Lodjur

Exempel på fynd som regelbundet görs på lodjur är färska och äldre skador, öron- och hudskabb, skadade tänder och tarmparasiter.

Livmoder och äggstockar från obducerade lodjur används för kartläggning av individens reproduktionshistorik. Till exempel kan en honas senaste reproduktion studeras genom att antalet ärr i livmodern. Om tydliga ärr finns är det en indikation på att hon nyligen haft ungar vilket är något som länsstyrelserna kan ha till hjälp i sina årliga inventeringar där de försöker fastställa hur många lodjurskullar som fötts. Antalet fastställda föryngringar ligger i sin tur till grund för besluten om licensjakt och ersättningar till samebyar.

Prover som samlas från döda rovdjur kan användas inom många olika forskningsdiscipliner, såsom veterinärmedicin, zoologi och ekologi, men även inom humanmedicin.

Licensjakt på lodjur

Alla lodjur som skjuts under licensjakt besiktas av personal från länsstyrelsen. Skytten får behålla skinnet, och den flådda kroppen skickas till SVA. På SVA görs en obduktion för att kontrollera om djuren är friska och om dom har några äldre skador. Skytten kan även få kraniet mot en kostnad.

Sedan våren 2020 finns all statistik från aktuell och tidigare licensjakt tillgänglig i Rovbase. Detta gör att jägare kan få information direkt från källan där länsstyrelsen lägger in information om fällda djuren i deras län, såväl som ger en översiktlig bild över läget för hela landet.

Rovbase är en enkel databas och kartverktyg, där man kan välja vilka djurslag som ska synas samt för vilken region och tidsperiod.