör du kontakta vården. Informera då vården om att du har varit i kontakt med sjuka eller döda fåglar.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Nej, fågelinfluensa är inte en livsmedelsburen smitta och viruset dör vid upphettning. 

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

SVA är en beredskapsmyndighet med expertkunskap inom bland annat mikrobiologi, djursjukdomar, diagnostik och provtagning, epidemiologi, viltsjukdomar, patologi, sjukdomsövervakning och riskvärdering. I sjukdomsutbrott av detta slag ger SVA kunskapsstöd i form av epidemiologiska lägesbilder, riskbedömningar; bedömning av sjukdomsmisstankar; provtagningsinstruktioner och smittskyddsrekommendationer. SVA arbetar nära Jordbruksverket i dessa frågor och bidrar även med expertkompetens inom smittspårning och eventuella saneringsfrågor samt kan ge förslag på riskhantering.  SVA organiserar, analyserar och kommunicerar övervakning av fågelinfluensa hos vilda fåglar.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Övervakning för fågelinfluensa hos tamfågel baseras i första hand på klinisk övervakning i fjäderfäflockar, dvs att djurägare reagerar på kliniska symptom eller ökad dödlighet och tar kontakt med en veterinär. Det bedöms vara en känslig övervakningsmetod då infektion snabbt orsakar ökad dödlighet hos de flesta fågelarter, med undantag för andfåglar. 

Sedan 2003 görs även en serologisk övervakning (undersökning av antikroppar mot viruset) för eventuell förekomst av fågelinfluensavirus (subtyp H5 och H7) inom ramen för ett EU-gemensamt övervakningsprogram. Andfåglar som ankor, gäss och gräsänder övervakas även med provtagning för att påvisa virus eftersom dessa arter inte alltid visar tydliga symtom på sjukdom. Programmet styrs sedan 2021 av en EU-förordning som anger riktlinjer för utformning av riskbaserad övervakning på nationell nivå.

Övervakning av vilda fåglar baseras på fynd, rapportering och provtagning av självdöda eller sjuka och avlivade djur. SVA uppmanar allmänheten att rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda fåglar och ett urval av dessa tas sedan in för analys. SVA:s viltveterinärer begär in fåglar baserat i första hand på rapporter som kommer in till rapporteravilt.sva.se. Mellan 400–500 vilda fåglar undersöks årligen. SVA har sedan programmet startade planerat, skött administrationen och undersökt samtliga prover från fjäderfä inom programmet, allt på uppdrag av Jordbruksverket. Läs mer om övervakningen i sjukdomsrapporten Smittläget i Sverige för djursjukdomar och zoonoser. Här ser du aktuellt smittläge för fågelinfluensa. 

Sverige deltar även i ett pilotprojekt för att etablera ett övervakningssystem på EU-nivå för fågelinfluensa. Projektet fokuserar på övervakning av vilda, till synes friska fåglar. Läs mer om övervakningen och ta del av resultaten här: https://sentinelwildbirds.lnu.se/

Även för däggdjur genomförs en övervakning av fågelinfluensa inom EU-projektet OH4Surv där ett urval av sjuka eller döda vilda däggdjur (mårddjur, rävar, lodjur och marina däggdjur) som kommer in till SVA för obduktion provtas. Även sällskapsdjur som uppvisar kliniska symtom som kan överstämma med fågelinfluensa provtas om det bedöms relevant. 

SVA följer även omvärldsläget kontinuerligt. 

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Vid ett utbrott av högpatogen fågelinfluensa är det ofta många fåglar som dör akut, eventuellt i kombination med symtom i form av nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit, neurologiska symtom, symtom från luftvägarna och diarré. 

Du kan läsa mer om kliniska tecken på sjukdom här.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Fågelinfluensa lyder under epizootilagen. Om man misstänker att djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man ska stalla in misstänkt smittade djur och alla andra djur i samma flock om det är möjligt. Inga djur, ägg eller andra djurprodukter får lämna anläggningen förrän en veterinär tagit över fallet. Bekämpningen styrs av ett EU-gemensamt bekämpningsförordning, vilket innebär att det finns mycket noggrant reglerat vilka åtgärder som skall vidtas då fågelinfluensa misstänks eller har konstaterats. Lagstiftningen innebär också att det inte är tillåtet att vaccinera mot fågelinfluensa i Sverige.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Fågelinfluensaviruset kan finnas hos vilda fåglar och därför är det viktigt att förhindra kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfä. Smittade fåglar utsöndrar virus via luftvägarna och i träcken vilket kan bidra till en hög virusmängd i miljön. Smittan kan även spridas mellan fjäderfäanläggningar genom både direkt och indirekt kontakt, exempelvis via transporter av levande djur, fordon och besökare. 

