Hästar kan ges mindre antibiotika

Friska djur behöver inte antibiotika, och de här projekten är exempel på hur behovet av antibiotika kan minskas. Det kan ske genom att djur kan övervakas, skyddas och behandlas för att minska smittspridning och öka andelen friska djur.

– Det är bättre att förebygga än att behandla. Genom att förebygga infektioner och använda antibiotika klokt kan vi alla hjälpa till att stoppa antibiotikaresistens, säger Johanna Lindahl, sektionschef på SVA.

Lokal CEM-behandling minskar risken för resistens

Smittsam livmoderinflammation hos häst (CEM) kan försämra fruktsamheten hos hästarna och ge stora konsekvenser för hästnäringens ekonomi och verksamhet. Sjukdomen är anmälningspliktig.

Hittills i år har forskarna fått in prover för CEM från 1 217 hästar (800 islandshästar och 417 hästar av annan ras), och bakterien som orsakar CEM påvisades hos 15 islandshästar (2 procent). De behandlades lokalt med desinfektion och antibiotika på könsdelarna, och kunde sedan friförklaras från bakterien. Vidare smittspridning i landet kunde därmed effektivt stoppas och övervakningsprojektet har fortsatt under året.

– Vi har nu fått mycket bättre kontroll på situationen inför kommande avelssäsong. Om färre djur blir infekterade behövs mindre antibiotika, och när de infekterade djuren kan behandlas lokalt i stället för med allmän antibiotikabehandling, exponeras inte resten av kroppen för antibiotika. Det minskar risken för utveckling av antibiotikaresistens, säger Gittan Gröndahl.

Vaccination kan skydda mot kvarka

Kvarka är en allvarlig luftvägssjukdom som inte bara påverkar de drabbade hästarna, utan även verksamheter och hela hästnäringen. Men det går att förhindra större utbrott och minska förbrukningen av antibiotika, med hjälp av vaccin kombinerat med tidig upptäckt och isolering av sjuka hästar. Det rekommenderas att vaccinera hästar som kan utsättas för kvarkasmitta – och vikten av vaccin blev tydlig när SVA fick följa sjukdomsutbrott på tre olika ställen. Trots att provsvaren visade att hälften av de ännu friska hästarna redan hade exponerats för smittan, blev inga hästar sjuka när de snabbt vaccinerades mot kvarka.

– Vaccinets skyddande egenskaper bidrog till att smittspridningen trycktes ned, och inga vaccinerade hästar blev sjuka, dog eller behövde antibiotika. Inga nya fall dök upp under upp till ett års uppföljningstid, och hästarna bibehöll antikropparna i blodet. Det visar att vaccination är ett viktigt verktyg för att skydda hästar mot kvarka, och därmed minska behovet av antibiotika, säger Gittan Gröndahl.

Svenska hästar har emellertid en låg vaccinationsgrad mot kvarka.

– Kunskapen om kvarka går framåt, och svenska hästägare är relativt medvetna om sjukdomen. Vi behöver dock öka kunskapen bland nya hästägare, öka vaccinationsgraden mot kvarka och motverka smittspridning. Tidigare har vi lyckats minska spridningen av hästinfluensa genom allmän vaccination – kan vi även stoppa kvarka på samma sätt? säger Gittan Gröndahl.