Smittor bland svenska hästar – hur ser läget ut?

Gittan Gröndahl redogör för aktuella övervakningsprojekt i Sverige. Hur är smittläget för nya och gamla smittor? Hur kan hästar och verksamheter skyddas? Det kan gälla kvarka, hästinfluensa, hästcorona, den smittsamma livmoderinflammationen CEM, fästingburna TBE och Anaplasma, virusen EHV-1 och EHV-4, det myggburna West Nile virus och parapoxviruset som kan ge smittsam mugg. Ger smittan alltid symptom? Finns det vacciner, och fungerar de?

– Ju mer vi åker omkring med våra hästar, desto större är risken att en smitta kommer in i stallet. En del smittor överförs också av myggor eller fästingar i hagen, något som ökar med klimatförändringarna. Vilande smittämnen kan blossa upp till följd av stress eller annan påfrestning. Jag ser fram emot att delta på det nyttiga initiativet med Kunskapsscenen, säger medverkande Gittan Gröndahl, statsveterinär på SVA.

Nya och gamla smittor i nya landsdelar

Ett av de projekt vid SVA som lett till avgörande insikter är en baslinjestudie* av svenska hästar i olika delar av landet.

– Bakterien Anaplasma som sprids med fästingar hos hästar har haft en stark frammarsch, nu ser vi att över hälften av testade hästar har exponerats, och det är allt mer vanligt längre norrut än tidigare, säger Gittan Gröndahl. Hästar kan få hög feber och svullna ben av akut infektion, men många klarar sig också utan symptom. 

En annan fästingburen infektion, viruset som kan ge hjärnhinneinflammationen TBE hos människa, smittar också ofta hästar, enligt SVA:s nya studier. Baslinjestudien visade också hur vanligt det är att hästar av olika raser i landet har exponerats för luftvägsvirusen EHV-1 och EHV-4 och den fruktade kvarkan. I en riktad studie av islandshästar påvisades CEM-bakterien som ger smittsam livmoderinflammation.

SVA vill överföra kunskaperna från forskning och övervakning till hästägare. De kan då fatta beslut kring hur de ska minimera smittrisker, och utforma vaccinprogram som är anpassade för sina hästar, tillsammans med sin veterinär.

* Baslinjestudie innebär att fastställa ett grundläge, som det sedan går att se förändringar ifrån.