”Citizen surveillance” - övervakning av stickmyggor med all-mänhetens hjälp

Det finns idag ett ökat behov av övervakning av stickmyggor. Flera myggburna sjukdomar har ökat sin utbredning norrut. West Nile virus, som drabbar fåglar hästar och människor, finns i Tyskland upp till Östersjön, och Danmark hade under 2024 sitt första utbrott av Usutuvirus med ett stort antal döda fåglar. De här sjukdomarna är direkt kopplade till klimatförändringen genom att ett varmare klimat ökar risken för smittspridning. Det finns också ett problem med att både invasiva och inhemska stickmyggor sprider sig norrut. Under 2023 gjordes de första fynden av asiatisk tigermygga i Sverige och 2016 påträffades nilfebersmyggan för första gången. Det är klimatförändringen som ger de här arterna ökade möjligheter att etablera sig i Sverige. Spridningen av dessa myggor riskerar att orsaka nya myggbesvär då arterna ofta är antropofila och vanliga i periurbana områden. På sikt kan dessa arter också bli viktiga vektorer för flera allvarliga sjukdomar som dengue, chikungunya och West Nile, som de sprider i kontinentala Europa.

Eftersom Sverige är stort och det finns myggor överallt, så är det svårt att med anställd personal övervaka hela landet. Det finns därför behov av en decentraliserad övervakning. Ett kostnadseffektivt sätt att övervaka stickmyggor är genom att engagera allmänheten. Ju mer data och ju längre dataserier som samlas in desto bättre. Det är därför av stor vikt att projektet kan komma igång så snart som möjligt.

Projektets mål är att underlätta övervakningen genom ett citizen science projekt, där allmänheten får skicka in myggor till SVA för artbestämning och rapportering till Artportalen. Projektet avser att bygga upp en infrastruktur för hjälp med artbestämning och rapportering så att fler kan bidra till övervakningen. Eftersom det är ganska svårt att artbestämma stickmyggor korrekt, och vi har sett i andra projekt att det finns en vilja hos allmänheten att delta i den här typen av citizen science, så tror vi att det här skulle kunna vara ett bra sätt att samla in information. I Tyskland har man sedan 2012 framgångsrikt drivit ett liknande projekt (Mückenatlas https://mueckenatlas.com/) där man fått stort engagemang från allmänheten. Vi tänker oss att de myggor som skickas till SVA för artbestämning artbestäms antingen med morfologiska eller molekylära metoder, beroende på vad som är enklaste sättet att bestämma individen till artnivå.

Ytterligare ett mål är att ge en samlad bild av myggfynden i Sverige genom att sammanställa alla SVA:s myggfynd från de senaste 15 åren och ladda upp dem till Artportalen. Det kommer att göra att vi får en bättre samlad bakgrundsbild av var olika myggarter finns, samt att informationen blir tillgänglig för allmänheten. Det samlade datasetet kommer sedan att användas för att modellera utbredning av myggarter som kan sprida smitta och att hitta områden med förhöjd risk för smittspridning.

Projektet vill också förbättra hur rapporterad data presenteras för att kunna öka engagemang och vara användbar vid riskbedömningar av smittskydd, både humanmedicinskt och veterinärt.

För att snabbare hitta invasiva stickmyggor, som redan nu rapporterats i Sverige och som kan förväntas etablera sig, är medborgarrapportering ett kostnadseffektivt redskap. I detta projekt hoppas vi kunna skapa den infrastruktur som behövs för att långsiktigt kunna driva denna.