Duvpest

ANMÄLNINGSPLIKTIG SJUKDOM ZOONOS

Duvpest orsakas av aviärt paramyxovirus typ 1 och drabbar vilda duvor. Andra vilda fåglar så som skarvar och hönsfåglar kan drabbas. När fjäderfä eller vilda fågelarter i uppfödning drabbas kallas sjukdomen newcastlesjuka. Sjukdomen hos vilda duvor yttrar sig som centralnervösa störningar med rörelsesvårigheter och spiralvridning av halsen eller dödsfall. Viruset kan i sällsynta fall ge ögoninflammation (konjunktivit) hos människa.

Ett par händer i vita engångshandskar håller i en duva på SVA:s obduktionssal.
Duva smittad av duvpest. Foto: SVA

Förekomst

Duvpest förekommer i hela världen. Sjukdomen förekommer sporadiskt bland tama duvor och bland frilevande stads- eller klippduvor. 

I Sverige upptäcktes duvpest bland stadsduvor under 1980-talet. Det är inte ännu fastställt om den förekommer hos vilda ring- och skogsduvor i Sverige. 

Sjukdomen kan också ses hos skarvar, hönsfåglar och eventuellt fler fågelarter.

Smittämne och smittvägar

Duvpest orsakas av ett virus, Aviärt Paramyxovirus typ 1 (även kallat pigeon paramyxovirus-1). 
Aviärt Paramyxovirus kan variera mycket i aggressivitet, och orsakar ibland sjukdom. Utbrott av sjukdom och dödlighet i paramyxovirusinfektioner har setts bland annat hos skarvar i Kanada, medan vid undersökning av bland annat andfåglar har virus hittats utan sjukdomstecken.

Aggressiva varianter av detta virus kan ge upphov till den fruktade Newcastlesjukan hos hönsfåglar.

Sjukdomsbild

Sjukdomen yttrar sig som centralnervösa störningar med rörelsesvårigheter och spiralvridning av halsen. Törst och diarré har även rapporterats. Ofta hittar man drabbade duvor döda utan sjukdomstecken. Många duvor överlever infektionen men obotliga skador på hjärnan har observerats med åt-följande rörelsestörningar.

Behandling och förebyggande åtgärder

Sjukdomen är mycket smittsam mellan duvor och man rekommenderar att duvor som hålls i fångenskap skall vaccineras. 

Rapportera in sjukdom och dödlighet

När sjukdom eller dödlighet uppträder hos vilda djur vill SVA gärna få in rapporter och ibland material för undersökning. Kontakta alltid SVA först för att diskutera om det är lämpligt att skicka in döda djur eller prover.


Senast granskad 2026-02-09

Åk till toppen