Spolmask hos brunbjörn

Spolmask lever i tarmen hos olika arter av björn runt om i världen. Oftast påverkas inte värddjuret negativt. I Sverige har spolmask hittats i tarmen hos brunbjörnar från främst Jämtlands och Västernorrlands län, med enstaka fynd i Norrbottens län.

Förekomst

Björnens spolmask är välutbredd i världen. Det är okänt hur och exakt när parasiten introducerades till den svenska björnstammen. Den dokumenterades här första gången år 2007, sedan några prover skickats in till SVA för artbestämning. Efter insamling och undersökning av tarmar från licensjakterna 2008–2010 kunde det fastställas att parasiten framför allt finns utbredd i ett begränsat område med cirka 10 mils radie, i gränstrakten mellan Jämtlands och Västerbottens län. Några få fynd har gjorts i Norrbottens och Västernorrlands län. 

Det är fortfarande inte känt om björnar i Norge bär på spolmasken, men parasiten har rapporterats hos björnar i östra Finland.

Symtom

Hos viltlevande björnar orsakar björnens spolmask oftast inga sjukliga förändringar.

Smittämne och smittvägar

Björnens spolmask Baylisascaris transfuga kan bli upp till cirka 25 cm lång och 6 mm i diameter. Det totala antalet parasiter i en björntarm varierar från några enstaka till riklig förekomst (154 stycken hos en björn undersökt på SVA) och kan finnas längs hela tarmkanalen.

Parasiten sprids genom björnens avföring. Eventuellt finns det även andra smittvägar.

Provtagning och diagnostik

När Länsstyrelsernas besiktningspersoner undersöker björnar som skjutits under licensjakten, tar de prover på tarmar från ett urval björnar avseende parasiter. Det bidrar till att följa var björnens spolmask förekommer och hur utbredd den är.

Referenser

Förekomst av tarmnematoden Baylisascaris transfuga hos svenska brunbjörnar (Ursus arctos), Svensk veterinärtidning 2024(3), 30–34.


Senast granskad 2025-10-20

Åk till toppen