Anna Omazic och Robert Söderlund har utnämnts till docenter

Robert Söderlund har utnämnts till docent i ämnet veterinärmedicinsk vetenskap med inriktning infektionsepidemiologi vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hans docentföreläsning ”Storskalig helgenomsekvensering ger ny kunskap om zoonosers smittkällor och smittvägar” hölls den 21 maj.

– Det känns bra, både som steg i forskarkarriären och som kvitto på att jobbet vi gör är värdefullt. På SVA har jag nära till frågeställningarna och mina resultat kan tillämpas snabbt. Samtidigt ger det väldigt mycket att ha en fot i akademin för kontaktnäten och kunskapen som finns där, säger Robert Söderlund.

Utveckling av molekylärepidemiologiska metoder

Robert Söderlunds forskning är inriktad på helgenomsekvensering (att läsa av hela arvsmassan) av bakterier och andra mikroorganismer, och handlar även om utveckling av nya molekylärepidemiologiska metoder. Utvecklingen är särskilt relevant för zoonoser, där genomik-data från fynd av smittämnen bland djur, livsmedel och människor kan jämföras.

Han driver forskningsprojekt som undersöker förekomst, värdpreferens och genomik hos STEC-bakterier bland vilda djur som orsakar betesskador på fältodlade grödor (vildsvin, hjortdjur, fåglar). Han forskar även kring hur genetisk variation uppstår mer kortsiktigt då en djurbesättning smittats av salmonella, utgående från de senaste årens utbrott av Salmonella Enteritidis bland svenska fjäderfä.

Vad drivs du av som forskare?

– Jag har lätt för att bli intresserad av saker, särskilt om de är lite obegripliga. Sen är det förstås trevligt när man kan lösa konkreta problem och kanske hjälpa till att hålla djur och människor friska.

Vad gör din forskning viktig?

– Det dyker hela tiden upp nya smittämnen bland svenska djur, och molekylärepidemiologiska metoder har visat sig vara väldigt användbara för både förebyggande och bekämpning. På senare år har teknikerna vi jobbar med fått allt större genomslag både nationellt och på EU-nivå, inte minst efter pandemin.

Anna Omazic forskar om fästingar och fästingburna sjukdomar

Anna Omazic har utnämnts till docent i ämnet veterinärmedicinsk vetenskap med inriktning vektorburna zoonoser, vid institutionen för husdjurens biovetenskaper (HBIO) vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hennes docentföreläsning ”Fästingar och fästingburna sjukdomar - ett ökande problem i ett förändrat klimat” hölls den 21 maj.
– Det känns bra och skönt att det är klart! Jag ser fram emot nya samarbeten med forskare på HBIO, säger Anna Omazic.

Upptäckter av nya fästingarter och smittämnen i Sverige

Anna Omazics forskning är inriktad på övervakning av fästingar och de sjukdomar de sprider: till exempel tidig upptäckt av nya fästingarter, påvisande av smittämnen i fästingar i nya områden och att undersöka förekomsten av antikroppar (i mjölk) mot olika sjukdomar. För att kunna kartlägga stora geografiska områden arbetar Anna Omazic med medborgarforskning, bland annat via verktyget Rapportera Fästing.

2024 gjordes första fyndet av brokig fårfästing (Dermacentor marginatus) i Sverige, och ett 40-tal fynd av flyttfågelfästingen (Hyalomma marginatum) rapporterades av allmänheten 2018. Fynden belyser att introduktion av nya fästingarter kan förändras när förutsättningarna är de rätta. Forskningsresultaten har också visat att populationen av vanlig fästing (Ixodes ricinus) är utbredd i hela norra Sverige och att populationen av tajgafästing (Ixodes persulcatus) dominerade längs norrlandskusten.

Vad drivs du av som forskare?

– Jag drivs av att på olika sätt göra forskningen vi bedriver begriplig för en bred publik. Jag tycker att det är givande att få arbeta med tillämpad forskning som kan bidra till att djur och människor är friska.

Vad gör din forskning viktig?

– Övervakningen av fästingar och fästingburna sjukdomar bidrar till ökad kunskap om fästingpopulationens utbredning och vilka arter vi har i Sverige. Övervakningen kan också ge oss tidiga varningssignaler om att nya exotiska fästingarter finns i landet – vilka kan orsaka allvarlig sjukdom hos djur och människa. Den kunskap vi tar fram kan förebygga sjukdom hos både djur och människor.