Adenovirusorsakad muskelmagserosion hos fjäderfä

Symptom och sjukdomsförlopp

Adenovirusorsakad muskelmagserosion förekommer framför allt hos kycklingar, dvs. unga individer. Sjukdomen orsakar inte alltid symptom, utan skadorna kan upptäckas först vid slakt. Om symptom uppvisas är de ofta ospecifika:

• Nedsatt tillväxt
• Nedsatt foderkonsumtion
•  Ojämn storlek på kycklingarna i flocken
• Ökad gallring
• Ökad dödlighet i flocken kan förekomma

Orsak

Det finns olika arter av adenovirus som förekommer hos fjäderfä (benämns Fowl Adenovirus, FAdV) och det FAdV som orsakar muskelmagserosion tillhör arten Aviadenovirus ventriculi (serotyp 1). Viruset kan spridas från föräldradjur via ägg till kycklingar, men även direkt mellan kycklingar. Mellan kycklingarna sprids viruset framför allt genom att de får i sig träck från smittade fåglar. Viruset kan också spridas med kontaminerad utrustning. 
Muskelmagserosion kan ha andra orsaker än infektion med Aviadenovirus ventriculi, till exempel skadliga ämnen i fodret såsom mykotoxiner.

Förekomst

Muskelmagserosion orsakat av adenovirus rapporterades första gången 2001 i Japan och sedan dess har sjukdomen rapporterats från framför allt Europa och Asien. Det är huvudsakligen slaktkyckling som drabbas, men fall hos värphöns har beskrivits i bland annat Polen och Storbritannien. Det är inte känt hur hög förekomsten är i Sverige, men det finns rapporterade utbrott av adenovirusorsakad muskelmagserosion hos slaktkyckling. 

Provtagning och diagnostik

Diagnosen muskelmagserosion ställs genom obduktion och mikroskopisk undersökning. Hos drabbade djur ses sår på insidan av muskelmagen (bild 1). Påvisande av FAdV kan göras med PCR-teknik i vävnadsprover från till exempel muskelmage och blindtarmstonsiller. Artbestämning sker genom DNA-sekvensering.

Åtgärder och rekommendationer

Behandlingsmöjligheter och kommersiellt tillgängligt vaccin saknas.

Förebyggande arbete

Välfungerande smittskyddsrutiner bidrar till att förhindra infektion med adenovirus.