Svenska rovdjur mår bra

Alla rovdjur som hittas döda, avlivas eller fälls under skyddsjakt och licensjakt ska skickas till SVA. Här undersöks djuren, data och prover samlas in och används sedan inom hälsoövervakning, rovdjursförvaltningen och forskning. Ifjol registrerade SVA totalt 687 hela kroppar eller delar av stora rovdjur: 434 björnar, 171 lodjur, 22 järvar och 60 vargar. Utifrån undersökta djur anses populationerna generellt ha ett gott hälsoläge.

– Genom att ta prover och samla data från döda rovdjur kan vi övervaka hälsan och förekomsten av olika sjukdomar inom populationerna. Vi kan upptäcka trendbrott i god tid och bidra till en hållbar förvaltning, säger Emma Höök, biolog vid SVA.

Skabb hos lodjur vanligaste sjukdomen

Den vanligaste sjukdomen bland de undersökta rovdjuren var skabb. Lodjuren var mest drabbade, både av rävskabb, som drabbar huden, och öronskabb. Nio av de undersökta lodjuren och tre av vargarna hade rävskabb.

– Rävskabb hos lodjur har en tydlig negativ inverkan på hälsan och infektionen verkar ofta leda till svält och död. Rävskabb är vanligare i södra och mellersta Sverige, bland annat på grund av mildare klimat samt en högre rävtäthet, som bidrar till en ökad smittspridning, berättar Emma Höök.

Tarmparasiter vanligt bland lodjur

Andra typer av parasiter förekom också bland rovdjuren. Fem av björnarna som undersöktes 2025 hade tarmparasiter. Hos 86 av de undersökta lodjuren hittades band- och/eller spolmask.

– Tarmparasiter är särskilt vanligt hos lodjur, men förekommer väldigt sällan hos järv. Till skillnad från rävskabb, så verkar tarmparasiter inte ha någon större inverkan på djuret så länge det finns gott om mat och djuret inte drabbas av andra sjukdomar, säger Emma Höök.

Har du hittat ett dött rovdjur?

Det är länsstyrelsen och polismyndigheten som har ansvaret att skicka in döda rovdjur till SVA. Om du som privatperson hittar ett dött rovdjur ska du kontakta polisen.

Läs mer i rapporten Stora Rovdjur 2025