Du kan läsa mer om hur du kan skydda dina höns här.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Den kliniska bilden som rapporterats hos drabbade katter och hundar är kraftigt nedsatt allmäntillstånd samt neurologiska och respiratoriska symtom. De djur som har diagnosticerats har varit svårt sjuka och många har dött eller avlivats. Liknande kliniska symtom har rapporterats på vilda djur. Du kan läsa mer om fågelinfluensa hos däggdjur här.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Vad gäller hundar är risken låg att de ska smittas och bli sjuka av fågelinfluensa. Det krävs troligen en relativt hög smittdos för att infektera hundar vilket de exempelvis skulle kunna få om de äter delar av en fågel som dött av viruset. Hundar kan dock också infekteras utan att visa symtom vilket har beskrivits i andra länder, därför bör man undvika att hundar tar/äter självdöda och sjuka fåglar. 
I områden där fågelinfluensa sprids och orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet bland vilda fåglar rekommenderas att hundar hålls kopplade. Om din hund skulle bli sjuk och har varit i kontakt med fåglar i ett område där fågelinfluensa har konstaterats, är det viktigt att du meddelar veterinären detta.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

För däggdjur generellt gäller att de kan smittas av fågelinfluensa. Smittspridning sker då framför allt genom nära kontakt. Det rekommenderas därför att försöka hålla katter borta från döda fåglar, och att inte utfodra katter med rått fjäderfäkött.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Fågelinfluensa lyder under epizootilagen. Om man misstänker att djur drabbats av sjukdomen måste du kontakta SVA eller Jordbruksverket.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Kontakta epizootijouren på SVA för att diskutera eventuell provtagning. Du kan läsa mer om fågelinfluensa hos sällskapsdjur här.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Vad gäller hundar är risken låg att de ska smittas och bli sjuka av fågelinfluensa. Det krävs troligen en relativt hög smittdos för att infektera hundar vilket de exempelvis skulle kunna få om de äter delar av en fågel som dött av viruset. Hundar kan dock också infekteras utan att visa symtom vilket har beskrivits i andra länder, därför bör man undvika att hundar tar/äter självdöda och sjuka fåglar.

I områden där fågelinfluensa sprids och orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet bland vilda fåglar rekommenderas att hundar hålls kopplade. Om din hund skulle bli sjuk och har varit i kontakt med fåglar i ett område där fågelinfluensa har konstaterats, är det viktigt att du meddelar veterinären detta.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

I områden där det är pågående sjuklighet och dödlighet bland vilda fåglar avråder SVA från fågeljakt,eftersom det kan bidra till ökad smittspridning till vilda och tama fåglar. 

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Om du jagat i ett område där fågelinfluensa konstaterats är det viktigt att du minimerar risken för smittspridning till tama fåglar, utsatta bestånd och andra vilda fåglar genom att tänka på smittskyddet i samband med jakt och annan hantering av utsatta fåglar. Tänk på att noggrant tvätta både utrustning, kläder, skor och eventuellt bada hundar som används vid fågeljakt mellan besök på fågeltäta platser. Om du har egna fjäderfän hemma eller om du åker mellan olika gårdar och områden för att jaga eller hjälpa till vid fågeljakt är noggrann rengöring extra viktigt efter fågeljakt. Om du ska besöka en större fjäderfäbesättning gäller strikta smittskyddsrutiner enligt gårdens instruktioner och fullständigt kläd- och skoombyte bör genomföras. 

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

Om du hittar en sjuk fågel ska du inte försöka ta hand om den själv utan lämna den där du ser den. Ta inte med fågeln till en veterinär eller en viltrehabiliterare. SVA vill gärna få in rapporter om fynd av sjuka vilda fåglar för att öka kunskapen om smittläget för fågelinfluensa och andra sjukdomar hos vilda fåglar. Använd formuläret rapporteravilt.sva.se så blir du vid behov kontaktad med instruktioner om hur du kan skicka in döda vilda fåglar till SVA för undersökning.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt 

SVA vill gärna få in rapporter om fynd av sjuka döda vilda fåglar för att öka kunskapen om smittläget för fågelinfluensa och andra sjukdomar hos vilda fåglar. Använd formuläret rapporteravilt.sva.se så blir du vid behov kontaktad med instruktioner om hur du kan skicka in döda vilda fåglar till SVA för undersökning.

Om fågeln hittas på en olämplig plats och beroende på var fågeln ligger kan du också göra något av följande: 

• låt fågeln ligga kvar,
• gräv ner fågeln så att inga andra djur kommer åt den,
• förpacka dem i dubbla plastpåsar som är väl tillknutna och
• lägga dem i vanliga soporna för brännbart eller
• kontakta din kommun om du bedömer att kropparna bör samlas in men du inte kan göra det själv.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt