Stoppa smittspridning av Mycoplasma bovis för friskare kalvar

Under de senaste 15 åren har allt fler nötkreatursbesättningar i Sverige drabbats av Mycoplasma (M.) bovis, särskilt i form av lunginflammation hos kalvar i ungnötsbesättningar. Förutom lunginflammation kan M. bovis även orsaka ledinflammation och juverinflammation. Upprepad provtagning med analys av antikroppar i mjölk från ett fåtal kor, samt tankmjölk, visar besättningens status. Att hålla sig uppdaterad om M. bovis-läget i besättningen kan förhindra smittspridning både mellan gårdar och inom gården från kor till kalvar.

Mjölk från svenska gårdar analyserades

Syftet med avhandlingen "Mycoplasma bovis in Swedish dairy herds" var att öka kunskapen M. bovis hos svenska mjölkgårdar samt hur man kostnadseffektivt kan testa för smittan. I en första studie analyserades tankmjölk från alla Sveriges mjölkbesättningar. Analys av antikroppar visade om en besättning hade en aktuell eller nyligen genomgången infektion. Totalt var 4,8 procent av gårdarna antikroppspositiva, men det var stor regional variation. Ingen av gårdarna i norr hade antikroppar medan tjugo procent av gårdarna längst i söder svarade positivt.

Tre efterföljande studier omfattade 149 större mjölkgårdar i södra Sverige. Tankmjölksprover och individuella mjölkprover från förstakalvare samlades in fyra gånger under två år (2019–2021). På 35 gårdar gjordes även gårdsbesök där prover togs från kalvar och äldre kor.

Högre kalvdödlighet och sämre mjölkproduktion

Resultaten visade att gårdar med antikroppar hade högre dödlighet bland kalvar och ungdjur. Antikroppspositiva kor producerade i genomsnitt 404 kg mindre mjölk per laktation (mjölkperiod) än antikroppsnegativa kor. 

Flera riskfaktorer identifierades, bland annat större besättningar och inköp av djur. Införsel av djur och kontakt med andra gårdar pekades ut som de viktigaste smittvägarna. Anslutning till smittskyddsprogrammet "Smittsäkrad besättning" minskade risken. 

Studierna visade att gårdar med positiv tankmjölk ofta förblev positiva, medan gårdar med endast positiva förstakalvare varierade mer över tid. Att testa ett fåtal förstakalvare ökade sannolikheten att upptäcka smittade gårdar med 50 procent. Antikroppar var vanligare hos kor än kalvar, vilket tyder på att smittan ofta introduceras i kogruppen. På flera gårdar kunde smittspridningen från kor till kalvar stoppas genom att separera kalvar och kor. Det framkom även att det var mer effektivt att kombinera tankmjölksprov med prover från individuella kor för att upptäcka infektion.

Kontrollprogram kan ge bättre smittskydd och provtagning

Avhandlingen visar att ett frivilligt kontrollprogram, med fokus på bättre smittskydd och provtagning, är både möjligt och kostnadseffektivt. Minskad spridning av M. bovis är viktig särskilt för kalvhälsan, som i sin tur påverkar hela djurets livslånga produktion. Ett starkare smittskydd gynnar dessutom djurvälfärden, minskar behovet av antibiotika och stärker gårdarnas ekonomi.