Långsiktig övervakning nyckeln för marina däggdjur

SVA:s hälso- och sjukdomsövervakning av marina däggdjur sker i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet (NRM), och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Övervakningen samlar data som är viktig för att följa arterna och respektive populations bevarandestatus.

Bifångst en av de vanligaste dödsorsakerna

53 marina däggdjur undersöktes på SVA under året, varav 19 tumlare, 33 sälar och en Sowerbys näbbval. De vanligaste dödsorsakerna för tumlare var bifångst i fiskenät. Hos både tumlare och sälar hade flera individer dött av smittsamma sjukdomar som lunginflammation, leversvikt och allmäninfektioner.

– Övervakningen bidrar till att kartlägga dödsorsaker och hur mänskliga aktiviteter påverkar, men eftersom antalet djur är så begränsat behövs en långsiktig övervakning med många undersökta djur för att kunna tolka mönster kring dödsorsakerna, säger Moa Naalisvaara Engman, marinbiolog på SVA.

Döda gråsälskutar undersöktes under fältbesök

Våren 2025 gjorde SVA och NRM ett fältbesök i Stockholms ytterskärgård. Det berodde på rapporter om fler döda och sjuka gråsälskutar längs med Östersjökusten i Södermanlands och Stockholms län. Kutarna bedömdes dock ha dött av vanliga dödsorsaker för kutar som föds på klipphällar, exempelvis svält, drunkning, andnöd eller otillräckligt utvecklade luftvägar samt allmäninfektion. Man kunde utesluta något smittsamt sjukdomsutbrott.

– Dödligheten varierar mycket mellan olika kolonier, och är främst kopplad till miljön. Sälar som föds på skär och stränder har högre dödlighet än de som föds på packis. De flesta av Östersjöns gråsälar föder sina kutar på ett fåtal öar, vilket gör populationen mer sårbar, säger Moa Naalisvaara Engman.

Leverflundra finns hos alla sälarter

Under 2025 fick SVA rapporter om totalt 602 döda sälar. Fyra knubbsälar och en gråsäl hade dött till följd av utmärgling, en vanligt förekommande dödsorsak främst hos yngre individer. Därtill konstaterades fyra yngre sälar från Östersjön med kraftig infektion av leverflundra, där tre hade dött av leversvikt till följd av infektionen.

– Leverflundra är en parasit som har karpfiskar som mellanvärd och kan starkt påverka unga kutar hos alla tre sälarter (knubbsäl, gråsäl och vikare). Vi har hittat den här parasiten hos alla tre sälarter mellan 2020–2025 (gråsäl, knubbsäl och vikare), säger Moa Naalisvaara Engman.

Fler sälar behövs för bättre övervakning

Under 2025 har fyra vikare samlats in och undersökts, vilket är många jämfört med tidigare år. Två påträffades relativt långt söderut i landet: i Sollentuna och Oskarshamn.

– Vi behöver få in fler vikare och sälar, främst längs med norrlandskusten. Det skulle ge oss en bredare nationell täckning i övervakningen – och mer specifikt bättre övervakning av hälsa, dödsorsaker och sjukdomar hos alla sälarter, säger Moa Naalisvaara Engman.

Färre tumlare rapporterades

Under 2025 rapporterades färre tumlare som strandade (93) eller bifångade (1 ), jämfört med tidigare år. Därmed har ett lägre antal (17) samlats in för undersökning jämfört med tidigare år.

– Flera av de inrapporterade tumlarna var i för dåligt skick för att undersökas, säger Moa Naalisvaara Engman.

Förlossningskomplikationer har påvisats under året, där både en vuxen tumlarhona och två kalvar dött med anledning av detta. Det är okänt varför, men miljögifter kan vara inblandade. Naturhistoriska riksmuseet har provtagit tumlarna för vidare undersökning.