Bison

Visenten fanns förr viltlevande i Sverige, men anses ha utrotats redan under förhistorisk tid. Nu finns visenter i flera djurparker och hägn i Sverige. De flesta privata buffelbesättningar håller dock amerikansk bison. Syftet med djurhållningen är turism, köttproduktion och avel. Antalet besättningar som håller bison har ökat under senare år och nu finns ett tiotal i Sverige.

Hållning av amerikansk bison är en förhållandevis ny produktionsform i Sverige och alla djur härstammar från införslar från Europa. De flesta svenska bisonbesättningarna har anslutit sig till Gård&Djurhälsans organiserade hälsokontroll, vilket innebär att det finns förutsättningar för att övervaka infektionssjukdomar som inte förekommer i Sverige, till exempel tuberkulos och paratuberkulos.

Sjukdomar hos visent och amerikansk bison

Bison är generellt sett friska djur, men anses känsliga för betesparasiter vilket kan leda till avmagring och diarré. Bison anses mer känsliga för parasiter än nöt och de bygger heller inte upp samma immunitet med åldern som nötkreatur gör. Rundmaskar (Trichostrongylider, Nematodirus), stora och lilla leverflundran, lungmask och koccidier har påvisats hos svenska bison. En ny spolmasksort, Toxocara vitulorum, som aldrig tidigare hade påvisats i Sverige, hittades år 2007 på en bisonkalv.

Enligt Gård&Djurhälsan är parasitorsakade löpmagsinflammationer den vanligaste orsaken till dödsfall hos svenska bison. Permanenta hägn med begränsad möjlighet till betesrotation anses vara en viktig orsak till parasitproblemen i Sverige. Stora leverflundran anses vara ett stort problem bland vilda visenter i Polen. Vidare är bison mycket känsliga för elakartad katarralfeber och fårbesättningar bör inte ligga närmare än 1 kilometer från ett bisonhägn. 

De flesta infektionssjukdomar som förekommer hos andra idisslare kan också drabba bison. Internationellt nämns till exempel lunginflammation orsakad av såväl lungmask som pasteurella, mykoplasma och olika respiratoriska virus, anaplasma, infektiös keratokonjunktivit och kalvdiarré. Amerikansk bison är mycket känsliga för brucellos och visenter för tuberkulos och mul- och klövsjuka. På kontinenten har hög dödlighet på grund av blåtunga (BTV 8) rapporterats. Antikroppar mot Coxiella burnetii (q-feber) var vanliga i en polsk undersökning av visenter. En svensk bisonbesättning drabbades av ett stort abortutbrott, men varken coxiella eller något annat agens som ingår i abortpaketet för idisslare kunde identifieras.

Ett särskilt problem hos visenttjurar är en nekrotisk inflammation i förhud och penis, nekrotiserande balanospostit (necrotic pizzle rot). Orsaken är inte helt känd men den kan leda till nedsatt fertilitet samt djurvälfärdsproblem på grund av smärta, svårigheter att urinera samt att penis kan trilla av (självamputation). Både vuxna tjurar och kalvar kan drabbas. Det finns ingen behandling och sjukdomen leder till döden/avlivning. Balanopostit har inte rapporterats i Sverige hos bison, men hos andra idisslare. Hos bagge och tjur leder balanopostit oftast inte till allvarliga symtom utan är lindrig och med övergående symtom. 

Amerikansk bison kan utgöra ett hot mot vår europeiska visent genom att mottagligheten för vissa sjukdomar kan skilja sig mellan de båda arterna och att amerikansk bison kan bära på smittor som är främmande för visenterna. Dessutom kan amerikansk bison utgöra ett genetiskt hot mot visenten.

Bison är ett utpräglat flockdjur och en individ som visar tecken på sjukdom är oftast mycket sjuk och kan vara svår att behandla. Det bästa är därför att förebygga sjukdom med goda rutiner för utfodring, bete, avmaskning, gruppering och inköp av djur.

Hälsoråd för bison

Anslut besättningen till Gård&Djurhälsans bisonprogram
Ta regelbundna träckprover och avmaska strategiskt samt planera beten, överbelägg inte och mocka beteshagar. 
Köp helst inte in djur, men om det är nödvändigt bör inköpta djur stå i gårdsisolering i minst fyra veckor.

Om djur köps in bör de i första hand komma från Sverige (och helst från närområdet). Om djur köps från utlandet bör kontakt tas med Svenska djurbönders smittskyddskontroll.
Obducera alla döda djur.
Vaccinera mot blåtunga.
Utfodra med näringsanalyserat grovfoder.
Ge mineraler och vitaminer.